811 Sjöhundaf-Sjökarteverket 812 terresterrefraktionskoefficienten l,07. Man får då a' = 2.06 VÄ. Jfr Horisont och Navigation, sp 636. U- w-1. SJDhundar, zool. Se S ä l d j u r. SjÖhLf.ii.ig 1. Sjögång, vattnets vågrörelse under blast, ej att förblanda med den lätta krus-ningen på en vattenyta. Jir Dyning och S jo 2. K. N.* Sjöinstrument 1. Nautiska instrument, sådana instrument, som användas för ett fartygs navigering. De utgöras hufvudsakligen af kompass med pejlinrättnmgar, logg, lod, bestick (passare, linjal och gradjxifva 1. transportör), sta-tionpointer, sextant, oktant eller cirkel, artificiell horisont, azimutinstrument, kronometer och obser-vationsur. Jfr Navigation äfvensom artiklar om de olika instrumenten. - Flottans alla sjöinstrument jämte sjökort, nautiska handböcker m. m., ! som ej äro i användning ombord, förvaras och skötas vid flottans stationer å särskilda sjöinstrument- och sjökarteförråd. lydande under chefen för varfvets ekipasedepartcment. AA- v^~l- Sjöjord, landt^r., jord, som vunnits genom torrläggning af sjöbotten, förblir ofta länge ofruktbar, beroende därpå, att den innehåller giftiga salter, mest järnvitriol och alun. Denna olägenhet afhjäl-pes geno^ grundlig afdikning och därigenom ökad uttvättning genom nedsipprande nederbördsvatten samt genom kalkning. H. J. Dft. Sjöjungfru, nord. myt., i folksagan naturmy-tiskt kvinnligt väsen, som lefver i hafvet och i sjöar. Från Småland berättas om h a f s f r u n, att hon bor på hafsbottnen i stora, granna salar, dräkten är en snöhvit kjortel och ljusblå tröja, hon sitter i vågsvallet och kammar sitt ljusgula hår, tvättar sina kläder snöhvita och breder ut dem till torkning, när det stundar till oväder, färdas på hösten mellan Väst Thafvet och Östersjön och för med sig dåligt väder, eger boskap med hvita kroppar och svarta hufvud, skickar om hösten ut de fåglar, som kallas flygmöss, samt lämlar och råttor, som kallas hafsfruns svin, hvilka då fördärfva allting, men som hon samlar och slaktar till jul. Om sjöjungfrur berättas att, när nacke*, sitter i vattnet och spelar, uppstiga små väsen liksom hvitklädda barn med långt, svart hår, som hålla i ring och dansa på stranden eller springa och vada i sjön. Stundom visa sig sjöjungfrur för fiskare, gäcka dem genom sin fiskelycka eller förstöra deras fiske. Motsvarande foreställningar råda i andra landskap, äfvensom i Tyskland om den kvinnliga Nixe. Jfr Hyltén-Cavallius, "Värend och virdarne" I. Rääf, "Beskrifning öfver Ydre härad", I, och "Svenska landsmålen" flerstädes. **-e. Sjökade'tt, sjöv., elev vid en för bildande af sjöofficerare afsedd skola äfvensom officersaspirant ombord å fartyg. Inom svenska handelsmarinen har denna grad ej förekommit sedan Ostindiska kompaniets tid, men å större engelska handelsfartyg finnas fortfarande kadetter under namn af "mid-shipmen". Jfr Kadett och Sjökrigsskolan. R N.« Sjökadetkorpsets fond i Norge, grundlagd 1816, med ett kapital (30 juni 1915) af 106,157 kr., hvaraf räntorna - enl. lag af 16 maj 1860 - efter stortingets bevillning användas till främjande af vetenskaplighet, upplysning och fackbildning inom marinen. K V. H. Sjökapten, sjör., befälhafvare å ett handelsfartyg; till denna titel är stränst taget endast den berättinad, som erhållit sjökaptensbref. be t. ö. k. förordn, ang. befäl ä svensKa handelsfartyg m. m. 29 mars 1912. Jfr Kapten och Navigationsskola. Sjö!:aptenssocieteten i Stockholm leder sina anor tillbaka ända till 1732, då en s. k. "skep-parlåda" inrättades 15 juni 1773 stadfäste K. M:t "reglor" for S k e p p a r s o c i e t e t e n, såsom sällskapet då kallades. Utom sammankomster för nytta och nöje hade sällskapet till ändamål att utdela understöd åt sjömäns änkor och barn samt begrafningshjälp efter aflidna medlemmar. Genom donation T har funden, som medlemmarna sammanskjutit, småningom ökats. Enligt de nyaste stadgarna, af 23 febr. 1884, har sällskapet, som numera bär namnet Sjökaptenssociete-t e n, till ändamål att upptaga, diskutera och besvara frågor, som röra sjöfarten, utdela pensioner åt ledamöter af viss ålder samt understöd åt ledamöter, deras änkor och oförsörjda barn, som däraf äro i behof, samt begrafningshjälp. Pensionernas storlek är 100 kr. och utdelas vid fyllda 55 lefnadsår. Sällskapet utdelar dessutom 100 kr. årligen till Stockholms änkhus och 75 dito till Stockholms gubbhus. 1915 utdelade societeten i pensioner, understöd och begrafningshjälp 3,798 kr. Dess tillgångar voro s. å. 146,850 kr. För att vinna inträde i sällskapet måste man bl. a. vara borgare i Stockholm. L. H.* Sjökartearkivet. Se Sjökarteverket. Sjökartekontoret. Se Sjökarteverket. Sjökarteverket, ett under Sjöförsvarsdepartementet lydande ämbetsverk, som enligt instruktion af 22 nov. 1912 har till uppgift att genom mätningar och undersökningar inhämta så noggrann kännedom om riket omgifvande farvatten och dess seselbara inlandsf-irvatten, som sjöfart ns och försvarsväsendets behof fordra, samt att med stöd af vunna mätningsresultat utarbeta och utge geode-tiskt grundade sjökort. Genom verkets försorg skola jämväl tjänliga beskrifningar till ledning vid navigering i rikets farvatten och därtill gränsande hafsområden författas och de sjöfarande tillhandahållas. I den mån för rikets sjöfart befinnes ändamålsenligt och tillgängliga medel det med^e, utger verket jämväl kartor och seglingsbeskrifnin-gar öfver icke-svenska farvatten och till svenska farvatten ej gränsande hafsområden. För marinens behof särskildt erforderliga kartor och seglin gsbeskrifnin gar utarbetas och tryckas genom verkets försorg, i den mån K. M:t därom förordnar och medel för ändamålet anvisas. Till chef för Sjökarteverket förordnar K. M:t en officer vid flottan af regementsofficers grad. Vid verket tjänstsör militär och civil personal. Den Tiilitära utgöres af, utom chefen, officerare och underofficerare vid flottan eller i dess reserv, som beordras till tjänstgöring vid verket. Dessutom beordras årligen den militära personal, som erfordras för verkets mätningsexpeditioner. Den civila personalen, som sedan 1913 uppbär lön enligt ordinarie stat, utgöres af l aktuarie, 11 manliga