939 Skef-Skeie 940 i "Danske magazin", ser. 3, IV. - 3. B er t e S., den föregåendes dotter, f. 1644, d. 1720, änka efter den tappre generallöjtnanten NielsRosen-k r a n d s, som stupade i kriget mot Sverige 1676. Hon stiftade tillika med Niels Juels änka, Mar-grete Ulfeld, 1699 Roskilde adliga jungfrustift. - 4. Mogens S., son till Kristen S., f. 1650, d. 1694 som stiftsamtman i Viborg, anses vara förf. till Grevens og friherrens komedie, en skarp satir öfver den nybakade adeln. Genom hans dotters giftermål med Kr. Ludvig v. Plessen gick denna släkts stora gods öfver till familjen Scheel-Plessen. - 5. Jörgen S., broder till Albert S., f. 1578, d. 1631, blef 1627 riksråd och marek. - 6. Kristen S., "den rike", den föregåendes son, f. 1623, d. 1688, var geheimeråd och en af medarbetarna i Kristian V:s "Danske lov". Han var också 1676 en af Griffenfelds domare samt visade sin själfständighet genom att neka under-skrifva domen, som han fann orättfärdig. Ett af hans gods, Gammel Estrup i Randers amt, är sedan 1697 stamgods för hans efterkommande, som skrifva och kalla sig Scheel. - 7. Erik Vilhelm Robert S., den föregåendes ättling, f. 22 febr. 1818, d. 5 nov. 1884, blef 1841 juris kandidat och 1844 egare till Dronninglund i Vendsyssel, hvilken egendom han utvecklade till en mönster-gård. Sedan 1859 var han led. af landstinget, där han utöfvade ett icke ringa inflytande. 1875 blef han inrikesminister i Estrups ministär. Han utvecklade en viss praktisk duglighet, men röjde tillika ovanlig envishet i fasthållandet af en gång fattade beslut, t. ex. det ogrundade förbudet mot kreatursinförsel från Sverige (mars 1881-dec. 1882). Han afgick ur ministären i aug. 1884 och var vid sin död geheime-konferensråd. - 8. Sophus S., landtbrukare, f. 1836, d. 1895, öfvertog 1858 fideikommisset Birkelse i Vendsyssel och visade sig snart som en utmärkt driftig godsegare, var 1875-85 styrelseled, af Landhusholdningssel-skabet, 1877-83 ordf. i de förenade jylländska "landboforeningerne" (hushållningssällskapen) och 1885-95 landstingsman. 1-8. E. Ebg. Skef, mat., används i vissa fall liktydigt med buktig eller dubbelkrökt. - Skef kroklinje eller skef kurva. Se Kurva. - Skef y t a kallas en rätlinig yta, som ej kan utvecklas i ett plan. Sådana ytor äro t. ex. hyperboloiden med en mantel och hyperboliska paraboloiden. Skef hof, veter. Se Hof. Skefmall, skpsb. Se Mall 2 b. Skef ra seglen, sjöv., brassa rårna så, att vinden blåser längs med seglen, på det de ej må förorsaka någon fart, hvarken för- eller akter-öfver, t. ex. akterseglen vid undanvindsvändning. R- N.* Skef stöt. Se Biljard, sp. 380. Skefthammar, socken. Se Skäfthammar. Skefva linjen. Se E p a m e i n o n d a s, sp. 683. Skefva årorna. Se Rodd, sp. 570. Skeggjold (isl. Skeggjold), nord. myt., en af val-kyrjorna. Skeglinge, socken i.Malmöhus län, Frosta härad. 578 har. 119 inv. (1915). Annex till Borrlunda, Lunds stift, Frosta kontrakt. Skegrie, socken i Malmöhus län, Skytts härad. 749 har. 608 inv. (1915). Annex till Västra Tommarp, Lunds stift,, Skytts kontrakt. Skeibrok [je'j-], Mathias Severin, norsk skulptör, f. 1851 i Vanse på Lister, d. 1896, bondson, kom 1871 till Kristiania, studerade där för Middelthun, reste 1874 till Köpenhamn, där han arbetade på Jerichaus ateljé, och 1876 med statsunderstöd till Paris, där han stannade till 1879. Ragnar Lodbrok i ormgropen väckte uppmärksamhet på världsutställningen 1878 (i gips i norska Nationalgalleriet). Andra arbeten från denna tid äro Olof den helige och gruppen Modern vakar (1879, i marmor, Nationalgalleriet). Bland S:s senare verk äro Trött (en bondkvinna, som insomnat under arbetet, 1882, i marmor, ett exemplar i brons i Nationalgalleriet), reliefen Karl-Johansmonumentets af täckning (i slottet i Kristiania), statyetten Snorre Sturlason dikterar kungasagorna (brons 1883, inköptes till silfverbröllopsgåfva åt konungaparet) och den stora gafvelgruppen på Kristiania universitetsbyggnad, framställande Athena ger själ åt de af Prometheus skapade människorna (1894). S. deltog 1881 i täflan om Holbergsstaty för Bergen, då J. Börjesons förslag segrade. Han utförde flera porträttbyster: Bj. Björnson (Nationalgalleriet), Laura Gundersen (i Nationalteaterns foajé), E. Sundt (på Olav Ryes plats i Kristiania) och amtman Aall (uppställd vid Skien). - S. utgaf två samlingar saftigt groteska humoresker, Sandfcerdige skröner (1891 och 1894, illustrerade af T. Kittelsen). G-g N. Skei(d) [jej; fno. skeifi, lopp, språng, kapplöpning], i medeltidens Norge allmän benämning på de marknadsliknande möten med häststrider och kapp-ridning, som vissa tider på året, gärna vid höstens början, egde rum på bestämda platser; de kallades också "heste-ting". Här hetsades otamda hingstar till slagsmål, som kunde räcka, ända tills en af dem låg död på valplatsen. Man reste långa vägar för att bevista ett dylikt skådespel. Efter täflings-striderna på "skeivolden" följde ofta kapplöpningar med de öfverblifna hästarna på "leikvol-den". I afsides bygder i Telemarken bibehölls denna plägsed till långt in på 17CO-talet, ja, i Valle och Setesdalen ända till 1820. - Se 0. A. överland, "Hestekampe i Norden" (1898), och Troels-Lund, "Dagligt liv i Norden", VI (afd. "Dyrekampe"). K. V. H. Skeiftarårjökull FskeiÖaraurjököddl], isländsk glaciär i sydöstra delen af ön, utgår från Vatnajö-kelns södra del samt är 20 km. lång, 10-20 km. bred och 300 kvkm. i omfång. S. hvilar icke på något underlag af berg, utan har åkt ned på slättlandet, där den bildar en isskorpa af 300-400 m. tjocklek. Älfvarna Nupsvötn och SkeiÖarå upprinna där. Utbrott af vulkaner under Vatnajökelns ismassor tina ofta upp delar af S. och vålla ofantliga störtfloder, s. k. jökellopp, som öfversvämma den 700 kvkm. stora SkeiÖarå-sanden mellan gla-ciären och hafvet. Det senaste jökelloppet egde rum 1903. R. N-g. Skeie [Jeje], Jon, norsk rättslärd, f. 22 juli 1871 i Vinje (Telemarken), blef juris kandidat 1900, universitetsstipendiat i rättsvetenskap 1903 och vann 1905 juris doktorsgrad på afh. Om cere-krcenkelser efter norsk ret (i "Tidsskr. f. rets-vidensk.", 1903-04; omarb. 1910) samt har sedan 1906 varit professor i rättsvetenskap (med process-och straffrätt som särfack). Dessutom var han 1903