Skattungbyn. Se Skattungen. Skattunge, kapellförsamling i Kopparbergs län, ingår i Orsa kommun. 1,313 inv. (1915). Kapell till Orsa, Västerås stift, Rättviks kontrakt. Skattungen, sjö i nordöstra Dalarna, Ore och Orsa socknar, 195 m. ö. h., omkr. 11 km. lång, l--5 km. bred, areal omkr. 22 kvkm., har genom Ore älf aflopp till Orsasjön och Dalälfven. Ganska stora höjder, barrskogsklädda, här och där med byar och odlingar, kransa den vackra sjön. Dala--Hälsinglands järnväg går längs södra stranden med station vid Skattungbyn vid Ore älf nedanför dess utlopp ur sjön, med kapell, sågverk, kalkstensbrott och kalkugn. Byn, som erbjuder vackra utsikter öfver den omgifvande trakten, är mycket besökt af turister. Dalgången har, sedd uppifrån, ett starkt tycke af norsk natur, hvarför byn af Heidenstam kallats "ett Norge i smått". Ortens namn härledde Olof Rudbeck från skyterna, enligt hans mening Dalarnas första bebyggare. Wbg. Skatval, härad och socken i N. Trondhjems amt, Norge. 97,9 kvkm. 1,800 inv. (1910). Genom S. går Hell-Sunnan-(Nordlands-)järnvägen. K. V. H. Skau. 1. Lauri ds S., slesvigsk patriot, f. 22 maj 1817 i byn Sommersted vid Haderslev, d. 11 maj 1864, gjorde sig som ung landtbrukare känd genom sin eldiga vältalighet på folkfesterna på Skamlingsbanken 1843-47 samt genom den frimodighet, hvarmed han både munt-ligen och skriftligen uppträdde mot den enväldige Kristian VIII. 1843 blef S. sekreterare och 1846 ordf. i den slesvigska föreningen. Han var dessutom en bland stiftarna af Eöddings folkhögskola och kämpade så ifrigt mot det tyska partiet, att han 1848 måste fly till Danmark. 1849-52 var S. folke-tingsman, 1851 medlem af notabelförsamlingen och 1853-63 af den slesvigska ständerförsamlingen, där han var den danska minoritetens ledare. 1854 -63 var S. kungavald medlem af riksrådet, men spelade som sådan endast en obetydlig roll. Sedan 1852 var han amtsförvaltare i Haderslevs västra amt. - 2. Peder S., den föregåendes broder, politiker, f. 5 juni 1825, var 1844 en af de förste lärjungarna i Eöddings folkhögskola och blef 1856 egare af den nära Kristiansfeld belägna gården Bukshave, som han innehade till 1902. Han deltog tidigt i sin hemorts offentliga lif, var 1865- 66 en af hufvudmännen för slesvigarnas nationella demonstrationer och har sedan varit en af deras ledande män. S. fick 1867 säte och stämma i Haderslevs kretsdag och innehade 1868-80 samma post i provinsiallandtdagen för Schleswig-Holstein; vidare var han sedan 1881 en lång följd af år medlem af provinsernas gemensamma synod. Han miste någon tid sitt inflytande, emedan han förordade, att de två nordslesvigske landtdagsmän-nen skulle aflägga nödig ed och taga säte i preus- siska landtdagen. När denna mening segrade, återvaldes S. 1886 till provinslandtdagen, men miste sin plats 1888 genom den nya valordning, som då infördes. S. utgaf 1909 Minder f ra mit liv o g min tid. l-2. E. Ebg. Skaugum, Skogum. Se Skogumaasen. Skaut. Se Scout. Skavlan, norsk familj, hvars namn härledes från gården S. (i äldre tid Schavlan) i N. Trondhjems amt. 1. O l af S., norsk litteraturhistoriker, f. 25 jan. 1838 i Söndmör, d. 30 maj 1891 i Kristiania, blef juris kandidat 1861, var 1867-68 konstnärlig direktör vid Kristiania teater, disputerade 1871 med Holberg som komediejorfatter (1872) och blef 1877 e. o. professor i europeisk litteraturhistoria vid universitetet i Kristiania. S. uppsatte 1862 skämtbladet "Vikingen". Jämte J. E. Särs utgaf han "Nyt tidsskrift" (1882-87). Han skref äfven satiriska och humoristiska tillfällighetspjäser, såsom parodien på Ibsens "Gildet paa Solhaug", Gildet paa Mcerrahaug (uppf. 1858; tr. 1876 och 1908), Babels taarn (tr. 1891) m. m. Efter hans död utgafs Henrik Wergeland (1892), afhandlingar och förarbeten till en bredt anlagd monografi. 2. S i g v a l d S., den föregåendes broder, präst, f. 27 dec. 1839 i Söndmör, d. 3 dec. 1912 i Kristiania, 1864 teol. kandidat, 1869 lärare vid Trondhjems döfstuminstitut och 1872 dess föreståndare, 1877-1911 kyrkoherde ("sogneprest"). sedan 1894 vid Vor frue kirke i Trondhjem, där han öfvade stort inflytande, bl. a. inom Videnskaps-selskapet. Han författade en mängd dikter, berättelser predikningar och religiösa tillfällighetsskrifter, bl. a. Nidaros. Oratorium opfört ved Trondhjems 900-aarsjubilceum (1897) och Sanger-hilsen vid sångarmötet i Trondhjem 1883, hvartill Giieg satt musik. 3. Aage Gerhard S., de föregåendes broder, historisk författare, f. 22 dec. 1847 i Söndmör, teol. kandidat 1872, har varit lärare och blef 1889 anställd vid universitetsbiblioteket. Bland S:s skrifter må nämnas Historiske billeder fra den nyere tid i Norge, Danmark og tildels Sverige (1878), Norge i ISlk. En nydannelses historie (1882), Kulturbilleder jra Norges nyere historie (1892), Norges uafhcengighedserklcering i 1814 (1895) och Trcek af Norges nyere historie (1899). 4. Harald S., de föregåendes broder, ingenjör, f. 1854, d. 1908, utbildad vid Chalmersska slöjdskolan, anställd vid Bergslagernas järnvägar, ingenjör vid Rörosbanan 1876-91, därefter af delningsingenjör vid Hamar-Ottabanan och Kristiania-G jo viksbanan, tills han l april 1898 öfvertog posten som öfveringenjör vid Bergensbanans anläggande västanfjälls, en uppgift, som han löste med tekniskt mästerskap. 5. Einar Kiel l an d S., son till S l, tidningsman, kritiker, f. 30 juli 1882 i Dröbak, juris kandidat 1906, har varit medarbetare, i synnerhet teater- och litteraturkritiker, i "Verdens gäng" och "Tidens tegn" samt är sedan hösten 1915 hufvudredaktör af "Dagbladet". 1-5. K. V. H Skavlen, en 1,575 m. hög, af evig snö täckt fjälltopp, strax v. om Suldalsvandet, Stavanger amt, Norge. K. V. H.