Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 25. Sekt - Slöjskifling / 833-834 (1917) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sjömätningskåren ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Sjöpenna.

gå genom stammen (axeln). Det mest kända af de
vid Sveriges västkust förekommande släktena är
Pennatula. Dithörande djur förekomma tvåsidigt
anordnade i fjäderformig korallstock, med
ofta vackert röd färg. Pennatula phosphorea
utmärkes liksom många andra Alcyonaria genom stark
fosforescens. På de stora hafsdjupen ha påträffats
representanter för det egendomliga släktet Umbellula,
hvars polyper äro få och samlade till ett knippe i
spetsen af den långa stjälken.
L-e.

Sjöplankton, bot. zool. Se Plankton.

Sjöplommon, bot. Se Nostoc.

Sjöpoliti kallas den statliga verksamhet, som
utöfvas på hafven till upprätthållande af den där
gällande samfärdsrätten. Hvarje stat har ensamrätt
och folkrättslig skyldighet till sådan politi inom
sitt eget sjöterritorium, där alla andra staters
fartyg måste underkasta sig densamma. På öppna
hafvet däremot gälla olika regler för fred och
för krig. I fred har hvarje stat sjöpolitirätt
allenast öfver de fartyg, som föra statens flagga,
såvida ej undantagsvis genom traktater annorlunda
bestämts, t. ex. genom de i midten af 1800-talet
vanliga traktaterna mot transport af negerslafvar
till Amerika eller genom Nordsjöfisketraktaten af
1882. Under krig åter har sedvanerättsligt uppstått
rätt för de krigförande att så till vida modifiera
nyssnämnda regel, att de i förhållande till fienden
ha en ovillkorlig politirätt, enär de kunna förhindra
alla fientliga fartygs trafik, och i förhållande
till de neutrala ha en villkorlig politirätt
till kontrabands- och blockadbrytningsförsöks
förhindrande. Om emellertid en neutral stat själf
öfvertar denna kontroll genom konvoj eller på annat
effektivt sätt, upphör de krigförandes sjöpoliti i
detta afseende. Sjöpolitien utmynnar med afseende
på fredssamfärdseln i anhållning af fartyg, som
anses ha brutit mot gällande föreskrifter, och dess
införande till någon hamn i samma fartygs hemland, där
eventuellt en straffprocess af landets myndigheter
inledes mot vederbörande. Med afseende på samfärdseln
under krig ger däremot sjöpolitien anledning till
uppbringning och fartygets införande till någon
hamn i det politiutöfvande fartygets hemland, där
en s. k. prisprocess af detta lands myndigheter då
skall anordnas.
Rld.

Sjöpost. Se Postfartyg, Postverket, sp. 44–45,
och Sjöpostexpeditioner.

Sjöpostexpeditioner, postv., sjöledes befordrade
postanstalter, som i afseende å verksamheten äro
att jämställa med postkupéerna. Svenska postverket
underhåller allenast två Sjöpostexpeditioner,
båda å linjen Trälleborg–Sassnitz, men vissa af
de postkupéer, som framföras å linjerna
Nässjö–Malmö, resp. Göteborg–Hälsingborg, ha plägat vara i
verksamhet äfven å sjöpostlinjerna Malmö–Köpenhamn,
resp. Hälsingborg–Helsingör.
R. L-n.

Sjöpostföring. Se Postverket, sp. 44, och
Sjöpostexpeditioner.

Sjöprotest, jur., en af fartygsbefälhafvare inför
offentlig myndighet gjord anmälan om timad
sjöolycka. Benämningen härleder sig däraf, att
befälhafvaren vanligen protesterar mot de anspråk,
som på grund af händelsen kunna komma att mot honom
eller redaren framställas, hvilket oftast utmärkes
genom formen för anmälan. Protest är numera icke
för något fall i svensk sjölag föreskrifven, utan en
åtgärd, som befälhafvaren eger frihet att vidtaga,
när det synes honom vara påkalladt (se Protest).
I. Afz.

Sjöpungar, zool. Se Tunicata.

Sjöqvist, John August, läkare, akademisk lärare,
f. 18 april 1863 i Stockholm, blef student 1884,
med. licentiat 1893 och med. doktor 1895 på grund
af en afh. Physiologisch-chemische beob-achtungen
uber die salzsäure. Redan dessförinnan hade han
offentliggjort sin metod att bestämma fri saltsyra i
maginnehåll (1888), hvilken metod vunnit vidsträckt
användning, samt i förening med K. A. H. Mörner
utgett Eine harnstoffbestimmungs-methode
(1890). S. förordnades 1895 till docent i medicinsk
kemi vid Karolinska institutet och har därjämte
utöfvat omfattande verksamhet som specialist i
matsmältningsorganens sjukdomar. R- T-dt.

Sjörappert, krigsv. Se Raperd.

Sjöreda, sjöv., klargöra för sjöbruk. Så
t. ex. sjöredes segel, rår etc. därigenom,
att man förser dem med erforderliga bändslar,
stroppar, block, klädslar m. m. Jfr Koj.
R. N.*

Sjöreglering, hvarje konstgjordt ingrepp i en
sjös naturliga afloppsförhållanden i syfte att
förändra antingen dess vattenstånd eller dess
vattenafrinning. Där vattenståndsregleringen
är hufvudändamålet, söker man vanligen minska
de naturliga variationerna. En sänkning af
högvattenståndet är alltid fördelaktig för
strandegarna kring sjön, likaså sänkning af
"vegetationsvattenståndet", som inträffar vid
såningstiden. Däremot är det ofta olämpligt att
sänka sommarlågvattnet, ty därigenom skadas fisk-
och kräftyngel, bryggor och grundläggningar af
trä, försämras båttrafiken, torrläggas osunda och
fula strandpartier, o. s. v. Om sjön är långgrund
och har en för odling lämplig botten, kan det
emellertid löna sig att sänka äfven lågvattnet,
och en mycket grund sjö kan t. o. m. fullständigt
aftappas. Exempel på delvis sänkta svenska sjöar äro
Hjälmaren och Kvismaren, Tämnaren, Hornborgasjön,
Hästefjord, Ringsjön och Finjasjön. Sjöregleringar,
där företrädesvis jordbrukets intressen befrämjas,
kunna i allmänhet utan alltför stora svårigheter
genomföras med stöd af den svenska dikningslagen
af 20 juni 1879, som medger tvångssammanslutning
och lagstadgar fördelning af kostnaderna mellan
samtliga intresserade samt utrifning (mot ersättning)
af nedanför sjön belägna vattenverk. – Den andra
typen af sjöregleringar omfattar sådana företag,
som afse att minska vattenafrinningens variationer,
d. v. s. att erhålla ett så konstant aflopp som
möjligt. Detta mål kan vinnas endast genom ökning
af vattenståndsvariationerna i sjön, så att ett
tillräckligt utrymme bildas för magasinering
af tillrinningen under regnperioder, hvilket
vattenmagasin sedermera nyttjas för att täcka bristen
under torkperioder. Därjämte erfordras vid sjöns
utlopp en regleringsdamm med luckor, hvilka hållas
öppna mer eller mindre, beroende af det i sjön
rådande

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>