2,486 har, 1,337 inv., däraf 226 inv. i Östersidans municipalsamhälle, Fiskebäckskil, 40 har, 579 inv., och Grundsund, 15 har, 1,208 inv., tills. 2,541 har, 3,124 inv. (1915). Annex till Morlanda, Göteborgs stift, Orusts och Tjörns kontrakt. Skaftön l. Skaftölandet, ö i Bohus läns skärgård, bildar med Flatholmen, Gåsön, Tjällsö m. fl. holmar och skär Skaftö jordebokssocken och församling, 2,541 har, 3,124 inv. (1915) i Orusts västra härad, Göteborgs och Bohus län, skild från Lysekil genom Gullmarsfjorden och från Orust genom Ellösefjärden. Ön, som är knappt 9 km. lång och 3 km. bred, har många byar och gårdar samt fiskelägena Fiskebäckskil och Grundsund, båda egna kommuner, samt det genom k. br. 30 aug. 1912 bildade municipalsamhället Östersidan (226 inv. 1915). På norra sidan v. om Fiskebäckskil ligger Kristinebergs zoologiska station. Skaftö församling, som begagnar de båda forna kapellkyrkorna i Fiskebäckskil och Grundsund, är annex till Morlanda, Göteborgs stift, Orusts och Tjörns kontrakt. På ön finnes en hafskurort, S.-Stockevik (se Stockevik). Till största delen är ön kal och klippig, genomdragen af sanka dalar, som enligt A. E. Holmbergs förmenande äro igenvallade sund, hvilka fordom skilt ön i tre delar. Några fynd af skeppslämningar och fornsaker ha blifvit gjorda. Skafull. Se Garfvarull. Skag, fiskeläge samt fyr- och lotsplats utanför Örnsköldsvik, på skäret Gråklubben vid Skags udde i Grundsunda socken, Västernorrlands län. Fyren i hvitt, nedtill öppet, 17,5 m. högt järntorn från 1871 visar hvit blänk af omkr. 15 sekunders längd hvar minut. Bönehus. Skagafjörður, fjord. Se Island, sp. 923. Skagastölsbræen. Se Skagastölstinderne. Skagastölstinderne [-tin(d)-], högsta topparna i Horungernes tinnkomplex i Jotunfjeldene (se d. o., sp. 193). Högst är Store Skagastölstind (2,404 m.), som ända till 1876 ansågs obestiglig. De djupa klyftorna mellan topparna äro fyllda af snöbræer, bland hvilka Skagastölsbræen och Slingsbybræen. -- Se Kr. Tandberg, "Store Skagastölstind fra Skagastölsbræen" (i "Norsk fjeldsport", 1914). K. V. H. Skagboere, da. Se Skagen. Skagen, Danmarks nordligaste stad på den udde, hvari Jylland skjuter ut mellan Skagerak och Kattegatt; uddens spets kallas "Grenen". S. består af två delar: Nya Skagen, som till en längd af 1,250 m. sträcker sig längs Kattegatt och själft delas i Vesterby och Österby, samt Gamla Skagen l. Höjen, som ligger 3 km. längre v. ut vid Skagerak. 3,220 inv. (1916). I S. finnas inga stenlagda gator, och husen (förr till stor del af trä) äro spridda, delvis mellan sandbackar, för att ligga i lä för västanvinden. Af S:s landområde är en betydlig del ljungbevuxen eller täckt med flygsand. Den gamla kyrkan förstördes 1775 af flygsand och måste rifvas 1795; endast tornet står nu kvar som sjömärke. Invånarna lefva af fiske (S. är Danmarks viktigaste fiskarstad) och lotstjänst samt af bärgningsarbete vid de många strandningarna. Redan på 1300-talet nämnes S. som fiskeläge, och 1413 fick det stadsprivilegier. 1561 upprättades en fyr, en s. k. vippfyr; 1745 byggdes ett fyrtorn (nu brukadt som sjömärke) och 1858 ett nytt sådant i "klitterna" vid Grenen (46,5 m. högt, det högsta i Danmark), 1892 ett annat vid

Fig. 1. Utsikt från "Klitterna" på Gamla Skagen.

Höjen. Vid det första därjämte telegrafstation och signalstation för sjöfarten; där finnas äfven två räddningsstationer. En ny hamn, omgärdad af två långa vågbrytare af sten, byggdes 1904--07. Järnvägen Frederikshavn--Skagen öppnades 1890. Flera minnesmärken ha rests öfver skagboere ("skagenbor"), som fått sätta lifvet till vid försök att rädda skeppsbrutna, så t. ex. 1894 öfver Lars Kruse (se d. o.), hvars verksamhet i synnerhet H. Drachmann framdragit. Sedan 1870-talet har S. varit fast hemvist för flera danska målare (M. Ancher, P. Kröyer, L. Tuxen) och dessutom mycket besökt af andra konstnärer. Drachmanns villa är nu ett slags museum, och skaldens graf ligger ute i klitterna. På senare tiden har S. blifvit äfven en mycket besökt badort; ett stort modernt badhotell

Fig. 2. Badhotellet på "Grenen", Skagen.

i norsk stil (fig. 2) uppfördes 1899 på själfva Grenen, där Kattegatts och Skageraks böljor mötas och brytas. I "Bröndums Hôtel" är matsalen prydd med målningar af de konstnärer, som varit dess gäster. Kristian X har byggt sig en sommarbostad i S. E. Ebg. Skagens rev sträcker sig från "Grenen" (se Skagen) 4 km. ö. n. ö. ut i hafvet med farliga grund. Utanför S. ligger ett fyrskepp. E. Ebg. Skagerak (af holl. rak, vägsträcka, således "vägsträckan vid Skagen"), stundom (alltid af holländarna) skrifvet Skagerrak, en arm af Nordsjön, som förenar denna med Kattegatt och skiljer Jylland från Skandinaviska halfön. Som gräns mot