877 Skandinaviska myntkonventionen-Skandinavisk selskab 878 hade sålunda gått om intet - blott namnet kvarstod som ett minne -, och det var som en rent svensk bank, som kreditbolaget l april 1864 började sin verksamhet under Teodor Mannheimers ledning. Meningen hade urspr, varit, att bolaget i första rummet skulle egna sig åt bankirverksamhet, men därjämte äfven bedrifva emissions- samt vissa slag af vanlig bankverksamhet. I början blef det dock den sistnämnda verksamhetsarten - utlåning och växeldiskontering samt inlåning genom deposition -, som trädde i förgrunden. 1865 inrättades kontoret i Stockholm, och bolagets namn ändrades då till Skandinaviska kreditåktie-bolaget. 1868 öppnades ett afdelningskontor i Norrköping. Kreditaktiebolaget lyckades i Stockholm draga till sig kommissionärskapet först för Skånes enskilda bank och sedan för en mängd andra landsortsbanker, så att det omsider blef ett slags central- och clearingsbank för de flesta af landets enskilda banker, och 1896 inrättades vid Stockholmskontoret af dess dåv. chef, frih. K. Langenskjöld, en clearingsafdelning för Stockholmsbankerna i likhet med hvad förut varit fallet för landsortsbankerna. Äfven Riksbanken gick med, och därigenom kom vid kreditbolaget ett för hela landet gemensamt, synnerligen välbehöfligt clea-ring-house till stånd, hvilket emellertid efter öfver-enskommelse med bolaget 1899 öfvertogs af Riksbankens hufvudkontor. S. sammanslogs 1907 med Industrikreditaktiebolaget i Stockholm (grundadt 1864), i sammanhang hvarmed grundfondens maximibelopp höjdes från 15 till 34 mill. kr., och 1910 med Skånes enskilda bank (landets största och äldsta enskilda bank, grundad 1830, med en grundfond af 30 mill. kr., en reservfond af 22,5 och en dispositionsfond af l mill. kr. samt 17 afdelningskontor), hvarefter grundfondens maximibelopp höjdes till 90 mill. kr. Vidare stadgades, att styrelsen skulle utse en ordf. och två vice ordf., af hvilka tre en skulle vara bosatt i Göteborg, en i Stockholm och en i Skåne, samt att bolagsstämma kunde hållas i Göteborg, Stockholm eller Malmö. Härigenom och genom andra anordningar har S:s Malmökontor blifvit likställdt med de andra huf-vudkontoren, och Skånebankens afdelningskontor i södra Sverige sortera fortfarande under detta kontor, utom det i Halmstad, som tillfördes Göteborgskontoret. Under de senaste åren har en del nya afdelningskontor inrättats, bl. a. ett i Örebro, och f. n. har S., utom de tre hufvudkontoren i Göteborg, Stockholm och Malmö, 25 afdelningskontor. Bolagets omslutningssumma, som vid slutet af 1909 uppgick till omkr. 185 mill. kr. och vid slutet af 1910, efter sammanslagningen med Skånebanken, till öfver 365 mill., belöpte sig vid slutet af nov. 1916 till omkr. 527 mill. kr. - S:s grundfond och aktiestock. Enligt den första bolagsordningen- skulle aktiebolaget utgöra minst 5, högst 15 mill. rdr, fördeladt i aktier å 355 rdr (20 pd st. eller 500 frcs). När bolaget 1864 började sin verksamhet, voro tecknade 14,500 aktier å tills. 5,147,500 rdr, hvaraf 20 proc. inbetalts. 1867 nedsattes aktiernas nominella värde till 142 rdr ( = 8 pd st. eller 200 frcs) eller det dittills inbetalda beloppet, utgörande 40 proc. af den urspr, valören. Genom successiva nyemissioner alltifrån 1865 ökades antalet aktier och steg aktiekapitalet, så att det förra 1904 utgjorde 119,720 st. och det senare 17 mill. kr., 1907 resp. 154,930 och 22 mill. kr., 1910 resp. 319,930 och 45,4 mill. kr. Bolagets reservfond, som grundades 1865 och vid slutet af 1868 uppgick till l mill. rdr, har successivt växt till 47,5 mill. kr. Sammanlagda beloppet af grund- och reservfonderna belöper sig sålunda f. n. till nära 93 mill. kr., hvarigenom S. framstår som icke blott Sveriges, utan hela Skandinaviens kapitalstarkaste privatbank. Bolagets nettovinst, som 1865 utgjorde 280,000 rdr, steg 1915 till c:a 7,9 mill. kr. Utdelningen till aktieegarna har växlat mellan 7,65 proc. 1865 och 15,84 proc. 1872; under de senaste åren har den utgjort 14,79 proc - Lokaler. Bolaget har i Göteborg eget hus vid Västra hamngatan sedan 1885, dess Stockholmskontor, sedan 1876 vid Storkyrkobrinken; och för det senares räkning har vid Gustaf Adolfs torg, på platsen för Hotel Rydberg och Celsingska huset, hvilka egendomar bolaget inköpte 1910, efter ritning af arkitekten E. Josephson, uppförts ett nytt palats, hvilket beräknas bli färdigt till inflyttning 1917; Malmökontoret är inrymdt i Skånebankens gamla hus (upp-fördt 1877 efter ritning af professor Jacobson); af de 25 afdelningskontoren äro 12 inrymda i bolagets egna hus. A. WisonM. Skandinaviska myntkonventionen. Se Myntkonvention. Skandinaviska naturforskarmöten. Se N a t u r-f o rs k arm ö t en, sp. 593. Skandinaviska postunionen. Se Postförening. Skandinaviska sadelmakar- och tapetserarför-bundet. Se Fackförbund. Skandinaviska seglarförbundet. Se Segelsällskap. Skandinaviska sjömanshemmet. Se S j ö m a n s-mission. Skandinaviska språk. Se Nordiska språk. Skandinaviska tandläkarföreningen stiftades på initiativ af tandläkaren S. K. Bensow 1866 i Stockholm i syfte att sammanföra tandläkarna inom de skandinaviska länderna (och Finland) till tandläkar-konstens främjande. Föreningen har under årens lopp hållit 19 möten och firade 1916 i Stockholm sitt 50-års jubileum. Skandinaviska tobaksarbetarförbundet. Se Fackförbund. Skandinaviska vallens hö:ning. Se Höjning 1. Skandinavisk-etnografiska samlingen. Se Nordiska museet. Skandinavisk gordonsettklub. Se G o r d o n-setterklubbar. Skandinavisk literaturselskab, stiftadt 1796 i Köpenhamn af J. K. Höst, R. Nyerup, J. Baggesen och K. H. Pråm, omfattade många af Danmarks bästa andliga krafter, men blott få svenska deltagare. Det utgaf tidskr. "Skandinavisk museum" (7 bd, 1798-1803) och fortsättningen "Det skandinaviske literaturselskabs skrifter" (23 bd, 18P5 -32), bägge med många värdefulla afh. E. Ebg. Skandinavisk museum, tidskrift. Se Skandinavisk literaturselskab. Skandinavisk selskab i Köpenhamn stiftades i sept. 1843, som en följd af första nordiska studentmötet i Uppsala s. å., "för att främja den andliga förbindelsen mellan de skandinaviska folken". Dess