Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sjöhundar ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
811
Sjöhundaf-Sjökarteverket
812
terresterrefraktionskoefficienten l,07. Man får då
a’ = 2.06 VÄ. Jfr Horisont och Navigation, sp 636.
U- w-1.
SJDhundar, zool. Se S ä l d j u r.
SjÖhLf.ii.ig 1. Sjögång, vattnets vågrörelse
under blast, ej att förblanda med den lätta
krus-ningen på en vattenyta. Jir Dyning och S jo 2.
K. N.*
Sjöinstrument 1. Nautiska instrument, sådana
instrument, som användas för ett fartygs
navigering. De utgöras hufvudsakligen af
kompass med pejlinrättnmgar, logg, lod, bestick
(passare, linjal och gradjxifva 1. transportör),
sta-tionpointer, sextant, oktant eller cirkel,
artificiell horisont, azimutinstrument, kronometer
och obser-vationsur. Jfr Navigation äfvensom
artiklar om de olika instrumenten. - Flottans alla
sjöinstrument jämte sjökort, nautiska handböcker
m. m., ! som ej äro i användning ombord, förvaras
och skötas vid flottans stationer å särskilda
sjöinstrument- och sjökarteförråd. lydande
under chefen för varfvets ekipasedepartcment.
AA- v^~l-
Sjöjord, landt^r., jord, som vunnits genom
torrläggning af sjöbotten, förblir ofta
länge ofruktbar, beroende därpå, att den
innehåller giftiga salter, mest järnvitriol och
alun. Denna olägenhet afhjäl-pes geno^ grundlig
afdikning och därigenom ökad uttvättning genom
nedsipprande nederbördsvatten samt genom kalkning.
H. J. Dft.
Sjöjungfru, nord. myt., i folksagan naturmy-tiskt
kvinnligt väsen, som lefver i hafvet och i sjöar. Från
Småland berättas om h a f s f r u n, att hon bor
på hafsbottnen i stora, granna salar, dräkten är
en snöhvit kjortel och ljusblå tröja, hon sitter i
vågsvallet och kammar sitt ljusgula hår, tvättar sina
kläder snöhvita och breder ut dem till torkning, när
det stundar till oväder, färdas på hösten mellan Väst
Thafvet och Östersjön och för med sig dåligt väder,
eger boskap med hvita kroppar och svarta hufvud,
skickar om hösten ut de fåglar, som kallas flygmöss,
samt lämlar och råttor, som kallas hafsfruns svin,
hvilka då fördärfva allting, men som hon samlar
och slaktar till jul. Om sjöjungfrur berättas att,
när nacke*, sitter i vattnet och spelar, uppstiga
små väsen liksom hvitklädda barn med långt, svart
hår, som hålla i ring och dansa på stranden eller
springa och vada i sjön. Stundom visa sig sjöjungfrur
för fiskare, gäcka dem genom sin fiskelycka eller
förstöra deras fiske. Motsvarande foreställningar
råda i andra landskap, äfvensom i Tyskland om den
kvinnliga Nixe. Jfr Hyltén-Cavallius, "Värend
och virdarne" I. Rääf, "Beskrifning öfver Ydre
härad", I, och "Svenska landsmålen" flerstädes.
**-e.
Sjökade’tt, sjöv., elev vid en för bildande
af sjöofficerare afsedd skola äfvensom
officersaspirant ombord å fartyg. Inom svenska
handelsmarinen har denna grad ej förekommit sedan
Ostindiska kompaniets tid, men å större engelska
handelsfartyg finnas fortfarande kadetter under namn
af "mid-shipmen". Jfr Kadett och Sjökrigsskolan.
R N.«
Sjökadetkorpsets fond i Norge, grundlagd 1816, med
ett kapital (30 juni 1915) af 106,157 kr., hvaraf
räntorna - enl. lag af 16 maj 1860 - efter
stortingets bevillning användas
till främjande af vetenskaplighet,
upplysning och fackbildning inom marinen.
K V. H.
Sjökapten, sjör., befälhafvare å ett handelsfartyg;
till denna titel är stränst taget endast den
berättinad, som erhållit sjökaptensbref. be
t. ö. k. förordn, ang. befäl ä svensKa handelsfartyg
m. m. 29 mars 1912. Jfr Kapten och Navigationsskola.
Sjö!:aptenssocieteten i Stockholm leder sina anor
tillbaka ända till 1732, då en s. k. "skep-parlåda"
inrättades 15 juni 1773 stadfäste K. M:t "reglor" for
S k e p p a r s o c i e t e t e n, såsom sällskapet
då kallades. Utom sammankomster för nytta och nöje
hade sällskapet till ändamål att utdela understöd åt
sjömäns änkor och barn samt begrafningshjälp efter
aflidna medlemmar. Genom donation T har funden, som
medlemmarna sammanskjutit, småningom ökats. Enligt de
nyaste stadgarna, af 23 febr. 1884, har sällskapet,
som numera bär namnet Sjökaptenssociete-t e n, till
ändamål att upptaga, diskutera och besvara frågor,
som röra sjöfarten, utdela pensioner åt ledamöter
af viss ålder samt understöd åt ledamöter, deras
änkor och oförsörjda barn, som däraf äro i behof,
samt begrafningshjälp. Pensionernas storlek är 100
kr. och utdelas vid fyllda 55 lefnadsår. Sällskapet
utdelar dessutom 100 kr. årligen till Stockholms
änkhus och 75 dito till Stockholms gubbhus. 1915
utdelade societeten i pensioner, understöd
och begrafningshjälp 3,798 kr. Dess tillgångar
voro s. å. 146,850 kr. För att vinna inträde i
sällskapet måste man bl. a. vara borgare i Stockholm.
L. H.*
Sjökartearkivet. Se Sjökarteverket.
Sjökartekontoret. Se Sjökarteverket.
Sjökarteverket, ett under Sjöförsvarsdepartementet
lydande ämbetsverk, som enligt instruktion
af 22 nov. 1912 har till uppgift att genom
mätningar och undersökningar inhämta så noggrann
kännedom om riket omgifvande farvatten och dess
seselbara inlandsf-irvatten, som sjöfart ns och
försvarsväsendets behof fordra, samt att med stöd af
vunna mätningsresultat utarbeta och utge geode-tiskt
grundade sjökort. Genom verkets försorg skola jämväl
tjänliga beskrifningar till ledning vid navigering i
rikets farvatten och därtill gränsande hafsområden
författas och de sjöfarande tillhandahållas. I den
mån för rikets sjöfart befinnes ändamålsenligt
och tillgängliga medel det med^e, utger verket
jämväl kartor och seglingsbeskrifnin-gar öfver
icke-svenska farvatten och till svenska farvatten ej
gränsande hafsområden. För marinens behof särskildt
erforderliga kartor och seglin gsbeskrifnin gar
utarbetas och tryckas genom verkets försorg, i den
mån K. M:t därom förordnar och medel för ändamålet
anvisas. Till chef för Sjökarteverket förordnar K. M:t
en officer vid flottan af regementsofficers grad. Vid
verket tjänstsör militär och civil personal. Den
Tiilitära utgöres af, utom chefen, officerare och
underofficerare vid flottan eller i dess reserv,
som beordras till tjänstgöring vid verket. Dessutom
beordras årligen den militära personal, som
erfordras för verkets mätningsexpeditioner. Den civila
personalen, som sedan 1913 uppbär lön enligt ordinarie
stat, utgöres af l aktuarie, 11 manliga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
