847 Sjövall-Skaare 848 handelsfartyg, då däremot "hamnvaktstjänsten" varierar betydligt. Jfr G l a s, sjöv. K. N. (fl. W-l.) Sjövall, Per Gustaf Einar, läkare, f. 7 juni 1879 i Lund, där han 1895 aflade mogenhetsexamen och 1904 med. licentiatexamen samt 1906 promoverades till med. doktor. Efter att ha beklädt flera olikartade befattningar inom såväl teoretiska som praktiska läroämnen, väsentligast inom den patologiska anatomien, såväl vid Lunds universitet som vid Karolinska institutet i Stockholm utnämndes S. 1914 utan ansökan till professor i patologisk anatomi och rättsmedicin vid Lunds universitet. Bland hans arbeten böra särskildt nämnas inom nervanatomien och nervpatologien Die zellstruktur einiger nervenzellen und methylenblau als mittel sie frisch zu untersuchen (1899), Ueber die beziehungen zwischen verbrei-tungsgebiet des krampfes und localisation der ana-tomischen veränderungen bei experimentellem te-tanus (1904), Ueber spinalganglienzellen und markscheiden (1905-06) samt inom patologiska anatomien i öfrigt Till kännedomen om de solida teratomen (1908) och Studien iiber chondriosomen unter normalen und pathologischen bedingungen (1915). Äfven inom rättsmedicinen har S. varit verksam, hvarjämte han författat uppsatser i populär och i social medicin. C. S-g. Sjövan, sjöv. Se Befaren. Sjövapen, en stats. Se Flotta. Sjövass, bot. Se P h r a g m i t e s. SjÖvegan 1. Sjöveien, fiskeläge, som anlöpes af ångbåtar innerst vid Sagfjorden, Salangens härad, Tromsö amt, Norge. 313 inv. (1910). K. V. H. Sjövind, meteor. Se L a n d v i n d. Sjövärdig 1. S j ö d u g l i g, sjöv., säges om ett fartyg, som i afseende å skrof, tackling, segel, maskin, last och besättning är af den beskaffenhet, att det utan fara kan anträda resan. Jfr Pli m sol l-l a gen. R. N.* Sjövärdighetsbesiktning, skpsb., innebär undersökning för utrönande af, om ett fartyg är sjö-värdigt med hänsyn till sin användning och den fart, hvari det nyttjas. Hvarje svenskt fartyg af minst 100 tons bruttodräktighet skall, innan det får nyttjas till sjöfart och sedermera efter bestämda mellantider, undergå sådan besiktning, hvilken i allmänhet verkställes af fartygsinspektör. Närmare bestämmelser härom återfinnas i Lag om tillsyn å fartyg af 16 okt. 1914. Jfr S j ö å k l a-g a r e. C. K. S. Sjövärn. 1. Sjöförsvar; krigsflotta. - 2. (Ty. seewehr) I Tyska rikets krigsmakt den del af krigsmakten till sjöss, som vid armén motsvaras af landtvärnet (se d. o.). Vid sjövärnet anställas som officerare en del befälhafvare vid handelsflottan, hvilka tidtals inkallas till korta öfningar. Sjöåklagare, jur., är ett institut, som infördes genom den vid 1914 års senare riksdag beslutna omfattande lagstiftningen ang. öfvervakande af fartygs sjövärdighet och säkerheten till sjöss. Sjö-åklagaren är anställd hos Kommerskollegium, hvilket är högsta myndighet för utöfvande af tillsynen. Han tillsättes af K. M:t efter kollegiets förslag. Sjöåklagaren har att med anledning af de till kollegiet inkommande rapporterna i sjöfartssäkerheten berörande frågor i första hand pröfva, om skäl till åtal föreligger, och, där han anser skäl förefinnes, därom göra framställning till kollegiet. Beslutes åtal, har han att utföra det, och har, om annan åklagare utför dylikt åtal, på anmodan gå denne till hända. Se Sjöfartssäkerhet. I. Afz. Sjöångspruta. Se B r a n d v äsen de, sp. 1493, och bild 20 å sp. 1493. Sjöärendena, F or val tni n gen af. Se Förvaltningen af sjöärendena. Sjööring (eng. lake trout), zool. Se Laxsläktet. Sk., förk. för skilling. S. k., förk. för så kallad. Sk&, förkortn. af skeppund. Skaala [skåla]. 1. En 1,936 m. hög fjälltopp vid inre Nordfjord, i Stryns härad, N. Bergenhus amt, med en glaciär i den skålformiga bottnen. - 2. Ett 1,095 m. högt fjäll i Veöys härad, Romsdals amt. - 3. Ett 988 m högt fjäll i Hjörund-fjords härad, Romsdals amt. 1-3. K. V. H. Skaanevik [skåne-], härad och pastorat i Sönd-hordland, s. om yttre Hardangerfjorden och gränsande till Stavanger amt, kring den vackra S k a a-nevikfjord och dess förgreningar Aakref jord och Matersfjord, S. Bergenhus amt, Norge. 588,27 kvkm. 2,912 inv. (1910). Utmärkta beten på fjällsluttningarna. Regelbunden ångbåtstrafik med Bergen och Haugesund; längs Aakref jordens södra strand anlägges Haugesund-Oddabanan. K. V. H. Skaanevikfjord [skåne-]. Se Skaanevik. Skaanlund [skån-J, Matthias, dansk-norsk memoarförfattare, f. 1657 i Lund, Skåne, hvaraf namnet, d. omkr. 1730 i Orkedalen, S. Trondhjems amt, Norge, tjänade som lakej hos danske ambassadören Just Hög vid fredskongressen i Nijmegen 1676-79 samt hos Kristian V:s och Sofie Amalie Moths son Kristian Gyldenlöve 1680-83. Därefter var han öfver 40 år sorenskriver i Orkedalen. S:s själfbiografiska anteckningar, som föreligga i en universitetsbiblioteket i Kristiania tillhörig foliant, äro i utdrag utgifna af L. Daae i "Hist. tidsskr." (ser. l, bd 3, s. 97-194, 1875; äfven i särtryck) och nästan fullständigt af J. Clausen och P. Fr. Rist i "Gyldenlöves laka j. Optegnelser fra Christian V:s tid" (i "Memoirer og breve", XVII, 1912). K. V. H. Skaar [skar], Johannes Nilsson, norsk biskop, f. 15 nov. 1828 i Vikör, Hardanger, d. 13 dec. 1904 i Trondhjem, biskop i Tromsö stift 1885, i Trondhjem sedan 1892, var varm missionsvän och verkade kraftigt för lapparnas ("finner-nes") höjande och jämställdes som deras välgörare med Thomas v. Westen och N. V. Stock-fleth. Han författade flera samlingar Lovsange og aandelige viser (3:e ökade uppl. 1881), Vidnes-byrd af dr. Martin Luther om skriftemaal og nadverd (1878, 2:a uppl. 1894; "Nattvardsbok" 1879) och en del skrifter på finska samt utgaf en samling "Bi^ve .... 1825-1854" från nyssnämnde biskop Stockfleth och det hymnologiska hufvudverket Norsk salmeJiistorie (2 bd, 1879 -80). K. V. H. Skaare [skåre], härad och socken kring Haugesund, Norge. 70,53 kvkm. 1,778 inv. (1910; befolkningen har senare i hög grad vuxit i samband med Haugesunds raska utveckling). I S. ingår ögruppen R ö v se r. K. V. H.