Roskilde sträcker sig en jämn och skoglös slätt, "Heden". I Nor-Själland finnas åtskilliga sjöar: Esrom-sö, Gurre-sö, Sjæl-sö, Fure-sö m. fl. samt Arre-sö, som urspr. varit en vik af Kattegatt. I nordvästra delen af S. finnas Skarrid-sö och Tis-sö, i det sydvästliga Sor-sö och Tjustrup-Bavelse-sö, nästan alla omgifna af skogar. De största åarna äro Hallebyaa i nordvästra och Susaa i sydvästra delen. S. delas i 5 amt: Köpenhamns, Frederiksborgs, Holbæk, Sorö och Præstö. 18 städer finnas, utom Köpenhamn med Frederiksberg. S:s befolkning utgjorde 1911 1,096,900 pers., hvaraf 584,100 i Köpenhamn, Frederiksberg och Gjentofte, 95,300 i landsortsstäderna och 417,500 på landsbygden. S. är genomskuret af flera järnvägar: den nordsjälländska, från Köpenhamn öfver Hilleröd till Helsingör (60 km., öppnad 1864), den västsjälländska från Köpenhamn öfver Roskilde till Korsör (110,7 km., 1856), den nordvästsjälländska, från Roskilde öfver Holbæk till Kalundborg (79 km., 1874), och den sydsjälländska, från Roskilde förbi Kjöge och Næstved till Masnedsund (90,4 km., 1870). Därtill ha senare kommit kustbanan ("kystbanen") Köpenhamn--Helsingör (1897), Odsherredsbanan, Holbæk--Nykjöbing (1899), och flera mindre. E. Ebg. Sjællands odde. Se Odsherred. Sjællands rev, ett farligt stenref, som från Gniben, nordspetsen af Sjællands odde, sträcker sig omkr. 10 km. n. n. v. ut i Kattegatt. Sjöfarten tryggas genom en fyrbåk och ett torn med ett rum för skeppsbrutna. E. Ebg. Själlands stift omfattar, utom Själland, de kringliggande öarna Mön med Bogö, Amager, Sejrö, Agersö och Omö samt några småöar (däremot icke Samsö, ehuru denna hör till Holbæk amt) och Bornholm. 1,131,118 inv. (1911). Både biskopen och stiftsamtmannen bo i Köpenhamn. Till biskopsstiftet höra äfven Färöarna, Grönland och Dansk-västindiska öarna. E. Ebg. Själländska kyrkorätten, Själländska lagen (Sjællandske lov), Själländska stadsrätten. Se Nordisk rätt, sp. 1329. Själmakårtje, en staten tillhörig fors i den till Lilla Lule älfs vattenområde hörande Njåtsosjokk, som med Slihtajokk bildar Kamajokk (se S a g g a t) inom Jokkmokks socken (Kvikkjokks kapell), omkr. 5 km. från Ruoutevare malmberg. Den har en fallhöjd af 42 m. på en längd af 500 m., med en som-marlågvattenmängd af 2,s kbm. i sek., motsvarande nära 1,200 hkr. - Högre upp inom samma vattendrag ligger den 100 m. höga (på 500 m. längd) forsen Luobalkårtje, som dock representerar mindre vattenkraft (omkr. 500 hkr) hvilken emellertid kan ansenligt förökas, om de omedelbart ofvanför forsen belägna Njåtsossjöarna, med nästan lodräta, hundratals meter uppstigande fjällstränder, genom anläggning af spärrdamm användas som vat-tenspardammar. Nedanför S., 2,5 km. från Ruoutevare malmberg, bildar samma vattendrag Vallats j-kårtje synnerligen vackra fall, 21 m. högt. wbg- Själmatjåkko, jämte det nordligare Pårsatjåkko (högsta toppen 1,982 m.), fjäll i Torne lappmark n. om Kebnekaise, mellan Allés jokk i v., Viste-sajokk i ö. och den senares tillflöde glaciärbäcken Stuor Reitavagge i s. Båda ha stora jöklar. Själsarbete, psyk., den inre, psykiska verksam- Tryckt den 23/i216 heten, för så vidt den af ser att vinna ett visst resultat, i motsats mot kroppsarbete, som omedelbart går ut på att förändra den yttre verkligheten. Vetenskapsmannen, konstnären, statsmannen o. s. v. egna sig väsentligen åt själs-arbete. &-c. Själsfunktion, psyk., moment i själsverksamheten, individuell yttring af själslifvet (jfr Funktion 3). S-e. Själsförmögenhet, psyk., den kraft, som utgör den enhetliga grunden för en viss grupp af själsfunktioner (se d. o.), t. ex. förståndet för tankarna, viljan för viljeyttringarna o. s. v. Den äldre psykologien inskränkte sig i det stora hela till att indela själsfunktionerna i ett större eller mindre antal arter, beskrifva dessa och för hvarje art söka förklaringen i en motsvarande själsförmögenhet. Mot denna metod uppträdde Herbart, som i de s. k. själsförmögenheterna såg endast abstrakta "klassbegrepp", med hvilka intet var förklaradt. I denna kritik ha i allmänhet den följande tidens ledande psykologer instämt, i det de i stället söka genom analys upplösa själslifvet i dess enkla element och sedan upptäcka de lagar, enligt hvilka elementen sammansättas till de faktiskt gifna, konkreta själsfunktionerna. Ofta har man nog härvid drifvit analogierna från de naturvetenskapliga metoderna för långt och ej tillräckligt tagit hänsyn till den lefvande kraft, hvilken såsom grund och organisk enhet uppbär själslifvet. I motsats till en mer eller mindre mekanisk uppfattning af själslifvet ligger det något berättigadt i den gamla teorien om själsförmögenheterna, blott att dessa förmögenheter icke få fattas som en mångfald skilda krafter, af hvilka själen skulle vara sammansatt. Själen är en enda förmåga; de olika s. k. själsförmögenheterna äro endast olika sidor af denna och kunna endast vid abstrakt uppfattning särhållas från hvarandra. Om en själsfunktion fattas som yttring af en enskild förmögenhet, betyder detta blott, att därvid den motsvarande sidan af själslifvet tydligast framträder; vid noggrannare analys kunna nog de öfriga för-mögenheterna visas ha spelat in. Det finnes sålunda t. ex. ingen tanke, som icke uppbäres af en vilja och som icke i någon mån är känslobetonad. Antalet själsförmögenheter kan icke fixeras. De äro lika många, som man urskiljer arter af själsfunktioner. Som hufvudarter urskilja de fleste psykologer förnimmelser (innefattande omedelbara åskådningar, föreställningar och tankar), känslor och viljeyttringar, hvarvid själsförmögenheterna bilda ett motsvarande tretal: förstånd, känsla och vilja. Men hvar och en af dessa kan underindelas, såsom här antydts rörande förnimmelserna, s-e- Sjätesjukdom. Se Sinnessjukdom. Sjäslong. Se Schäslong. Sjätte penningen, jur. Se Hemfallsrätt och J us 16 (j u s d e trä c tus), sp. 319-320. Sjättung. Se Sä 11 un g. Sjö. 1. Se Insjö. - 2. Sjöv. Bland sjömän allmänt brukligt namn på sjögång 1. sjöhäfning, äfven på en enstaka våg: t. ex. hög, svår, brytande sjö, smull (ringa), krabb (trång) sjö o. s. v. - öp p en s j ö. Se Sjörum. R. N.* Sjö (S j ö ö), gods i Holms socken, Uppsala län, 25 b. 25