Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sjömansgarn ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ska kyrkan behjärtade behofvet. På kyrkomötets förslag
anslog riksdagen 1876 medel till anställande af
sjömanspräster i West-Hartlepool och Kiel, hvarjämte
legationspastorn i Paris förpliktades att verka
bland sjömännen i de nordfranska hamnstäderna, och
genom kyrkomötets beslut bemyndigades Svenska kyrkans
missionsstyrelse att upptaga äfven sjömansmissionen
("sjömansvården") som sin uppgift. Sedan 1880
har äfven Svenska missionsförbundet bedrifvit
sjömansmission; det utsände s. å. sin förste
sjömansmissionär (till Kronstadt). Äfven i Finland
blef Storjohann (1874) impulsgifvare, och i
sept. 1875 konstituerades Föreningen till beredande
af själavård åt finska sjömän i utländska hamnar,
som dock först 1880 blef i stånd att utsända sin
förste sjömanspräst (till Grimsby). Den nordiska
sjömansmissionen har nått mycket stor utveckling
och bedrifves nu i ett ej ringa antal utländska
hamnstäder, hvartill kommer, att arbete särskildt för
sjömän upptagits af olika föreningar i de nordiska
ländernas egna större hamnstäder. Så finnas,
hvad Sverige angår, särskildt för sjömän afsedda
kapell och kyrkor i Luleå, Sundsvall och Gäfle och
sjömanshem i Sundsvall, Härnösand, Hudiksvall, Gäfle,
Stockholm, Norrköping, Oskarshamn, Karlskrona,
Karlshamn, Åhus. Ystad, Malmö, Landskrona,
Hälsingborg, Halmstad, Göteborg, Marstrand, Lysekil
och Uddevalla samt läsrum för sjömän i sammanhang
med sjömanskyrkorna och de flesta sjömanshem och
dessutom i Piteå, Munksund, Örnsköldsvik, Stugsund,
Värtan, Kalmar, Höganäs m. fl. Svenska kyrkans
missionsstyrelses verksamhet (orean: "De våra i
främmande land") fortgår f. n. (1916) i London,
West-Hartlepool (med Middlesborough som bistation),
Hull, Calais. Dunkerque, Antwerpen, Rotterdam,
Kiel (med Wismar och Flensburg som bistationer),
Stettin, Köpenhamn, Kristiania och Baltasound (på
Shetlandsöarna). Evangeliska fosterlandsstiftelsen
(organ: "Sjömansvännen") har verksamhet i Liverpool,
Grimsby, Marseille, Hamburg, Lübeck, Bremerhafen-
Bremen, Boston och Melbourne; dessutom har den
arbetat i Konstantinopel (1869-79), Alexandria
(1870, 1871, 1878-82), Cádiz-Malaga (1870-71), New
York-Brooklyn (1873-76), Baltimore (1877), S:t Ybes
(1877-79) och Gloucester, med Bristol och Sharpness
som bistation (1880-86); Svenska missionsförbundet
(meddelande i dess organ för yttre missionen:
"Missionsförbundet") i Sunderland; verksamheten
i Kronstadt, börjad 1880, nedlades 1898. -
Norska sjömansmissionen (organ: "Bud og hilsen")
arbetar i följande hamnstäder: Leith (med Glasgow,
Greenock m. fl. som bistationer), North Shields
(med Blyth, Tyne Dock m. fl. som bistationer),
London, Cardiff (med Barry, Newport m. fl. som
bistationer), Rouen-Havre (med Honfleur och Dieppe
som bistationer), Bordeaux, Antwerpen (med Gent
och Ostende som bistationer), Rotterdam-Amsterdam
(med Nieuwe-diep m. fl. som bistationer), Hamburg,
New York, Philadelphia, Pensacola (med Mobile, New
Orleans och Gulfport som bistationer), Buenos Aires
(med Rosario och Montevideo som bistationer) samt
Sydney (Canada). - Danska sjömansmissionen (organ:
"Havnen") arbetar i London, Hull-Grimsby-Goole,
Newcastle on Tyne, Hamburg-Altona, Libau-Riga,
