- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 25. Sekt - Slöjskifling /
799-800

(1917) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sjöförsäkring

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

man fritt för de första 3, 5 eller 10 proc., d. v. s. vid ersättning afdragas först 3, 5 eller 10 proc. och detta därför, att förlust af detta omfång betraktas som vanligt läckage, hvilket alltid uppstår äfven utan någon särskild påverkan. Många orsaker bidraga till att göra sjöförsäkringsrörelsen mera ojämn och äfventyrlig än t. ex. lif- och brandförsäkringen De olika kombinationer, hvartill jordens alla hamnar, tagna två och två såsom af gångs- och destinationsort, ge upphof, försvåra en statistisk utredning af de enskilda riskernas verkliga beskaffenhet. Endast på de allra vanligaste linjerna torde ett sjöförsäkringsbolag teckna försäkringar i tillräckligt antal, för att kunna skaffa sig ett något så när tillförlitligt statistiskt underlag för den noterade premien. Därtill kommer den inverkan på risken, som utöfvas af olika årstider, förändringar i fartygens byggnadssätt, ålder och framdrifningssätt, i hamnförhållanden m. m. Premiens storlek måste därför i många fall bestämmas mera efter subjektiv uppfattning än efter matematiska beräkningar. Däri ligger orsaken till den ringa framgången af de försök, som gjorts att bringa till stånd s. k. tarifföreningar mellan bolagen. Följden af ofvan antydda förhållanden blir den att, när konkurrensen mellan sjöförsäkringsbolagen blir starkare än vanligt, premierna lätt sjunka ned under den nivå, hvarvid de äro vinstgifvande, hvilket visar sig däri, att ett antal af de mindre solida bolagen måste upphöra med rörelsen, något som i sin ordning framtvingar en åtminstone tillfällig sammanhållning mellan de kvarvarande bolagen och därigenom för en tid åstadkommer en ny premiestegring. I Paris funnos 1877 ända till 32 sjöförsäkringsbolag, men ehuru åtskilliga nya grundades under de följande åren, voro 1884 endast 16 kvar. I Sverige ha under de senaste 25 åren 3 dylika bolag, hvaraf 2 återförsäkringsbolag, upphört med sin verksamhet. De svenske köpmännen fortforo länge att sjöförsäkra i utlandet, men då man tyckte sig finna, att stora kapital därigenom gingo ur landet, inrättades 1739 Stockholms sjöassuranskompani, hvars fond anslogs af statsmedel och som egde bestånd ända till 1863. Under de senaste årtiondena ha de svenske köpmännen, dels genom påverkan af de svenske sjöförsäkringsgifvarna, dels genom inrättandet af direkt reguljär sjöfartsförbindelse med transoceana länder, börjat oftare köpa sina varor fritt ombord i utländska hamnar i st. f. "cif" (se d. o.), hvarigenom sjöförsäkringarna afslutas inom landet. F. n. bedrifva 13 direkt arbetande försäkringsaktiebolag, 4 återförsäkringsaktiebolag och 31 ömsesidiga föreningar sjöförsäkringsverksamhet i Sverige. Af dessa ha två aktiebolag, l återförsäkringsaktiebolag och l ömsesidig förening, blifvit grundade 1916 samt l redan befintligt aktiebolag under nämnda år utvidgat sin verksamhet med sjöförsäkring. I här nedan lämnade uppgifter öfver sjöförsäkrings- och återförsäkringsaktiebolagens fonder och premieinkomster i kr. betecknas: inbetalt aktiekapital med 1), garantifond med 2), reserv- & dispositionsfonder m. m. med 3), sjöförsäkringsfond med 4) och premieinkomst med 5). Talet efter namnet å bolagets hemvist anger det år bolaget grundats; om tvenne årtal förekomma, anger det första grundningsåret och det andra det år, under hvilket sjöförsäkringsverksamheten upptagits. Med * efter namnet betecknade bolag arbeta äfven inom andra försäkringsbranscher och med T betecknade siffror ange, att förhöjningar i aktiekapital, garanti- och reservfond inträdt under 1916 genom nyemission eller ofverföringar från dispositionsfond. Sjöförsäkringsa.