Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Skattungbyn ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Skattungbyn. Se Skattungen.
Skattunge, kapellförsamling i Kopparbergs län, ingår i Orsa
kommun. 1,313 inv. (1915). Kapell till Orsa,
Västerås stift, Rättviks kontrakt.
Skattungen, sjö i nordöstra Dalarna, Ore och
Orsa socknar, 195 m. ö. h., omkr. 11 km. lång,
l–5 km. bred, areal omkr. 22 kvkm., har genom Ore
älf aflopp till Orsasjön och Dalälfven. Ganska
stora höjder, barrskogsklädda, här och där med
byar och odlingar, kransa den vackra sjön.
Dala–Hälsinglands järnväg går längs södra stranden med
station vid Skattungbyn vid Ore älf nedanför dess
utlopp ur sjön, med kapell, sågverk, kalkstensbrott
och kalkugn. Byn, som erbjuder vackra utsikter
öfver den omgifvande trakten, är mycket besökt
af turister. Dalgången har, sedd uppifrån,
ett starkt tycke af norsk natur, hvarför byn af
Heidenstam kallats "ett Norge i smått". Ortens
namn härledde Olof Rudbeck från skyterna,
enligt hans mening Dalarnas första bebyggare.
Wbg.
Skatval, härad och socken i N. Trondhjems amt,
Norge. 97,9 kvkm. 1,800 inv. (1910). Genom S. går
Hell-Sunnan-(Nordlands-)järnvägen. K. V. H. Skau. 1.
Lauri ds S., slesvigsk patriot, f. 22 maj 1817 i byn
Sommersted vid Haderslev, d. 11 maj 1864, gjorde sig
som ung landtbrukare känd genom sin eldiga vältalighet
på folkfesterna på Skamlingsbanken 1843-47 samt
genom den frimodighet, hvarmed han både munt-ligen
och skriftligen uppträdde mot den enväldige Kristian
VIII. 1843 blef S. sekreterare och 1846 ordf. i den
slesvigska föreningen. Han var dessutom en bland
stiftarna af Eöddings folkhögskola och kämpade så
ifrigt mot det tyska partiet, att han 1848 måste
fly till Danmark. 1849-52 var S. folke-tingsman,
1851 medlem af notabelförsamlingen och 1853-63 af
den slesvigska ständerförsamlingen, där han var den
danska minoritetens ledare. 1854 -63 var S. kungavald
medlem af riksrådet, men spelade som sådan endast en
obetydlig roll. Sedan 1852 var han amtsförvaltare i
Haderslevs västra amt. - 2. Peder S., den föregåendes
broder, politiker, f. 5 juni 1825, var 1844 en af
de förste lärjungarna i Eöddings folkhögskola och
blef 1856 egare af den nära Kristiansfeld belägna
gården Bukshave, som han innehade till 1902. Han
deltog tidigt i sin hemorts offentliga lif,
var 1865- 66 en af hufvudmännen för slesvigarnas
nationella demonstrationer och har sedan varit en
af deras ledande män. S. fick 1867 säte och stämma
i Haderslevs kretsdag och innehade 1868-80 samma
post i provinsiallandtdagen för Schleswig-Holstein;
vidare var han sedan 1881 en lång följd af år medlem
af provinsernas gemensamma synod. Han miste någon
tid sitt inflytande, emedan han förordade, att de
två nordslesvigske landtdagsmän-nen skulle aflägga
nödig ed och taga säte i preus-
siska landtdagen. När denna mening segrade,
återvaldes S. 1886 till provinslandtdagen, men
miste sin plats 1888 genom den nya valordning, som
då infördes. S. utgaf 1909 Minder f ra mit liv o g
min tid. l-2. E. Ebg.
Skaugum, Skogum. Se Skogumaasen.
Skaut. Se Scout.
Skavlan, norsk familj, hvars namn härledes från gården
S. (i äldre tid Schavlan) i N. Trondhjems amt.
1. O l af S., norsk litteraturhistoriker, f.
25 jan. 1838 i Söndmör, d. 30 maj 1891 i Kristiania,
blef juris kandidat 1861, var 1867-68 konstnärlig
direktör vid Kristiania teater, disputerade
1871 med Holberg som komediejorfatter (1872) och blef
1877 e. o. professor i europeisk litteraturhistoria
vid universitetet i Kristiania. S. uppsatte
1862 skämtbladet "Vikingen". Jämte J. E. Särs utgaf
han "Nyt tidsskrift" (1882-87). Han skref äfven
satiriska och humoristiska tillfällighetspjäser, såsom
parodien på Ibsens "Gildet paa Solhaug", Gildet paa
Mcerrahaug (uppf. 1858; tr. 1876 och 1908), Babels
taarn (tr. 1891) m. m. Efter hans död
utgafs Henrik Wergeland (1892), afhandlingar och
förarbeten till en bredt anlagd monografi.
2. S i g v a l d S., den föregåendes broder,
präst, f. 27 dec. 1839 i Söndmör, d. 3 dec. 1912
i Kristiania, 1864 teol. kandidat, 1869
lärare vid Trondhjems döfstuminstitut och 1872
dess föreståndare, 1877-1911 kyrkoherde
("sogneprest"). sedan 1894 vid Vor frue kirke
i Trondhjem, där han öfvade stort inflytande,
bl. a. inom Videnskaps-selskapet. Han författade
en mängd dikter, berättelser predikningar
och religiösa tillfällighetsskrifter, bl. a.
Nidaros. Oratorium opfört ved Trondhjems
900-aarsjubilceum (1897) och Sanger-hilsen vid
sångarmötet i Trondhjem 1883, hvartill Giieg satt
musik.
3. Aage Gerhard S., de föregåendes broder, historisk
författare, f. 22 dec. 1847 i Söndmör, teol. kandidat
1872, har varit lärare och blef 1889 anställd vid
universitetsbiblioteket. Bland S:s skrifter må
nämnas Historiske billeder fra den nyere tid
i Norge, Danmark og tildels Sverige (1878),
Norge i ISlk. En nydannelses historie
(1882), Kulturbilleder jra Norges nyere
historie (1892), Norges uafhcengighedserklcering
i 1814 (1895) och Trcek af Norges nyere historie
(1899).
4. Harald S., de föregåendes broder, ingenjör,
f. 1854, d. 1908, utbildad vid Chalmersska
slöjdskolan, anställd vid Bergslagernas järnvägar,
ingenjör vid Rörosbanan 1876-91, därefter af
delningsingenjör vid Hamar-Ottabanan och
Kristiania-G jo viksbanan, tills han l april 1898
öfvertog posten som öfveringenjör vid Bergensbanans
anläggande västanfjälls, en uppgift, som han
löste med tekniskt mästerskap.
5. Einar Kiel l an d S., son till S l,
tidningsman, kritiker, f. 30 juli 1882 i Dröbak,
juris kandidat 1906, har varit medarbetare, i
synnerhet teater- och litteraturkritiker, i
"Verdens gäng" och "Tidens tegn" samt är
sedan hösten 1915 hufvudredaktör af "Dagbladet".
1-5. K. V. H
Skavlen, en 1,575 m. hög, af evig snö täckt fjälltopp,
strax v. om Suldalsvandet, Stavanger amt, Norge.
K. V. H.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
