Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sjösoldat ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
847
Sjövall-Skaare
848
handelsfartyg, då däremot "hamnvaktstjänsten" varierar
betydligt. Jfr G l a s, sjöv. K. N. (fl. W-l.)
Sjövall, Per Gustaf Einar, läkare, f. 7 juni 1879 i
Lund, där han 1895 aflade mogenhetsexamen och 1904
med. licentiatexamen samt 1906 promoverades till
med. doktor. Efter att ha beklädt flera olikartade
befattningar inom såväl teoretiska som praktiska
läroämnen, väsentligast inom den patologiska
anatomien, såväl vid Lunds universitet som vid
Karolinska institutet i Stockholm utnämndes S. 1914
utan ansökan till professor i patologisk anatomi
och rättsmedicin vid Lunds universitet. Bland hans
arbeten böra särskildt nämnas inom nervanatomien
och nervpatologien Die zellstruktur einiger
nervenzellen und methylenblau als mittel sie frisch
zu untersuchen (1899), Ueber die beziehungen zwischen
verbrei-tungsgebiet des krampfes und localisation
der ana-tomischen veränderungen bei experimentellem
te-tanus (1904), Ueber spinalganglienzellen und
markscheiden (1905-06) samt inom patologiska anatomien
i öfrigt Till kännedomen om de solida teratomen
(1908) och Studien iiber chondriosomen unter normalen
und pathologischen bedingungen (1915). Äfven inom
rättsmedicinen har S. varit verksam, hvarjämte han
författat uppsatser i populär och i social medicin.
C. S-g.
Sjövan, sjöv. Se Befaren.
Sjövapen, en stats. Se Flotta.
Sjövass, bot. Se P h r a g m i t e s.
SjÖvegan 1. Sjöveien, fiskeläge, som anlöpes af
ångbåtar innerst vid Sagfjorden, Salangens härad,
Tromsö amt, Norge. 313 inv. (1910). K. V. H.
Sjövind, meteor. Se L a n d v i n d.
Sjövärdig 1. S j ö d u g l i g, sjöv., säges om ett
fartyg, som i afseende å skrof, tackling, segel,
maskin, last och besättning är af den beskaffenhet,
att det utan fara kan anträda resan. Jfr Pli m sol
l-l a gen. R. N.*
Sjövärdighetsbesiktning, skpsb., innebär undersökning
för utrönande af, om ett fartyg är sjö-värdigt
med hänsyn till sin användning och den fart,
hvari det nyttjas. Hvarje svenskt fartyg af minst
100 tons bruttodräktighet skall, innan det får
nyttjas till sjöfart och sedermera efter bestämda
mellantider, undergå sådan besiktning, hvilken i
allmänhet verkställes af fartygsinspektör. Närmare
bestämmelser härom återfinnas i Lag om tillsyn å
fartyg af 16 okt. 1914. Jfr S j ö å k l a-g a r e.
C. K. S.
Sjövärn. 1. Sjöförsvar; krigsflotta. -
2. (Ty. seewehr) I Tyska rikets krigsmakt den del af
krigsmakten till sjöss, som vid armén motsvaras af
landtvärnet (se d. o.). Vid sjövärnet anställas som
officerare en del befälhafvare vid handelsflottan,
hvilka tidtals inkallas till korta öfningar.
Sjöåklagare, jur., är ett institut, som infördes
genom den vid 1914 års senare riksdag beslutna
omfattande lagstiftningen ang. öfvervakande af fartygs
sjövärdighet och säkerheten till sjöss. Sjö-åklagaren
är anställd hos Kommerskollegium, hvilket är högsta
myndighet för utöfvande af tillsynen. Han tillsättes
af K. M:t efter kollegiets förslag. Sjöåklagaren har
att med anledning af de till kollegiet inkommande
rapporterna i sjöfartssäkerheten berörande frågor
i första hand pröfva, om skäl till åtal föreligger,
och, där han anser
skäl förefinnes, därom göra framställning till
kollegiet. Beslutes åtal, har han att utföra det,
och har, om annan åklagare utför dylikt åtal, på
anmodan gå denne till hända. Se Sjöfartssäkerhet.
