843 Sjöstrand-Sjöström 844 kottaret, flickgrupp (1869, Finska konstföreningen), finsk Trissakastare (1872), Kyllikki (1883, Finska konstföreningen), kolossalgruppen på statsarkivet i Helsingfors samt en mängd porträtt i bröstbild och medaljong. 1905 flyttade S. åter till Sverige. S. är den finska bildhuggarkonsten banbrytare, och det var han, som införde finskt nationella ämnen i sin konstart. Manlig kraft och fast monumentalitet äro de största förtjänsterna i hans arbeten, medan han mindre lyckades ge uttryck åt vekt behag. Hans formbildning är idealiserande förenkling med endast ringa inflytande af vare sig antiken eller naturalismen. Hans största skapelser äro otvifvelaktigt Porthanstoden och den stora Kullervostatyn. 1. -T.* 2. T. Stz. Sjöstrand, Erik Rudolf, sociolog, f. 9 nov. 1880 i Stockholm, blef filos, doktor i Uppsala 1908, aktuarie i Kommerskollegium s. å., förste aktuarie där 1911 och i Socialstyrelsen 1913. Han har på officiellt uppdrag verkställt undersökningar rörande Köpenhamns frihamn (1908), ideella föreningar (1910) m. m., var sekreterare i storstrejkkommittén (1909), i Statistiska föreningen 1909-10 och är ordf. i skiljenämnden i typografyrket sedan 1910. S. har författat bl. a. Mynt-och bankpolitik under hattväldet 1738-176å (1908), Centralbankens väsentliga funktioner jämte en kortfattad redogörelse för bankernas funktioner i allmänhet (1910) och Ideella föreningar i Sverige (1911). Sjöstrands signallod. Se S i g n a 11 o d. SJÖstrategi. Se Strategi. Sjöström, Karl Johan, personhistoriker, f. 8 juni 1851 i Lund, blef 1872 student där och aflade 1883 kansliexamen. 1889 antogs han till stadsfogde i Lund. S., som är en af vårt lands främsta biografiska författare, har hufvudsakligen utgett biografiska anteckningar rörande de i Lund studerande "nationerna": Skånska nationen 1682-1832 (1897), Skånska nationen 1833-1889 (1904), Blekingska nationen 1697- 1900 (1901), Norrlands nation i Lund (1902), Göteborgs nation i Lund 1669-1906 (1907), Vermlands nation i Lund 1682-1907 (1908), Vestgöta nation i Lund 1683-1910 (1911), Södermanlands nation i Lund (s. å.), Kalmar nation i Lund 1670-19U (1915) samt under utarbetning Smålands nation i Lund från 1668. Hans arbeten innehålla utom biografiska upplysningar en mängd värdefulla släktutredningar. Ln. Sjöström, Johan Abraham, landtbruks-lärare, f. 3 juni 1861 i Västerås, blef filos, kandidat i Uppsala 1881, genomgick Alnarps landtbruksinstitut 1888-89, var lärare där 1889 -1902 samt blef lektor i jordbrukslära och landt-bruksekonomi samt rektor vid Ultuna landtbruksinstitut 1902. S. har utgett afhandlingar i landt-brukskemi och redskapslära samt Handbok i jordbruksekonomi (tills, med H. Juhlin Dannfelt, 1906 -11) och Handbok i redskapslära (1907; utgörande afd. III och YII af "Landtbrukets bok"). H. J. Dft. Sjöström, Axel Gabriel, finländsk vitter-hetsidkare och öfversättare, f. 26 aug 1794, d. 11 dec. 1846 i Helsingfors, blef 1809 student, 1815 filos, doktor, 1816 docent i grekiska samt 1826 adjunkt och 1833 professor i samma ämne. S. till- hörde en krets af unga vitterlekare vid Åbo akademi, hvilka tagit de svenske fosforisterna till förebilder. Deras organ var till en början kalendern "Aura" (1817-18), och där samt i "Mnemosyne", "Åbo tidning" och "Tidningar från Helsingfors" offentliggjorde S. sina poesier, hvilka knappt kunna gälla för mer än svaga efterbildningar af de svenske nyromantikerna. Icke dess mindre åtnjöt S. hos sin samtid stort rykte som skald. Hans största diktverk voro Juliets uppvaknande och död (1825) och det smaklösa, men på sin tid uppseendeväckande poemet Taflor af vådeiden i Åbo (1827). Hans flesta akademiska afh. äro trogna, men tunga och ojämna öfversättningar från grekiska skalder. Man har af honom öfv. af Anakreon (1826), Theokritos (1830-33), Homeros' Odyssé (1835-42), fem af Euripides' tragedier (1842-46) m. fl. Han utgaf äfven en öfv. af Goethes "Hermann und Dorothea" (1823). Jfr V. Söderhjelm, "A. G. Sjöström och hans vittra värksamhet" (i "Skrifter utg. af Sv. literatursällskapet i Finland", XXX, 1895). A. H. Sjöström. 1. Frans Anatolius S., finländsk arkitekt, f. 3 juli 1840 i Åbo, d. l aug. 1885 på Rönnskär utanför Helsingfors, studerade vid tekniska realskolan i Åbo och, från 1861, vid konstakademien i Stockholm, hvars stora guldmedalj han erhöll 1868, arbetade en tid hos F. V. Scholander, företog en studieresa l med statsunderstöd 1869 ! -72 och blef 1872 lärare vid polytekniska institutet i Helsingfors. S. arbetade så godt som enbart i renässansstil. Hans mest betydande arbeten äro Kise-leffska huset, Polytekniska institutet, forna tyska skolans hus och ryska gymnasiets förra hus i Helsingfors, corps de logi på Malmgård, ombyggnaden af karaktärshuset på Sarvlaks samt kyrkorna i Kides och Kronoborg. En kunskapsrik eklektiker, förstod S. att förläna sina alster betydande totalverkan och smakfullhet i detaljerna. Hans största uppgift voro ritningarna till ett landtdagshus; de voro vid hans död exponerade i Helsingfors, blefvo efter hans död belönade med guldmedalj, men aldrig utförda. S:s verksamhet som utöfvande arkitekt och som lärare var af stor betydelse för byggnadskonstens höjande i Finland. 2. FransVilhoS., den föregåendes brorson, målare, f. 22 april 1873 i Idensalmi, ele\ i Finska konstföreningens skola 1892-93 och hos Axel Gallén-Kallela 1893-94, studerade i Paris 1894-97 samt för P. S. Kröyer i Köpenhamn 1899. Han har med stipendieunderstöd senare vistats i Italien 1903-04, Frankrike och England. Af hans äldre starkt realistiska taflor äro Mulen dag (1902, Finska konstföreningen), J sandgropen och porträtt af A. Munsterhjelm (1909, Finska konstföreningen). I senare arbeten, t. ex. Min svärmor (1911), Sommarafton (båda i Finska konstföreningen) och Vinterlandskap (Åbo museum), är han starkt påverkad af det moderna måleriets färgbehandling.