- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 25. Sekt - Slöjskifling /
851-852

(1917) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Skabbdjur ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

hufvudmedel antingen renad karbolsyra, styrax-balsam,
kreolin, tobaksblad eller kvicksilfversublimat. För
att hindra sjukdomen från att sprida sig är det
nödvändigt att skilja de sjuka från de friska djuren
och att grundligt rengöra den plats i stall, där de
sjuka uppehållit sig.

3. Bot. Se Skorf.

1. L. Mbg. 2. C. A. L. (E. T. N.)

Skabbdjur, zool. Se Skabb och Spindeldjur.

Skabbholmen. Se Lidö.

Skabbkuren. Se Sinnessjukvård, sp. 641.

Skabbkvalster, zool. Se Spindeldjur.

Skabbsalfva, farm., en brun, af tjära luktande salfva,
som beredes af kolsyrad kalk, 10 dlr, svafvelblomma
och tjära, 15 dlr af hvardera, samt såpa och skiradt
svinister, 30 dlr af hvarje. Salfvan har angetts af
den framstående Wien-hudläkaren Hebra och används
till ingnidning mot skabb. C. G. S.

Skabersjö. 1. Socken i Malmöhus län, Bara härad. 2,628
har. 849 inv. (1915). S. bildar med Törringe ett
till innehafvaren af Skabersjö patronellt pastorat
i Lunds stift, Bara kontrakt. - 2. Ett af Sveriges
största gods, fideikommiss inom grefliga ätten Thott,
med hufvudgården belägen i ofvannämnda socken, vid
S. station på Malmö-Ystads järnväg, nära Segeån i
utkanten af Malmöslätten. Godset omfattade enl. 1915
års tax.-längder nära 60 mtl inom S., Hyby, Oxie,
Svedala, Törringe och Arrie socknar, tax. till
3,880,700 kr., elektricitetsverk vid Roslätt i
Svedala, drifvet medelst torfgas, kvarn och såg i
S. och Hyby socknar (tax.-v. 123,500 kr.). Egovidden
utgjorde omkr. 5,400 har, hvaraf 3,500 har åker
och 1,900 har skogar, de på villebråd rikaste i
Skåne. 1916 gaf K. M:t fideikommissarien tillstånd
att stycka och sälja 1,186 har, en afsöndring,
som afsåg att lätta förvaltningen, emedan de voro
belägna dels långt från hufvudgården, dels inkilade
mellan andras mark. De influtna medlen skola tillfalla
fideikommisskapitalet, och endast räntan disponeras af
innehafvaren. S., under medeltiden skrifvet Skaprusae
(1365), Skabersae och Skabersiö, hvilket tyder på,
att det legat vid en sjö, tillhörde släkten Passow
och kom genom gifte redan på 1300-talet till släkten
Ulfstand. Fru Thale Ulfstand, änka efter Poul Laxmand,
som 1590 förvärfvade patronatsrätten till S. och
Törringe, sålde S. 1600 till sin systers sonson Tage
Ottoson Thott till Eriksholm, den "skånska kungen",
och det har sedan med ett kort afbrott tillhört
hans släkt. En bland hans ättlingar, landshöfdingen
Tage Thott, blef svensk friherre 1778.
Han gjorde S. 1805 till fideikommiss, och då han
1807 blef grefve, hette det i grefvediplomet, att
S. kommer att anses som Thottska ättens grefskap. Hans
sonsons sonson, hofjägmästaren grefve Tage Thott,
är nu fideikommissets innehafvare. - Den gamla
hufvudbyggnaden med vallar, torn och grafvar
uppbrändes 1523 af borgarna i det Kristian II ännu
tillgifna Malmö, som belägrades af skånska adeln med
huivudkvarter vid S., men återuppbyggdes af Holger
Ulfstand och var fortfarande befäst. Det nuv. S. är
med tillvaratagande af äldre byggnader en skapelse
af 1700-talets byggnadskonst, då den ofvannämnde
landshöfdingen frih. T. Thott 1775-82 underkastade
det grundlig ombyggnad. Det består (se fig.) af en
tvåvånings hufvudbyggnad jämte två envånings flyglar
på en af kanaler omfluten holme, och s. därom utbreder
sig en af frih. Adolf Barnekow på 1700-talet anlagd
trädgård och parkanläggning.

illustration placeholder

Skabersjö slott.


2. Wbg.

Skabiner. Se Échevin.

Skabitjevskij, Aleksandr Michajlovitj, rysk
litteraturkritiker, f. 1838, d. 1910, väckte
1867 under märket Alkandrov uppmärksamhet
genom en studie Vospitatelnoje znatjenie
Gontjarova i Turgeneva
(Gontjarovs och Turgenevs
uppfostrande betydelse). Hans förnämsta verk äro
Belletristy-narodniki (1888), Otjerki po istorje
russkoj cenzury
(1892) och Istorija novjejsjej
literatury
(1900). Hans kritiska uppsatser samlades
i 2 band Sotjinenija (1890; 2:a uppl. 1892). S:s
litteraturhistoriska framställning utmärkes
för samvetsgrannhet i detaljerna, men saknar
historiskt djup och är ofta ojämn. Bäst lyckades
han i skildringen af 1860-talets litteratur.
A-d J.

Skaboholmen. Se Klädesholmen.

Skabrös (fr. scabreux, af senlat, scabrosus, skroflig,
skabbig), oanständig, slipprig.

Skade, nord. myt., dotter af jätten Tjatse, som blef
dödad af asarna. Dessa tillbjödo henne förlikning och
mansbot, nämligen att hon skulle få välja sig en man
bland asarna, dock utan att se annat än fötterna af
den hon valde. Hon såg då en med de vackraste fötter
och valde honom, i tro att det var Balder; men det
var Njord af Noatun. Om hennes äktenskap se Njord.
Hon trifdes ej vid hafvet, där Njord bodde,
utan for tillbaka till fjällen. Där går hon på skidor
och skjuter villebråd med sin båge. Hon kallas också
Skidgudinnan. S. är hård till sitt skaplynne (jfr
Loke, sp. 1002), är enligt Eyvind Skaldaspillers
Haleygjatal maka åt Oden (se Manhem) och är
därför kanske en kvinnlig dödsgudinna. Namnet har
genom språkets förändring antagit maskulin form,
betyder enligt Sievers kanske "skugg-gudinnan" och
eger i ortnamn biformen Skedja. Jfr E. Bråte,
"Vanerna" (1914), och Hj. Lindroth, "En nordisk
gudagestalt i ny belysning genom ortnamnen" (i
"Ant. tidskr. f. Sverige" 20: 4.). Th. W.*

Skadedjur, Skadliga djur, Skadliga rofdjur,
jaktv. I vidsträckt mening kunna alla djur, som på
ett eller annat sätt angripa människan, husdjuren,
kulturväxterna eller våra egodelar eller ock på annat
sätt störande ingripa i den mänskliga hushållningen,
benämnas skadedjur. Bland de jaktbara djuren har
man ock sedan gammalt brukat skilja på nyttiga
djur och skadliga (rof-)djur, af hvilka senare
jaktlagstiftningen

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:01:43 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfce/0450.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free