-b. Gauthiod (Göteborg, 1863) 1) 960,000T, 3) 776,045T, 4) 1,507,600, 5) 3,826,351; Stockholms Sjöförsäkringsa.-b. (Stockholm, 1867) 1) 400,000, 2) 600,000, 3) 1,159,000, 4) 1,397,254, 5) 3,174,914; Sjöförsäkringsa.-b. Ägir (Stockholm, 1872) 1) 1,000,000, 3) 750,214, 4) 1,145,426, 5) 3,772,714; Försäkringsa.-b. Ocean* (Göteborg, 1872) 1) 2,000,000, 3) 3,242,238 (inkl. reassuransfond 1,245,140), 4) 2,609,237 (inkl. brandförsäkringsfond), 5) 11,615,460; Sveriges Allmänna sjöförsäkringsa.-b. (Göteborg, 1872) 1) 500,000, 3) 905,939, 4) 2,242,151, 5) 5,614,486; Sjöförsäkringsa.-b. Vega (Stockholm, 1882) 1) 500,000, 3) 305,461, 4) 1,020,782, 5) 2,455,827; A.-b. Sjöassurans-Kompaniet (Stockholm, 1889) 1) 500,000, 3) 553,792, 4) 1,004,555, 5) 2,112,317; Sjöförsäkringsa.-b. Öresund (Malmö, 1890) 1) 600,000, 2) 900,000, 3) 735,169, 4) 1,050,000, 5) 4,162,681; Försäkringsa.-b. Nordisk yachtassurans (Stockholm, 1905) 1) 105,000, 2) 105,000, 3) 143,650, 4) 90,800, 5) 123,905; Nya försäkrings-a.-b. Hansa* (Stockholm, 1913) 1) 2,500,000T, 2) 2,500,000T, 3) 246,883T, 4) 1,017,427, 5) 3,792,033; Försäkringsa.-b. Fylgia* (Stockholm, 1881/1916) 1) 6GO,OOOt, 3) 701,000T; Försäkringsa.-b. Svenska Lloyd (Stockholm, 1916) 1) 1,000,000; Försäkringsa.-b. Atlantica (Göteborg, 1916) 1) 1,000,000, 2) 2,000,000; Återförsäkrings-a.-b. Union* (Göteborg, 1888) 1) 150,000, 2) 300,000, 3) 574,725, 4) 719,108, (brandförsäkringsfonden häri inberäknad) 5) 775,183; Återförsäkringsa.-b. Aurora (Malmö, 1896/1915) 1) 500,000, 2) 500,000, 3) 302,988, 4) 42,082, 5) 49,709; Försäkringsa.-b. Stella* (Stockholm, 1898/ 1915) 1) 500,000, 2) 500,000,4)41,178,5)174,897; Återförsäkringsa.-b. Amphion* (Göteborg, 1916), 1) 500,000, 2) 1,500,000. Premieinkomsten för de direkt arbetande aktiebolagen utgjorde 1914 kr. 21,480 171 och 1915 kr. 40,650,688. - De mest betydande bland de 31 ömsesidiga föreningarna äro: Sveriges ångfartygsassuransförening i Göteborg, Norrlands ångfartygsassuransförening i Härnösand, Sydsvenska ömsesidiga ångfartygsassuransföreningen i Hälsingborg och Ömsesidiga ångfartygsassuransföreningen Robur i Göteborg, med en premieinkomst 1915 af resp. kr. 10,378,555, kr. 2,075,570, kr. 1,025,320 och kr. 825,165, under det att sammanlagda premieinkomsten för de öfriga 26 ömsesidighetsföreningarna utgjorde endast kr. 359,878. De 30 ömsesidighetsföreningarnas totalpremieinkomst uppgick 1914 till kr. 8,577,586 och 1915 till kr. 14,664,488. - 24 utländska anstalter voro 1916 berättigade att drifva sjöförsäkringsverksamhet i Sverige, hvaraf 5 danska, l engelsk, 3 norska, 5 ryska, 9 tyska och l ungersk. 1914 arbetade endast 9 och 1915 18 utländska anstalter inom sjöförsäkringsbranschen här; sammanlagda premieinkomsten för dessa uppgick 1914 till kr. 536,703 och 1915 kr. 4,917,740. En sammanställning af totalpremierna för samt-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Oct 31 16:56:13 2026 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfce/0424.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free