New York-Brooklyn och San Francisco. – Finska
sjömansmissionen (organ: "Sjömansvännen") arbetar i
London, Hull, Liverpool, Hamburg, Antwerpen, Brooklyn,
Rock Springs och San Francisco. - En betydande insats
i verksamheten bland sjömännen göres sedan 1880
genom Skandinaviska sjömanshemmet (The scandinavian
sailors’ temperance home) i London (fru Agnes
Hedenström-Welin). Nämnas bör äfven Skandinaviska
sjömanshemmet i Calcutta under dansk ledning. - En
icke ringa uppgift har den s. k. bokpåsemissionen,
genom hvilken fartygen förses med påsar eller
små lådor, fyllda med goda böcker icke blott af
kristlig-uppbyggligt, utan ock af allmänt bildande
innehåll. En betydelsefull frukt af sjömansmissionen,
hvarigenom den ock sträcker sitt inflytande vida
utöfver de stationer, där de olika organisationerna
upptagit arbetet, är den af nordiska sjökaptener
bildade s. k. brödrakretsen på hafvet. Dessa kaptener
ha förbundit sig att dagligen, så vidt möjligt är,
hålla bönestund på sina skepp och särskildt att i de
hamnar, där den nordiska sjömansmissionen icke har
några arbetare, samla sjömännen till gudstjänster. Som
igenkänningstecken föra de en flagga med en
dufvas bild. Detta fredstecken vajar f. n. på flera
hundratal nordiska fartyg. Utom i de nordiska länderna
har äfven i Tyskland och särskildt i England ett
omfattande arbete för de respektive ländernas sjömän
börjats. Den engelska sjömansmissionen leder sitt
ursprung från prästmannen John Ashleys verksamhet
bland sjömännen på fartygen i Bristolkanalen 1834
-55. 1845 bildades ett sällskap i Bristol, som stödde
honom, och kort därefter ett liknande i London,
hvilka sedermera sammanslötos till ett med styrelse i
London, som energiskt och framgångsrikt fört verket
framåt. Särskildt betydelsefullt är dess arbete ute
på hafven bland de stora fiskarflottorna. Första
impulsen till tyska sjömansmissionen utgick från
tyske pastorn Harms i Sunderland 1884. Den då där
bildade kommittén för arbete bland tyska sjömän
i Englands hamnstäder trädde s. å. i förbindelse
med den inre missionen i Tyskland, som ledde till
bildande af Berlin-komitee für deutsch-evangelische
seemannsmission. Dessutom är inom mera strängt
lutherska kretsar sedan 1886 Der deutsch-lutherische
seemannsfürsorgeverband verksam för samma mål.
A. K.
Sjömanspräst. Se Sjömansmissionen.
Sjömansrulla, siöv., en af de
s. k. nationalitetshandlingarna (se d. o.), är en
förteckning öfver svenskt handelsfartygs befäl och
besättning, dess nationalitet, befattningar och
aflöning m. m., enligt fastställdt formulär. Sådan
rulla utfärdas af sjömanshus, magistrat eller - om
fartyg blir svensk egendom i utlandet - af svensk
konsul och skall alltid medförts, då fartyget anlöper
utländsk hamn. Befälhafvaren skall för svensk
konsul på platsen, dit fartyget anländer, inom 5
dagar efter ankomsten uppvisa sjömansrullan vid risk
att eljest få plikta 50 till 300 kr. Sjömansrulla
skall finnas å alla mönstringsskyldiga fartyg; dit äro
att hänföra alla i utrikes fart samt alla fartyg af
l:a klass äfven i inrikes fart. Rullan skall företes
och attesteras minst hvar 3:e månad af svensk konsul
i utrikesfart, äfven om ej ombyte af manskap skett
under tiden. Sjömansrullan, gäller som ett kontrakt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
