aflägsna farvatten af engelsmän, fransmän, tyskar och amerikaner. Sjömätning af områden på större afstånd från land sker naturligtvis mycket mindre noggrant. Där djupet så medger, förankras fartyg för att tjäna som utgångspunkter och ledning för lodningarnas utförande, och dessa fartygs lägen utrönas så noga som möjligt. Å farvatten med större djup verkställes djupsjömätning å bestämda kurser från fartyg, som äro särskildt utrustade för djuplodning. Äfven härvid undersökas så vidt möjligt alla "anledningar" närmare. -- Jfr Kvintant, Lodning, Navigation, sp. 637, Pothenotska problemet, Sjökarteverket, Sjökort, Stationpointer och Triangelmätning. H. W-l. Sjömätningskåren. Se Sjökarteverket. Sjönymf. Se Najader. Sjönöt, bot. Se Trapa. Sjöofficer, officer tillhörande ett lands krigsflotta. Jfr Officer. Rörande svenska flottans officerare se Sverige (krigsflottan). H. W-l. Sjöofficerssällskap, sällskap, som har till ändamål att såväl förmedla personlig bekantskap emellan marinofficerare som att intressera medlemmarna för sjökrigsvetenskapen och dess detaljer. Vid hvardera af flottans båda stationer finnes, sedan längre tid tillbaka, ett sjöofficerssällskap bildadt. I dessa sällskap ega officerare eller andra vid marinen anställda personer af officers rang att mot inträdes- och årsafgift vinna inträde. Hvarje sällskap har sin egen lokal, försedd med matsal, bibliotek, tidningsrum, rökrum m. m. Sällskapets angelägenheter skötas af en direktion l. styrelse, som väljes för ett år i sänder. Sjöofficerssällskapet i Karlskrona, som f. n. (1916) räknar 185 medlemmar, leder sin upprinnelse från 1819, då på befälhafvande amiralens hemställan nådigt bifall gafs till byggande af ett "hus till samlingsställe för unga subalterner vid örlogsflottan, taktiska föreläsningar m. m.", uti hvilket hus jämväl Örlogsmannasällskapet inrymdes. Det nuv. sällskapet konstituerades 30 dec. 1830, då stadgar antogos och direktion valdes. - - Sjöofficerssällskapet i Stockholm, som f. n. räknar omkr. 300 led., stiftades 1849; bland dess första ledamöter inskref sig hertigen af Östergötland, hvilken ock såsom konung personligen deltog i sällskapets 50-års-fest 1899. L. H. (H. W-l.) Sjöormen, Hafsormen ("stora sjöormen", "stora hafsormen"), en fabelaktig ormvarelse af kolossal storlek (ända till 30 m.), försedd med ett långt, smalt, manomgifvet hufvud med röda ögon. Ehuru ännu intet djur af detta slag verkligen fångats eller dödats eller ens en del af ett sådant vidunder påträffats, ha somliga skriftställare, som yttrat sig i denna fråga, ej ansett sig ega rätt att tvärtemot ett stort antal trovärdiga och vederhäftiga personers utsago förneka möjligheten af ett stort, hittills ej närmare kändt hafsdjurs tillvaro. En del uppgifter rörande "sjöormen" har säkerligen afseende på andra företeelser (t. ex. efter hvarandra simmande delfiner eller något slags tång, Fucoidæ). Redan svensken Olaus Magnus talar (1555) om sjöormen och anger dess längd till 1 1/2 mil(!). Jfr Oudemans, "The great seaserpent" (1892), i hvilket en mängd "afbildningar" af sjöormen är införd, samt A. Stuxberg, "Den stora hafsormen" (1896; öfv. och bearb. af föreg.). (L-e.) Sjöorren, zool. Se Andfåglar, sp. 961. Sjöpalissad. Se Estakad 1 och Stängselanordningar. Sjöpanträtt, jur., panträtt i den s. k. sjöförmögenheten, d. v. s. fartyg, frakt, i fartyg inlastadt gods. De fordringar å redare eller lastegare, som under ett fartygs resa uppkomma, ega det gemensamt, att i regel fordringsegaren är hänvisad att söka sin betalning endast ur den del af gäldenärens förmögenhet, som är lämnad i befälhafvarens vård. Denna fordringsrättens begränsning kräfver som naturlig motvikt, att åt dessa fordringsegare tillerkännes företräde till betalning ur denna sjöförmögenhet framför egarens andra borgenärer. Af ålder har därför sjörätten fastställt en särskild förmånsrättsordning för sjöfordringarna, med rätt framför de enligt allmänna lagen förmånsberättigade borgenärerna. Hit hänföras också af naturliga skäl befälhafvarens och besättningens fordringar på grund af tjänsteaftalet ombord, änskönt redaren därför svarar personligt, och äfven i andra fall betager den omständigheten, att af särskild anledning personlig ansvarighet för en sjöfordran åligger redaren, icke fordringen dess företräde till betalning. Dessa sålunda privilegierade fordringar äro förenade mod panträtt, hvilket innebär, att fordringsrätten kan göras gällande äfven mot ny egare af fordringens föremål. För att tillvaron af dylika rättsanspråk, för hvilkas giltighet någon publikation icke kan fordras, ej må verka alltför betungande, är deras tillvaro begränsad till en jämförelsevis kort tid. Mellan sjöpanträtterna inbördes fastställer Sjölagen en viss ordning. Företräde framför alla andra tillerkännes bärgarlön, därnäst kommer befälhafvares och besättnings lönefordran (i fartyg och frakt), så haveri- och bodmerifordringar samt slutligen öfriga sjöfordringar; fordringar från en senare resa ega i allmänhet företräde framför dem, som härleda sig från en tidigare (se Sjöfordringar). I. Afz. Sjöpass, Algeriskt pass, Medelhafspass, Turkiskt pass, kallades ett slags pass, som förr nyttjades af fartyg, tillhöriga de riken, som slutit fördrag med någon eller några af de s. k. barbareskstaterna för att skydda sig mot sjöröfveri. Hvarje sådant pass delades i två hälfter, af hvilka den ena förvarades i vederbörande barbareskstats arkiv och den andra medfördes på fartyget för att vid behof, t. ex. om fartyget blef uppbringadt, kunna passas samman med den i arkivet befintliga delen. -- Sedan Alger blifvit eröfradt af fransmännen (1830), upphörde barbareskstaternas sjöröfveri i Medelhafvet och därmed äfven behofvet af algeriska pass. Sjöpennor, Pennatulidæ, zool., en grupp tillhörande ordn. Alcyonaria, kl. Anthozoa (koraller, se d. o.). Sjöpennorna äro, liksom alla besläktade djur, kolonibildande. Kolonien är cylindrisk eller symmetriskt fjäderformig eller (hos Renilla) njurlik och i allmänhet försedd med en fast, men böjlig kalkaxel. Dess nedre del är ej beklädd med polypdjur, utan nedstucken i dy eller sand på hafsbottnen. Ett förgrenadt rörsystem sätter de enskilda individerna (polyperna) i förbindelse med hvarandra och med 4 (2) större kanaler, hvilka