het med ackompanjemang af sina egna alster. Dessa ha numera vunnit insteg äfven i Tyskland och Frankrike, i hvilket senare land han själf vid längre besök introducerat dem. E. F-t. Sjögren, Karl Johan Vilhelm, rättslärd, universitetslärare, ledamot af Högsta domstolen, f. 10 april 1866 i Visby, blef 1884 student, 1888 filos, doktor, 1892 juris kandidat, 1894 docent, 1896 e. o. professor, 1898 professor i rättshistoria och 1907 professor i civilrätt, allt vid universitetet i Uppsala, 1900 promoverades han där till juris hedersdoktor, och 1909 utnämndes han till justitieråd. S. har icke minst genom sitt ganska omfattande, af logiskt skarpsinne präglade och på själfständiga uppslag rika författarskap kommit att inta en ledande ställning inom svensk rättsvetenskap. Från början filosof (sin doktorsafh. skref han Om den dialektiska metodens ställning i Hegels logik, 1887), har han i sina tidigare arbeten behandlat mera abstrakt rättsvetenskapliga spörsmål, särskildt i docentafhandlingen Om rättsstridighetens former med särskild hänsyn till skadeståndsproblemet (1894). Hans senare författarskap faller till väsentlig del inom rättshistoriens område, där han presterat bl. a. Bidrag till en undersökning af kontraktsbrotten enligt Sveriges medeltidslagar (1896) och Bidrag till den svenska exekutivprocessens historia (i "Tidsskrift for retsvidenskab", 1901); i denna tidskrift (af hvars redaktion S. är medlem sedan 1906) äro jämväl åtskilliga andra resultat af hans rättshistoriska undersökningar offentliggjorda (Om den fornsvenska skuldprocessens grundformer, 1898; De fornsvenska kyrkobalkarna, 1904; m. fl.). Efter offentligt uppdrag har S. utgett Förarbetena till Sveriges rikes lag 1686-1736 (8 bd, 1900-09). 1904-09 biträdde han Lagberedningen vid revisionen af Jordabalken. Också den svenska civilrätten har S. att tacka för värdefulla litterära bidrag, bl. a. en uppsats (i "Tidsskrift for retsvidenskab", 1914) om Fiduciariska lösöreköp. Från S:s penna härrör därjämte ett flertal artiklar i Nordisk familjebok. C. G. Bj. Sjögren, Karl Arthur, konstnär, f. 2 okt. 1874 i Stockholm, var 1890-93 anställd som ritare på arkitekterna Clasons och Salins byrå, studerade en kortare tid sistnämnda år i Konstnärsförbundets skola, utställde oljemålningar och akvareller (Eftermiddagssol, Tre käringar i en backe m. fl. 1896), men egnade sig hufvudsakligen åt teckning, dels som illustratör, ' dels som kompositör af tapetmönster af förträfflig stiliserad hållning. Han utgaf 1900 en liten diktsamling Maskros, utstyrd och illustrerad af förf., vidare illustrationer till Djur (bilderbok 1904) och till Bröderna Grimms sagor (i urval, bilder i färg, 1905). Till A. Strindbergs Sveriges natur (1901) lämnade han teckningar, utförde omslag, band och hela den typografiska utstyrseln i samme författares Antibarbarus (1906), i Kellgrens Gustaf Vasa (1903), Sveriges grundlagar (1909) m. fl. högst stilfulla alster af svensk bokkonst. S., som grundligt studerat äldre svensk och jämförande utländsk - hufvudsakligen tysk - typografisk och exlibris-konst, har utgett Boktryckare- och förläggarmär-ken under UOO-talet (1908), Förteckning på svenska bpkegaremärken (1909), Svenska kungliga och furstliga bokegaremärken (1915), Svenska ex-libris I (s. å.) och Topografiska exlibris I (1916). 1911 uppsatte han "Svensk exlibristidskrift". Sedan 1907 har han skrifvit ett antal artiklar i publikationen "Nordisk boktryckarkonst". S. är representerad i Nationalmuseum af en samling exlibris. G~SN- Sjögräs, benämning i allmänhet på gräslika vattenväxter, särskildt på bandtången. Se Z o-stera. O. T. S.» Sjö-Gunnarsbo, Älfsborgs läns tuberkulossanatorium, är beläget inom Marbäcks socken, Älfsborgs län, å en sluttning ofvan sjön Åsunden, omkr. 700 m. n. om Åsundens järnvägsstation på Västra centralbanan och 5 km. s. om Ulricehamn. Sjukhuset, som invigdes 15 juni 1916, ligger 219 m. ö. h., fullkomligt skyddadt mot nordliga vindar. Den till sanatoriet hörande skogbeväxta arealen utgör i det närmaste 21 har; sanatorieområdet gränsar till sjön på en längd af 450 m. och erbjuder där god badstrand. Anläggningen omfattar 6 byggnader (uppförda efter ritningar af I. Teng-bom), nämligen stora sjukhusbyggnaden med till- Sjö-Gunnarsbo sanatorium, sjukhusbyggnaden. hörande ligghallar (se fig.), maskin- och tvätthus, läkarbostad, sysslomansbostad, portvaktsstuga samt stall. Hufvudbyggnaden och maskinhuset äro af sten; alla öfriga byggnader äro af trä. Sjukhusbyggnaden med fasad åt s. är uppförd i T-form i 2 våningar jämte bottenvåning samt en vindsvåning öfver midtpartiet. Sjukafdelningarna med inalles 120 sängplatser uppta byggnadens hela längd l och 2 trappor upp, och dagrummet har förlagts till midtpartiet 3 tr. upp. Bottenvåningen innehåller läkarafdelningen, hvaribland röntgenrum, stort laboratorium och rum för ljusbehandling, dessutom bad- och arbetsrum för patienter, kapprum m. m. I bakre flygeln äro sysslomannens kontor, ett bageri samt diverse källarlokaler anordnade. En tr. upp ligger afdelningen för manliga patienter jämte tillhörande isoleringsrum, sköterskerum, tekök, tvättrum, sköljrum och toalett och 2 tr. upp motsvarande afdelning för kvinnliga patienter. I bakre flygeln l tr. upp äro 3 matsalar samt köksafdelningen förlagda. Uppvärmningen sker i hufvudbyggnaden och maskinhuset med lågtrycksångvärmeledning, i läkarbostaden medelst varmvatten. Belysningen är elektrisk. Godt dricksvatten erhålles från en grundvattenbrunn 600 m. från sanatoriet. Vattenklosett-systemet är öfverallt genomfördt, och afloppet har naturligt fall mot sjön Åsunden. Anläggningssumman, inbegripet 18,000 kr. för inköp