Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Skara ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Billings, Redvägs, Ås och Kullings
kontrakt. Pastoraten äro 124 och församlingarna
375, hvaraf egentliga landsförsamlingar 362,
stadsförsamlingar 12 och 1 kapellförsamling. Af
pastoraten äro 1 prebende och 4 patronella. Till
areal och folkmängd är stiftet deladt å Skaraborgs
län med 8,480 kvkm., 241,026 inv., å Älfsborgs län
med 3,568 kvkm., 126,557 inv., och å Jönköpings län
med 678 kvkm., 4,739 inv., tillsammans 12,726 kvkm.,
372,322 inv. (1915).
L. Wll.
Skara–Timmersdala järnväg (sign. S. T. J.), smalspårig
(0,891 m.), 25,8 km. lång, belägen inom Skaraborgs
län, eges af Skara–Timmersdala järnvägsaktiebolag,
men trafikeras af Lidköping–Skara–Stenstorps
järnvägsa.-b. Den öppnades för allmän trafik 24
okt. 1909, sträcker sig i nordöstlig riktning
från Skara, där den står i förbindelse med
Lidköping–Skara–Stenstorps och
Västergötland–Göteborgs järnvägar af samma spårvidd, till
Timmersdala station i närheten af Timmersdala
kyrka, där den slutar blindt. Vid 1915 års slut
utgjorde den bokförda byggnadskostnaden 771,107 kr.,
hvaraf för rullande materiel (grusvagnar) 2,500
kr. och aktiekapitalet 353,840 kr. Järnvägens
postadress och styrelsens säte är Skara.
A. d’A.
Skarbek, Fryderyk Floryjan, grefve, polsk
författare, f. 1792, d. 1866, var professor i
nationalekonomi vid universitetet i Warschau och
författade många skrifter i sin vetenskap: Nauka
adminislracyi (Förvaltningsrätt; 1821), Rys nauki
finansow (Finansrätt; 1824), Dykcyonarz ekonomii
polityeznéj (1828) och Théorie des richesses
socia-les (1830; polsk öfv. 1859) samt Essai de la
morale cirique (1860). Af hans 25 dramatiska alster
utgåfvos 13 år 1847 under titeln Teatr Fryderyka
Skarbka. Bland hans berättelser märkas Podröz bez
celu (Resa utan mål, 1824), Pan Starosta (1820)
och novellsamlingen Poiciastki polskie (1861). Hans
intressanta memoarer, Pamirtniki, utgåfvos 1878. Som
historiker gjorde han sig bemärkt genom Dzieje
ksiestwa warszatrskiego (1860). Jfr St. Grabski,
"Der polnische nationalökonom graf Friedrich
Skarbek" (i Bohm von Bawerks "Zeit-schrift fiir
volkswirtschaft, socialpolitik und verwal-tung").
A-d J.
Skarblna, Franz, tysk målare, f. 24 febr. 1849
i Berlin, d. 18 maj 1910, studerade vid
akademien i Berlin, påverkades mest af Menzels
teckningar och målningar med motiv ur det samtida
lifvet. Undantagsvis behandlade han ett historiskt
ämne (Lifvets afton, den gamle Fredrik II i parken
vid Sans-souci) eller ett sensationellt motiv (som
En skendöds uppvaknande). S. studerade 1885-86
i Paris och vid olika tillfällen i Nederländerna
och norra Frankrike, senare äfven i Tyrolen och
Italien, öfverallt målande lifvet phtser, typer,
stämningar. Bland för hans sträfvan representativa
målningar äro Fiskauktion i Holland (1836), Landtgård
i Pi-cardie (1890, Nya pinakoteket i Munchen), Belgisk
cabaret (1891, Dresdengalleriet), Spetsknypplerskor i
Bruges (1896, Nationalgalleriet i Berlin), Julkviill
i Lustgarten (1903), Klinisk föreläsning (1906),
Rokokokarneval (1909). Han sökte med förkärlek
invecklade och svårbehandlade ljuseffekter, exempelvis
i gatbilder, uts;kter i elektrisk belysning (Utsikt
från Eiffeltornet, Fackeltåg på Vnter den linden)
eller i interiörer från salonger och kaféer. S.
utförde en mängd teckningar, äfven litografier och
raderingar. Han var 1878-93 lärare vid akademien i
Berlin och blef professor 1888. G-g N.
