vattenståndet. En fullständig sjöreglering, där den variabla afrinningen ersattes med en konstant aftappning och där således hela den årliga tillrinningen kan tillgodogöras för industriella behof, representerar en idealisk lösning af ackumulatorproblemet. I mindre skala äro sådana sjöregleringar med framgång utförda i vårt land, särskildt i de mellansvenska bruksdistrikten, och många förslag föreligga, t. ex. att reglera Vänern, Vättern, Siljan m. fl. större sjöar. I Tyskland och andra europeiska länder, där tillgången på naturliga sjöar är mindre än hos oss, har man nedlagt stora summor på talsperren, d. v. s. höga dammbyggnader, hvarigenom vattnet i trånga dalgångar uppdämmes och konstgjorda regleringsbassänger bildas. -- Dessa båda olika typer stå således till hvarandra i skarpaste motsatsförhållande. Som ideal för den förstnämnda typen står en sjö med konstant vattenstånd och följaktligen största möjliga variationer i afrinningen, som ideal för den senare typen en sjö med stora vattenståndsvariationer och konstant aftappning. Strandegarna vid sjön och nedanför sjön ha diametralt motsatta intressen att bevaka. Emellertid är det ofta möjligt att finna en tillfredsställande kompromiss mellan de skilda intressena, så att de för jordbruket och industrien gemensamma fördelarna bli de största möjliga. Det 1910 framlagda förslaget till en ny svensk vattenlag, som ännu (1916) icke varit föremål för statsmakternas pröfning, har haft till en af sina viktigaste uppgifter att göra de olika regleringstyperna juridiskt jämställda, så att en i vattenkraftens intresse föreslagen sjöreglering skall kunna genomföras enligt samma grunder som en sjösänkning. Jfr Vattenkraft och Vattenlagstiftning. J. G. R. Sjöreserv, sjöv., viss personal och materiel, tillhörande ekipagedepartementet å flottans varf. Personalen, en å flottans varf kommenderad afdelning sjömän, närmast under befäl af en underofficer (uppbördsman), skall vara beräknad och hållas redo för att i första hand vara att tillgå vid eldsvådor, till besättning å sådana fartyg och båtar, som bemannas och användas, utan att inmönstras, samt för brådskande tillfälliga arbeten, som kunna förekomma utom de vanliga arbetstiderna, äfvensom för pumpning och renhållning å fartygen m. m. Materielen utgöres hufvudsakligen af fartygsförtöjningar, ångslupar, pråmar, vattenskutor, arbetsbåtar m. m. H. W-l. Sjörullföringsbefälhafvare. Se Sjörullföringsområde. Sjörullföringsområde. För inskrifning af de värnpliktige, som äro inskrifna å sjömanshus, och för redovisning af marinens å sjömanshus inskrifna värnpliktiga äro särskilda sjörullföringsområden bestämda (näml. Stockholms, Härnösands, Strömstads, Göteborgs, Malmö och Karlskrona), hvart och ett omfattande ett eller flera sjömanshus. För hvarje Sjörullföringsområde är en befälhafvare, sjörullföringsbefälhafvare (före 1914 benämnd sjörullföringsområdesbefälhafvare), förordnad, lydande under stationsbefälhafvaren vid station af flottan. H. W-l. Sjörum, sjöv. Ett fartyg säges ha sjörum eller vara i öppen sjö, då det är så långt från land, att vind- eller nödvändig kursförändring ej med sannolikhet kan bringa fartyget i fara för land eller grund. Om ett fartyg till ankars i hårdt väder ej har tillräckligt sjörum att gå till segels och hotar att drifva mot land, kan det bli nödvändigt att kapa masterna för att minska faran. R. N.* Sjörup, socken i Malmöhus län, Ljunits härad. 1,351 har. 1,058 inv. (1915). S. bildar med Katslösa ett pastorat i Lunds stift, Ljunits och Herrestads kontrakt. Sjörutin, sjöv., rutin, d. v. s. dagordning, för flottans fartyg under gång. Sådan rutin, upptagande tiderna för utpurrning, vaktombyten, skaffning, exercis, rengöring, putsning och blankskurning, tapto, eldvisitation m. m., uppgöres för hvarje fartyg enligt i reglementet för marinen fastställda grunder. Motsvarande rutin eller tidsindelning till ankars, då manskapet förrättar hamnvakt, plägar kallas hamnrutin (se d. o.). Jfr Rutintafla och Sjövakt. H. W-l. Sjörå. Se Rå. Sjöräkning, sjöv., anteckning och beräkning af ett fartygs olika kurser, farter och distanser. Början med sjöräkningen, som har till ändamål att bestämma fartygets plats, sker, då fartyget lämnat lots eller skärgård, där navigeringen sker mera med ledning af sjökortet, bojar, prickar m. m. Samtidigt måste noggrann ort- och tidsbestämning ega rum. Jfr Navigation. R. N.* Sjörätt. 1. Sammanfattningen af de rättsliga normer, hvilka bestämma sjöfartsförhållandena. Utmärkande för denna gren af rätten är, att den sträfvar till internationell öfverensstämmelse och därför väsentligt afviker från den allmänna nationella rätten. Sveriges sjörätt står i nära öfverensstämmelse med den tyska. -- Om Comité maritime international och den med denna samarbetande Svensk förening för internationell sjörätt se Internationell sjörätt. -- 2. Särskild domstol för handläggning af mål, som angå sjöfarten. Sådana domstolar finnas i Danmark och Norge, men icke i Sverige; dock har man för vissa fall sörjt för, att äfven i de svenska sjöterritorierna den sjötekniska sakkunskapen skall vara företrädd (dispasch, sjöförklaring). 1--2. I. Afz. Sjörättssaker, Sjörättsmål, tvister, som böra bedömas efter sjölag. Sjöröfvarflagg, sjöv., utgjordes förr vanligen af en hvit dödskalle i svart fält. R. N.* Sjöröfveri, den rättsstridiga verksamhet, hvarigenom enskilda på öppna hafvet medelst öfverfall på sjöfarande i eget intresse tillegna sig fartyg eller gods. Folkrättsligt medför sjöröfveri, att hvarje stat, som eger rätt till sjöpoliti (se d. o.), kan oafsedt sjöröfvarfartygets flagga anhålla och lagföra detsamma inför sina myndigheter, hvarvid statens egen lags bestämmelser om sjöröfveri tillämpas. Svenska strafflagen innehåller sådana bestämmelser i kap. 21 § 7 ff. Enligt äldre rätt stod sjöröfvaren utom lagen och kunde omedelbart straffas till lifvet utan dom och rannsakning, då han greps på hafvet, men denna summariska rättskipning är numera principiellt öfvergifven. Från sjöröfveri bör väl skiljas kaperi, som är en verksamhet i viss stats tjänst och med dess öppna bref på rätten att kapa. Sådana kaparbref kunde utfärdas blott för krigstid och äro genom 1856 års Parisdeklaration afskaffade