I. Afz.
Sjöångspruta. Se B r a n d v äsen de, sp. 1493,
och bild 20 å sp. 1493.
Sjöärendena, F or val tni n gen af. Se Förvaltningen
af sjöärendena.
Sjööring (eng. lake trout), zool. Se Laxsläktet.
Sk., förk. för skilling.
S. k., förk. för så kallad.
Sk&, förkortn. af skeppund.
Skaala [skåla]. 1. En 1,936 m. hög fjälltopp vid
inre Nordfjord, i Stryns härad, N. Bergenhus amt,
med en glaciär i den skålformiga bottnen. - 2. Ett
1,095 m. högt fjäll i Veöys härad, Romsdals amt. -
3. Ett 988 m högt fjäll i Hjörund-fjords härad,
Romsdals amt. 1-3. K. V. H.
Skaanevik [skåne-], härad och pastorat i
Sönd-hordland, s. om yttre Hardangerfjorden och
gränsande till Stavanger amt, kring den vackra S k
a a-nevikfjord och dess förgreningar Aakref jord
och Matersfjord, S. Bergenhus amt, Norge. 588,27
kvkm. 2,912 inv. (1910). Utmärkta beten på
fjällsluttningarna. Regelbunden ångbåtstrafik med
Bergen och Haugesund; längs Aakref jordens södra
strand anlägges Haugesund-Oddabanan. K. V. H.
Skaanevikfjord [skåne-]. Se Skaanevik.
Skaanlund [skån-J, Matthias, dansk-norsk
memoarförfattare, f. 1657 i Lund, Skåne, hvaraf
namnet, d. omkr. 1730 i Orkedalen, S. Trondhjems amt,
Norge, tjänade som lakej hos danske ambassadören
Just Hög vid fredskongressen i Nijmegen 1676-79
samt hos Kristian V:s och Sofie Amalie Moths
son Kristian Gyldenlöve 1680-83. Därefter var
han öfver 40 år sorenskriver i Orkedalen. S:s
själfbiografiska anteckningar, som föreligga
i en universitetsbiblioteket i Kristiania
tillhörig foliant, äro i utdrag utgifna af
L. Daae i "Hist. tidsskr." (ser. l, bd 3,
s. 97-194, 1875; äfven i särtryck) och nästan
fullständigt af J. Clausen och P. Fr. Rist i
"Gyldenlöves laka j. Optegnelser fra Christian
V:s tid" (i "Memoirer og breve", XVII, 1912).
K. V. H.
Skaar [skar], Johannes Nilsson, norsk biskop, f. 15
nov. 1828 i Vikör, Hardanger, d. 13 dec. 1904 i
Trondhjem, biskop i Tromsö stift 1885, i Trondhjem
sedan 1892, var varm missionsvän och verkade
kraftigt för lapparnas ("finner-nes") höjande
och jämställdes som deras välgörare med Thomas
v. Westen och N. V. Stock-fleth. Han författade
flera samlingar Lovsange og aandelige viser (3:e
ökade uppl. 1881), Vidnes-byrd af dr. Martin Luther
om skriftemaal og nadverd (1878, 2:a uppl. 1894;
"Nattvardsbok" 1879) och en del skrifter på finska
samt utgaf en samling "Bi^ve .... 1825-1854" från
nyssnämnde biskop Stockfleth och det hymnologiska
hufvudverket Norsk salmeJiistorie (2 bd, 1879 -80).
K. V. H.
Skaare [skåre], härad och socken kring Haugesund,
Norge. 70,53 kvkm. 1,778 inv. (1910; befolkningen
har senare i hög grad vuxit i samband med Haugesunds
raska utveckling). I S. ingår ögruppen R ö v se r.
K. V. H.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
