af markområde, uppgår i det närmaste till 700,000 kr. R.W. Sjögurkor, zool. Se Tagghudingar. Sjögång. Se Sjöhäfning. Sjöharen, Aplysia, zool., hafssnäcka, tillhörande ordn. Opisthobranchia, kl. Gastropoda bland blötdjuren (jfr d. o., sp. 826-827). Hufvudet på denna till det yttre h. o. h. nakna snäcka bär fyra tentakler, af hvilka de två bakre upprättstående ha en viss likhet med ett par häröron (däraf det svenska namnet). Foten är lång, bakåt utdragen i en spets, och dess sidodelar äro förlängda uppåt, på hvardera sidan om ryggen, till två vinglika hudutskott. Innanför manteln ligger vanligen ett tunt skal. En i Medelhafvet lefvande art, A. depilans, 20-25 cm. lång, ansågs fordom giftig, och ännu i dag tro italienska fiskare, att detta djurs slem orsakar hårets affallande. Det slem, som huden å mantelranden afsöndrar, har emellertid visat sig vara fullkomligt ofarligt och innehåller anilinfärgämnen. Djurets föda består mest af gröfre tång. I varmare haf förekommer ett stort antal arter. L-e. Sjöhielm, H. G., sjömilitär. Se Siöhielm. Sjöholm, l mtl frälse säteri i östra Vingåkers socken, Södermanlands län, med 8 mtl underlydande inom östra och Västra Vingåkers socknar, med ett tax.-värde (1915) af 276,700 kr. och en areal af 1,351 har (omkr. 600 har åker), samt S. såg, tax.-v. 2,000 kr. S. är ett gammalt herresäte, naturskönt beläget på en numera landfast holme i sjön Näsnaren, omkr. 5 km. från Katrineholms järnvägsstation. Parken är känd för sina ovanligt höga träd. Godset egdes i början af 1500-talet af riksrådet Johan Arendson Ulf samt gick sedan i arf genom släkterna Bese, Gyllenhorn, Gyllenstierna, Hastfer, Fleming och Wrede till rikskansleren grefve F. Sparre, hvilken sålde S. till grefvinnan Ribbing (född Löwen), som sålde det till grefve J. H. Gyllenborg, hvars änka 1831 afyttrade det till grefve E. G. Oxenstierna. Genom köp öfvergick godset till grefve G. Wachtmeister och 1859 till öfverkammarherren grefve Adam Lewenhaupt (d. 1895), hvilken uppförde den nuv. af tre torn prydda hufvudbyggnaden i holländsk renässans (se fig.) samt där hopbragte vackra samlingar af porträtt, taflor, konstföremål, fornsaker, böcker, mineralogiska och entomologiska föremål, autografer samt ett arkiv, som är ett af de största enskilda i landet. S. eges nu (1916) af hans arfvingar, hofmarskalken och riksheraldikern grefve Ad. Lewenhaupt och hans syster Charlotte Lewenhaupt. Sjöholm, Lars Albert, präst, politiker, f. 25 juni 1841 i Karlstad, student i Uppsala 1860, aflade teol. examina 1863 och blef filos, doktor 1869. Han utnämndes till komminister i Karlstad 1872, regementspastor vid Värmlands regemente 1880 och kyrkoherde i Eskilstuna 1883 (kontraktsprost 1889-1914). 1881-84 var han landstingsman, 1903 led. af kyrkomötet. 1899-1911 tillhörde han, utsedd af Södermanlands län, Första kammaren, som valde honom 1900-03 till suppleant och 1904-08 till led. af konstitutionsutskottet. S., som till hela sitt skaplynne är ovanligt konservativ, bekämpade ifrigt kompromissen i rösträttsfrågan 1907. Han var led. af legostadge-kommittén 1899-1900. J.C. Sjöholm, Johan, industriidkare, f. 29 jan. 1851 i Säfvestad, Malmöhus län, arbetade 1863- 66 som smedslärling och var 1867-69 elev vid Tekniska elementarskolan i Malmö. Efter att 1870 -74 ha praktiserat i in- och utlandet, tjänstgjorde S. 1875-78 som verkmästare vid Kristinehamns mekaniska verkstad. 1879 anlade han Kvillebäckens mekaniska verkstad vid Göteborg, hvilken han sedan innehade till 1906. 1882-1902 tjänstgjorde S. äfven som besiktningsingenjör vid Sveriges ångfartygsassuransförening och flera ångbåtsbolag. Mest bemärkt är S. emellertid för det omfattande arbete han nedlagt för utvecklingen af de stora verkstads- och varfsanläggningarna vid Lindholmen och Motala. Efter att redan 1891-93 ha innehaft ledningen af Lindholmens mekaniska verkstad var han 1907-11 öfverdirektör och chef för Lindholmens verkstadsa.-b. och därjämte 1908-11 för Motala verkstads nya a.-b., som sedan 1894 innehaft aktiemajoriteten i förstnämnda bolag. S. var 1891-93 led. af riksdagens Andra kammare för Östra och Västra Hisings härad. Sjöholm, Josef, präst, f. 22 okt. 1866 i Tönnersjö, Göteborgs stift, blef 1885 student, 1889 filos, och 1897 teol. kandidat samt 1898 docent i historisk teologi, allt vid Lunds universitet. 1912 blef han teol. doktor. Sedan 1908 är han kyrkoherde i Norrköpings S:t Olai församling. S., som åtnjuter synnerligen stort anseende hos sina ståndsbröder, uppfördes 1910 i första rummet å förslag till biskop i Linköpings stift och kom vid val af biskop i Växjö stift 1916 i andra rummet. Sjöhorisont, den cirkulära gränslinjen mellan hafvet och himlahvalfvet, hvilken gränslinje bestämmes af de tangenter till jordklotet, som tänkas dragna från iakttagarens öga. Sjöhorisonten ligger naturligtvis under sanna horisonten. Den s. k. sanna sjöhorisonten (ej påverkad af luftens refraktion) befinner sig på ett afstånd från iakttagaren = (h(2r + h))^-1, där h är ögats höjd och r jordradien. Som h är försvinnande liten vid sidan af 2r, skrifves formeln vanligen a = (2rh)^-1. Uttryckt i nautiska mil är sanna sjöhorisontens avstånd = 1,927 h^-1 då h räknas i meter. För att finna den synbara sjöhorisontens afstånd multipliceras med