845 Sjöstycke-Sjövakt 846 S. har äfven utfört flera porträtt än det ofvan nämnda. 1-2. T. Stz. Sjöstycke. Se Marinmålning. Sjöstyrka, en samling örlogsfartyg under gemensam befälhafvare. H. W-l. Sjösås, socken i Kronobergs län, Uppvidinge härad. 8,631 har. 1,260 inv. (1915). S. bildar med Dref och Hornaryd ett pastorat i Växjö stift, Uppvidinge kontrakt. Sjösäf, bot., namn på Scirpus lacustris. Sjösänkning. Se Sjöreglering. Sjösättning, skpsb. Se Aflöpning och Skeppsbyggeri. Sjötaktik, sjöv., vetenskapen om sjöstridskraftens användning i strid. Se Taktik. Sjötekniskt biträde, en hos Kommerskollegium anställd tjänsteman, lydande närmast under chefen för dess byrå för ärenden ang. utrikeshandeln och sjöfarten, har till åliggande att ur sjöteknisk synpunkt granska hvarje sådan rapport, som omförmäles i 40 § Sjölagen och inkommer till kollegiet, samt att inkomma med sjöförhörsprotokoll om sjöolyckor. Öfver verkställd granskning af hvarje sjöprotokoll åligger det biträdet att afge skriftligt yttrande till kollegiet med angifvande af dels den timade sjöolyckans art, dels orsaken till olyckan, dels huruvida nytt sjöförhör rörande densamma bör påkallas och hvar detta bör ega rum. Det åligger biträdet att öfvervaka, att de i § 40 Sjölagen omnämnda rapporterna inkomma till kollegiet, att sjöförhör komma till stånd och att sjöförhörsprotokoll ofördröjligen insändas till kollegiet. I frågor, som kräfva sjötekniskt bedömande, skall biträdet gå åklagare till hända. Se vidare K. M:ts nåd. instr. för Kommerskollegii sjötekniska biträde af 31 dec. 1914. Sjöterritorium kallas sammanfattningen af en viss stats omedelbart med det öppna hafvet sammanhängande vatten, nämligen dels kusthafvet utanför de yttersta skären, dels hafssund, som förbinda öppna haf med hvarandra och ligga intill statens kust, dels skärgårdar, bukter, vikar, redder och kusthamnar, men däremot hvarken insjöar, floder eller kanaler. Vid krig gälla för krigsföretag å sjöterritorium sjökrigets lagar, men för krigsföretag å annat vatten landkrigets. Under fred afser den främmande staters fartyg medgifna samfärdsrätten på en stats egna vatten endast sjöterritoriet, där ej annat är uttryckligen bestämdt. Beträffande sjöterritoriets utsträckning äro meningarna delade, och fullt uttömmande positiva regler ges icke. Principiellt är längsta kanonskotthållet från fastlandet eller från sådan landbildning ytterst å sjöterritoriet, hvarå kanonbatteri kan anordnas, härför bestämmande. Men då denna gräns blir växlande, ha de flesta stater som vanlig sjöpolitigräns antagit ett afstånd från land eller yttersta skär, som ej ständigt af hafvet öfversköljes, af 3 s. k. distansminuter, hvarvid 1 distansminut räknas lika med 1/60 grad l. 1,852 m. och äfven betecknas som vanlig eller liten sjömil (engelsk sjömil), under det att en svensk l. stor sjömil är lika med en geografisk mil l. 4 distansminuter (eg. ekvatorsminuter à 1,855 m.) och en svensk gammal landmil i det närmaste 6 distansminuter. Det svenska sjöterritoriet har sedan lång tid ansetts omfatta 1 svensk sjömil, d. v. s. 4 distansminuter (1/15 grad), men under det 1914 började Världskriget har rikets anspråk på respekterande af sjöterritoriets neutralitet icke afsett dettas utsträckning till mer än 3 distansminuter (1/20 grad), hvari dock icke ligger något uppgifvande af fyraminutersgränsen som normal politigräns. I Öresund modifieras regeln, där den i följd af sundets ringa bredd ej kan tillämpas både af Sverige och Danmark, till ett afstånd motsvarande sundets halfva bredd. Mot Norge är sjöterritoriets gräns i bohuslänska skärgården bestämd efter särskilda grunder genom beslut af 15 mars 1904 och skiljedom ang. Grisbådarna af 23 okt. 1909. I Bottenhafvet mot Ryssland--Finland slutligen gäller som gräns enligt 1809 års fredsfördrag dels den på visst sätt förlängda gränslinjen i Torne älf, dels en från Torneå skärgård ned genom Ålands haf dragen demarkationslinje, som dock endast betecknar den gräns, intill hvilken hvartdera landet eger rätt att i förhållande till det andras utsträcka sitt sjöterritorium, utan att denna rätt blifvit begagnad: gränsen för sjöterritoriet bestämmes här på vanligt sätt. Rld. Sjötofta, socken i Älfsborgs län, Kinds härad. 7,031 har. 796 inv. (1915). Annex till Tranemo, Göteborgs stift, Kinds kontrakt. Sjötorf. Se Mosse, sp. 1197. Sjötorp. 1. Station vid Göta kanals början, vid Sjötorpsviken af Vänern. Där finnes en stor bassäng, som kan rymma 50 fartyg, reparationsdocka, hamn med kajer m. m., och där börjar kanalens stigning med 8 slussar (2 enkla -- den första vid kanalens invigning kallad "Konstitutionsslussen" -- och 3 par sammanbyggda). -- 2. Gård för Magdalenahemmet (se d. o.). Sjötull. Se Tull. Sjötulpan, zool., detsamma som hafstulpan. Se Kräftdjuren. Sjötungan, zool. Se Tungsläktet. Sjöturban, zool. Se Sjöborrar. Sjöur, sjöv., detsamma som kronometer (se Ur). Sjövakt, sjöv., besättningens vaktgöring till sjöss. Å flottans fartyg göra officerarna vakt (såväl "sjövakt" som "hamnvakt") på högst 4 "kvarter", underofficerarna på högst 3 "kvarter", hvilka turvis äro "vakthafvande". Fartygschefen, sekonden och uppbördsmännen äro i regel, åtminstone å större fartyg, vaktfria. För vaktgöring indelas manskapet i två hälfter, styrbords och babords vakt (maskinpersonalen dock ofta i tre vakter). För sjövakt delas dygnet i 7 vakter sålunda, att tiden 4-8 e. m. delas i 2 lika långa vakter, plattvakter, och den öfriga tiden af dygnet i 5 vakter om 4 timmar hvardera. Sjövakt inträder, så snart fartyget lättat ankar. Sådan vaktgöring används äfven (i st. f. den vida lindrigare hamnvakten) till ankars under half stridsberedskap och f. ö., då fartygschefen så pröfvar erforderligt. - Den tjänstgörande vakten säges "ha vakt på däck' och den andra "ha frivakt" ; dock brukar äfven frivakten tidtals deltaga i gemensamma arbeten och exercis. Vissa befattningar ombord medföra befrielse från vaktgöring, men de s. k. f r i v a k t a r n a äro tjänstskyldiga hela dagen, vanligen från kl. 4 f. m. till 9 e. m. Denna sjövaktsrutin och fördelning är i allmänhet antagen å alla nationers örlogs- och