Skard, MatiasOlsen, broder till J. 0. Skar (se d. o.),
norsk skolman, f. 1846, föreståndare för Vonheims
folkhögskola 1884-91, sedan 1901 skoldirektör
i Kristiansands stift, är ifrig anhängare af
landsmålsrörelsen och var 1882-87 medlem af den
för nya testamentets öfv. till landsmål tillsatta
kommissionen, hvars arbete han till stor del
ombesörjt. På landsmål har han bl. a. författat
en öfv. af Schillers "Wilhelm Tell" (1872), 100
salmar, gamle og nye (1904) och Nynorsk ordbok for
ret-skricing og literalurlesnad (1912). Af hans
arbeten på riksmål märkas Jesuiterskolen (1894)
och Skolens historie (1894; 2:a uppl. 1906). K. V. H.
Skardo (Iskar do), hufvudstad i Baltistan (se d. o.).
Skardören. Se Skardörsfjeldene.
Skardörsfjeldene, vildt fjällparti (med omkr. 1,500
m. höga toppar) på gränsen till Sverige, i Tydalen,
S. Trondhjems amt, Norge. Vid S. upprinna både
Gommen och Nea (Nidelven). Genom passet Skardören,
en kolossal port i gränsfjällens massiv, gick
fordom en mycket nyttjad väg in i Härjedalen.
K. V. H.
Skare, meteor., hård skorpa på ytan af ett snötäcke,
uppkorr-mer i regel därigenom, att tö och köld
omväxlande inverka på snöytan på det sätt, att
den genom tö blir våt eller vattenblandad och af
en därefter inträdande köld sammanfryser. Skare
förekommer oftast vid klar himmel under eftervin-tern
och våren, när solstrålningen åstadkommer dagsmeja,
under det att nätterna äro kalla. Företeelsen
förekommer stundom äfven i södra Sverige, men är
vanligast i det norra, framför allt i Lappland. Skare
kan uppkomma eller förstärkas också därigenom,
att rimfrost (se d. o.) afsätter sig på snöytan och
sammankittar den. Äfven stark vind eller storm vid
lindrig köld framkallar icke sällan hård snöyta,
hvilket troligen förorsakas af utfäll-ning af
rimfrost på den kalla snön. I Lappland förekommer
skare vanligast från slutet af mars till midten af maj
samt, undantagsvis, midt i vintern, då köld inträffar
efter töväder. På våren 1905 var det vid Maksiön i
Vilhelmina så stark skare, att man kunde fritt köra
hvar som helst, och i somliga timmerafverkningar kunde
timmer framforslas utan vägar. Vid Ligga i Jokkmokk
blir skaren under april ofta så stark, att den bär
renarna, som då kunna lifnära sig med laf af träden;
vid Koskats i Jokkmokk bruka renarna i början af april
draga sig mot fjällen, ty laf ven under snön blir då
för dem oåtkomlig på grund af den starka skaren. En
med skare besläktad företeelse är f l e n 1. i s f l
e n, d. v. s. en på själfva marken liggande isskorpa;
den uppstår i allmänhet, när i Lappland den första
snön i slutet af okt. eller i nov. delvis smälter,
så att en tunn vattendränkt snösörja återstår, som
vid hastigt inträdande köld fryser till is, hvarvid
äfven mossa och blad på marken, där snön gått twt,
isbeläggas; vid ätningen få då renarna till hälften is
i sig. Men äfven under vintern kunna på snön bildas
nya skikt af flen för hvarje gång det varit starkt
töväder med efterföljande köld. Flen uppkommer
lättast, när första snön faller under töväder på
ofrusen mark, ty dels tinar då snön underi-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
