927 Skatterusthåll-Skattkammarväxel 928 ren K. D. Skogman en af medlemmarna och den kände kameralisten K. Sandberg sekreterare, inskränkte emellertid sitt arbete till en undersökning beträffande Uppland i fråga dels om de särskilda hemmansnaturerna och däraf beroende olika statsbidrag, dels om den olikhet i beskattning, som förefanns oberoende af hemmans och lägenheters natur. Betänkandet afgafs i dec. 1833 och trycktes 1834. - 2) "Kommitterade för beskattningsväsendets förenklande" förordnades 1846 med uppdrag att inkomma med betänkande och förslag om de förändringar i stadgandena ang. grundskatternas utgörande och deras jämte öfriga utskylders debitering och uppbörd, som vore möjliga för beredande af förenkling i beskattningen samt i uppbörds- och redogörelseverket. Ordf. var landshöf-dingen A. P. Sandström (senare finansminister) och sekreterare förutnämnde K. Sandberg. I kommitténs 1847 afgifna och tryckta hufvudbetän-kande uppvisades Sveriges ytterst invecklade grundskatteförhållanden och uppbördsväsen samt framställdes två alternativ för förenklingar: antingen förvandling af samtliga grundskatter jämte tion-den till penningar efter 20 års medelmarkegångs-pris eller förvandlingen inskränkt till ett färre antal persedlar, såsom spannmål och smör. Vid riksdagen 1847-48 framlade regeringen det senare alternativet; statsutskottets majoritet anslöt sig till det förra. I följd af ståndens skiljaktiga beslut ledde frågan till intet resultat. - 3) "Förberedande skattejämkningskommittén". Den i samband med försvarsfrågan alltmer framträngande frågan om aflösning eller afskrifning af grundskatter och indelningsverk föranledde 1875 tillsättande af kommittén. Den hade i uppdrag att som förberedelse för en framdeles snart sammanträdande kommittés arbeten verkställa de undersökningar och uppgöra de förslag, som kunde finnas behöfliga för utredande af frågan, huru vid en successiv minskning af rustnings- och roteringsbesvär och grundskatter ersättning i inkomster kunde vara för statsverket att påräkna, samtidigt med att tillgångar bereddes för genomförande af en härordning på grund af kungl. värnpliktsförslaget 1875. Kommitterade voro H. L. Rydin, Alb. Anderson och J. Hellstenius. Betänkandet afgafs 1876 och trycktes 1877. - 4) "Skatteregleringskommittén". Kommittén erhöll i uppdrag 1879 att verkställ? en fullständig utredning af alla skatteförhållanden i riket och uppgöra förslag till en på utredningen grundad rättvis fördelning af skattebördorna. Kommittén, som tillsattes af Posse-ministären, var i hög grad en s. k. parlamentarisk kommitté. Ordf. var landshöfdingen grefve Rob. De la Gardie, och bland medlemmarna märkas Rob. Montgomery-Cederhielm, Alb. Anderson, Ola Andersson (från Burlöf), Ad. Hedin, K. Ifvarsson, J. Johansson i Noraskog, E. Key, H. L. Rydin, grefve G. Sparre samt, senare, F. F. Carlson, hvilken ut-öfvade ganska stort inflytande. Sekreterare var J. Hellstenius. Kommitténs med tabeller och reservationer synnerligen vidlyftiga betänkande omfattade dels förslag till förordning ang. bevillning af fast egendom samt af inkomst, dels utlåtande och förslag ang. skatteförhållandena i riket; det förra afgafs och trycktes 1881, det senare 1882. Härordningsfrågans fall vid 1883 års riksdag för- anledde dock, att de på ofvannämnda kommitté-betänkanden grundade k. propositionerna ej ledde till något annat väsentligare resultat än en ny förordn, ang. stämpelafgiften. - 5) "Kommunalskattekommittén" förordnades 1897 med uppdrag att verkställa den af riksdagen begärda utredningen om möjligheten af den kommunala beskattningens byggande på annan grund än den allmänna be-villningen och af en särskild kommunalskattelag. Ordf. var K. Herslow, medlemmar voro bl. a. H. Cavalli, 0. Erickson i Bjärsby, J. H. G. Fredholm, grefve H. Hamilton, I. Månsson i Trää, 0. Jonsson i Hof och J. Östberg. Betänkandet afgafs och trycktes 19CO. T-s. Skatterusthäll, kam. Se Rusthåll. Skatterusttjänst. Se Indelta armén, sp. 476. Skatterätt, Skatterättighet, Skatte-mannarätt, kam., den eganderätt, som köparen af kronohemman och lägenheter eller vissa allmänna inrättningars skattlagda jord genom skatteköp förvärf vät. Kbg. Skatterättsfordran, kam Se Byte 3. Skatterättsmedel, kam., sådana statsmedel, som inflöto i skatteköpeskillingar vid försäljning af kronohemman. Kbg. Skattesäteri, kam. Se Säteri. Skattetltiar, kam. Se Mantalsräntan. Skattevrak, kam., det tillstånd, hvari förr ett hemman förklarades ha råkat, då egaren i tre år uraktlåtit att betala hemmanets kronoskatt. Hem-mansegaren förlorade sin skattemannarätt, och hemmanet utbjöds till salu. Af försäljningsbeloppet tog kronan sin fordran, hvarefter förre egaren eller hans arfvingar erhöllo återstoden. Yar anbudet ej antagligt, behöll kronan hemmanet, som omfördes till kronohemman. Detta undantagsförhållande upphörde genom uttrycklig föreskrift i 1789 års skatteköpeförordning. Kbg. Skatteväsen. Se Skatt. Skattkammare. 1. Byggnad eller rum, där en furstes, en kyrkas, en stats o. s. v. dyrbarheter förvaras (jfr R i k s r e g a l i e r, sp. 382). - 2. (Grek. the'sauröl) Arkeol., i Forn-Grekland små tempelliknande byggnader, som i stora religiösa centra (Delos, Olympia och Delfoi m. fl.) uppfördes af olika grekiska kommuner. Flera af dem, såsom Gelas i Olympia, voro praktfullt utstyrda. Om den s. k. Atreus' skattkammare se M y k e-n a i, sp. 1. 2. J- C. Skattkammarkansler. Se Chancellor of theexchequer. Skattkammarväxel, vanligen en af en stat utfärdad kortfristig skuldförbindelse. Från en obligation skiljer den sig sålunda hufvudsakligen genom löptidens korthet. Gränsen är här flytande, men vanligen räknas blott ett papper med högst ett års, någon gång aderton månaders eller två års löptid som Skattkammarväxel. Stundom skiljer den sig från obligation äfven därigenom, att den har formen af växel; äfven förekommer, att den formellt ej löper med ränta, utan denna uttages då af köparen genom diskontafdrag. Skattkammarväxlar användas hufvudsakligen för att fylla en under det löpande året uppkommen brist i statskassan; en dylik brist brukar uppstå särskildt vid tiden närmast före den direkta skattens inflytande. Dess-