Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sjömätningskåren ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
aflägsna farvatten af engelsmän, fransmän, tyskar
och amerikaner. Sjömätning af områden på större
afstånd från land sker naturligtvis mycket mindre
noggrant. Där djupet så medger, förankras fartyg
för att tjäna som utgångspunkter och ledning för
lodningarnas utförande, och dessa fartygs lägen
utrönas så noga som möjligt. Å farvatten med
större djup verkställes djupsjömätning å bestämda
kurser från fartyg, som äro särskildt utrustade
för djuplodning. Äfven härvid undersökas så vidt
möjligt alla "anledningar" närmare. – Jfr Kvintant,
Lodning, Navigation, sp. 637, Pothenotska problemet,
Sjökarteverket, Sjökort, Stationpointer och
Triangelmätning. H. W-l.
Sjömätningskåren. Se Sjökarteverket.
Sjönymf. Se Najader.
Sjönöt, bot. Se Trapa.
Sjöofficer, officer tillhörande ett lands
krigsflotta. Jfr Officer. Rörande svenska flottans
officerare se Sverige (krigsflottan). H. W-l.
Sjöofficerssällskap, sällskap, som har till ändamål
att såväl förmedla personlig bekantskap emellan
marinofficerare som att intressera medlemmarna för
sjökrigsvetenskapen och dess detaljer. Vid hvardera
af flottans båda stationer finnes, sedan längre
tid tillbaka, ett sjöofficerssällskap bildadt. I
dessa sällskap ega officerare eller andra vid
marinen anställda personer af officers rang att
mot inträdes- och årsafgift vinna inträde. Hvarje
sällskap har sin egen lokal, försedd med matsal,
bibliotek, tidningsrum, rökrum m. m. Sällskapets
angelägenheter skötas af en direktion l. styrelse,
som väljes för ett år i sänder. Sjöofficerssällskapet
i Karlskrona, som f. n. (1916) räknar 185 medlemmar,
leder sin upprinnelse från 1819, då på befälhafvande
amiralens hemställan nådigt bifall gafs till byggande
af ett "hus till samlingsställe för unga subalterner
vid örlogsflottan, taktiska föreläsningar m. m.",
uti hvilket hus jämväl Örlogsmannasällskapet
inrymdes. Det nuv. sällskapet konstituerades
30 dec. 1830, då stadgar antogos och direktion
valdes. - - Sjöofficerssällskapet i Stockholm,
som f. n. räknar omkr. 300 led., stiftades
1849; bland dess första ledamöter inskref sig
hertigen af Östergötland, hvilken ock såsom konung
personligen deltog i sällskapets 50-års-fest 1899.
L. H. (H. W-l.)
Sjöormen, Hafsormen ("stora sjöormen", "stora
hafsormen"), en fabelaktig ormvarelse af kolossal
storlek (ända till 30 m.), försedd med ett långt,
smalt, manomgifvet hufvud med röda ögon. Ehuru
ännu intet djur af detta slag verkligen fångats
eller dödats eller ens en del af ett sådant vidunder
påträffats, ha somliga skriftställare, som yttrat sig
i denna fråga, ej ansett sig ega rätt att tvärtemot
ett stort antal trovärdiga och vederhäftiga personers
utsago förneka möjligheten af ett stort, hittills ej
närmare kändt hafsdjurs tillvaro. En del uppgifter
rörande "sjöormen" har säkerligen afseende på andra
företeelser (t. ex. efter hvarandra simmande delfiner
eller något slags tång, Fucoidæ). Redan svensken
Olaus Magnus talar (1555) om sjöormen och anger dess
längd till 1 1/2 mil(!). Jfr Oudemans, "The great
seaserpent" (1892), i hvilket en mängd "afbildningar"
af sjöormen är införd, samt A. Stuxberg, "Den
stora hafsormen" (1896; öfv. och bearb. af föreg.).
(L-e.)
Sjöorren, zool. Se Andfåglar, sp. 961.
Sjöpalissad. Se Estakad 1 och Stängselanordningar.
Sjöpanträtt, jur., panträtt i den
s. k. sjöförmögenheten, d. v. s. fartyg, frakt, i
fartyg inlastadt gods. De fordringar å redare eller
lastegare, som under ett fartygs resa uppkomma,
ega det gemensamt, att i regel fordringsegaren
är hänvisad att söka sin betalning endast ur den
del af gäldenärens förmögenhet, som är lämnad
i befälhafvarens vård. Denna fordringsrättens
begränsning kräfver som naturlig motvikt, att åt
dessa fordringsegare tillerkännes företräde till
betalning ur denna sjöförmögenhet framför egarens
andra borgenärer. Af ålder har därför sjörätten
fastställt en särskild förmånsrättsordning
för sjöfordringarna, med rätt framför de enligt
allmänna lagen förmånsberättigade borgenärerna. Hit
hänföras också af naturliga skäl befälhafvarens och
besättningens fordringar på grund af tjänsteaftalet
ombord, änskönt redaren därför svarar personligt,
och äfven i andra fall betager den omständigheten,
att af särskild anledning personlig ansvarighet för
en sjöfordran åligger redaren, icke fordringen dess
företräde till betalning. Dessa sålunda privilegierade
fordringar äro förenade mod panträtt, hvilket
innebär, att fordringsrätten kan göras gällande
äfven mot ny egare af fordringens föremål. För
att tillvaron af dylika rättsanspråk, för hvilkas
giltighet någon publikation icke kan fordras,
ej må verka alltför betungande, är deras tillvaro
begränsad till en jämförelsevis kort tid. Mellan
sjöpanträtterna inbördes fastställer Sjölagen
en viss ordning. Företräde framför alla andra
tillerkännes bärgarlön, därnäst kommer befälhafvares
och besättnings lönefordran (i fartyg och frakt),
så haveri- och bodmerifordringar samt slutligen
öfriga sjöfordringar; fordringar från en senare
resa ega i allmänhet företräde framför dem, som
härleda sig från en tidigare (se Sjöfordringar).
I. Afz.
Sjöpass, Algeriskt pass, Medelhafspass, Turkiskt
pass, kallades ett slags pass, som förr nyttjades
af fartyg, tillhöriga de riken, som slutit fördrag
med någon eller några af de s. k. barbareskstaterna
för att skydda sig mot sjöröfveri. Hvarje sådant
pass delades i två hälfter, af hvilka den ena
förvarades i vederbörande barbareskstats arkiv och
den andra medfördes på fartyget för att vid behof,
t. ex. om fartyget blef uppbringadt, kunna passas
samman med den i arkivet befintliga delen. – Sedan
Alger blifvit eröfradt af fransmännen (1830), upphörde
barbareskstaternas sjöröfveri i Medelhafvet och därmed
äfven behofvet af algeriska pass.
Sjöpennor, Pennatulidæ, zool., en grupp tillhörande
ordn. Alcyonaria, kl. Anthozoa (koraller, se
d. o.). Sjöpennorna äro, liksom alla besläktade
djur, kolonibildande. Kolonien är cylindrisk eller
symmetriskt fjäderformig eller (hos Renilla) njurlik
och i allmänhet försedd med en fast, men böjlig
kalkaxel. Dess nedre del är ej beklädd med polypdjur,
utan nedstucken i dy eller sand på hafsbottnen. Ett
förgrenadt rörsystem sätter de enskilda individerna
(polyperna) i förbindelse med hvarandra och med 4
(2) större kanaler, hvilka
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
