Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Skattungbyn ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
939
Skef-Skeie
940
i "Danske magazin", ser. 3, IV. - 3. B er t e S.,
den föregåendes dotter, f. 1644, d. 1720, änka efter
den tappre generallöjtnanten NielsRosen-k r a n d s,
som stupade i kriget mot Sverige 1676. Hon stiftade
tillika med Niels Juels änka, Mar-grete Ulfeld,
1699 Roskilde adliga jungfrustift. - 4. Mogens
S., son till Kristen S., f. 1650, d. 1694 som
stiftsamtman i Viborg, anses vara förf. till Grevens
og friherrens komedie, en skarp satir öfver den
nybakade adeln. Genom hans dotters giftermål med
Kr. Ludvig v. Plessen gick denna släkts stora gods
öfver till familjen Scheel-Plessen. - 5. Jörgen
S., broder till Albert S., f. 1578, d. 1631,
blef 1627 riksråd och marek. - 6. Kristen S.,
"den rike", den föregåendes son, f. 1623, d. 1688,
var geheimeråd och en af medarbetarna i Kristian V:s
"Danske lov". Han var också 1676 en af Griffenfelds
domare samt visade sin själfständighet genom att neka
under-skrifva domen, som han fann orättfärdig. Ett
af hans gods, Gammel Estrup i Randers amt, är sedan
1697 stamgods för hans efterkommande, som skrifva
och kalla sig Scheel. - 7. Erik Vilhelm Robert S.,
den föregåendes ättling, f. 22 febr. 1818, d. 5
nov. 1884, blef 1841 juris kandidat och 1844 egare
till Dronninglund i Vendsyssel, hvilken egendom han
utvecklade till en mönster-gård. Sedan 1859 var han
led. af landstinget, där han utöfvade ett icke ringa
inflytande. 1875 blef han inrikesminister i Estrups
ministär. Han utvecklade en viss praktisk duglighet,
men röjde tillika ovanlig envishet i fasthållandet
af en gång fattade beslut, t. ex. det ogrundade
förbudet mot kreatursinförsel från Sverige (mars
1881-dec. 1882). Han afgick ur ministären i aug. 1884
och var vid sin död geheime-konferensråd. - 8. Sophus
S., landtbrukare, f. 1836, d. 1895, öfvertog 1858
fideikommisset Birkelse i Vendsyssel och visade sig
snart som en utmärkt driftig godsegare, var 1875-85
styrelseled, af Landhusholdningssel-skabet, 1877-83
ordf. i de förenade jylländska "landboforeningerne"
(hushållningssällskapen) och 1885-95 landstingsman.
1-8. E. Ebg.
Skef, mat., används i vissa fall liktydigt med
buktig eller dubbelkrökt. - Skef kroklinje eller skef
kurva. Se Kurva. - Skef y t a kallas en rätlinig yta,
som ej kan utvecklas i ett plan. Sådana ytor äro
t. ex. hyperboloiden med en mantel och hyperboliska
paraboloiden.
Skef hof, veter. Se Hof.
Skefmall, skpsb. Se Mall 2 b.
Skef ra seglen, sjöv., brassa rårna så, att vinden
blåser längs med seglen, på det de ej må förorsaka
någon fart, hvarken för- eller akter-öfver,
t. ex. akterseglen vid undanvindsvändning.
R- N.*
Skef stöt. Se Biljard, sp. 380.
Skefthammar, socken. Se Skäfthammar.
Skefva linjen. Se E p a m e i n o n d a s, sp. 683.
Skefva årorna. Se Rodd, sp. 570.
Skeggjold (isl. Skeggjold), nord. myt., en af
val-kyrjorna.
Skeglinge, socken i.Malmöhus län, Frosta härad. 578
har. 119 inv. (1915). Annex till Borrlunda, Lunds
stift, Frosta kontrakt.
Skegrie, socken i Malmöhus län, Skytts härad. 749
har. 608 inv. (1915). Annex till Västra Tommarp,
Lunds stift,, Skytts kontrakt.
Skeibrok [je’j-], Mathias Severin, norsk skulptör,
f. 1851 i Vanse på Lister, d. 1896, bondson, kom 1871
till Kristiania, studerade där för Middelthun, reste
1874 till Köpenhamn, där han arbetade på Jerichaus
ateljé, och 1876 med statsunderstöd till Paris, där
han stannade till 1879. Ragnar Lodbrok i ormgropen
väckte uppmärksamhet på världsutställningen 1878
(i gips i norska Nationalgalleriet). Andra arbeten
från denna tid äro Olof den helige och gruppen Modern
vakar (1879, i marmor, Nationalgalleriet). Bland S:s
senare verk äro Trött (en bondkvinna, som insomnat
under arbetet, 1882, i marmor, ett exemplar i brons i
Nationalgalleriet), reliefen Karl-Johansmonumentets af
täckning (i slottet i Kristiania), statyetten Snorre
Sturlason dikterar kungasagorna (brons 1883, inköptes
till silfverbröllopsgåfva åt konungaparet) och den
stora gafvelgruppen på Kristiania universitetsbyggnad,
framställande Athena ger själ åt de af Prometheus
skapade människorna (1894). S. deltog 1881
i täflan om Holbergsstaty för Bergen, då
J. Börjesons förslag segrade. Han utförde flera
porträttbyster: Bj. Björnson (Nationalgalleriet),
Laura Gundersen (i Nationalteaterns foajé), E. Sundt
(på Olav Ryes plats i Kristiania) och amtman Aall
(uppställd vid Skien). - S. utgaf två samlingar
saftigt groteska humoresker, Sandfcerdige skröner
(1891 och 1894, illustrerade af T. Kittelsen).
G-g N.
Skei(d) [jej; fno. skeifi, lopp, språng,
kapplöpning], i medeltidens Norge allmän benämning
på de marknadsliknande möten med häststrider och
kapp-ridning, som vissa tider på året, gärna vid
höstens början, egde rum på bestämda platser; de
kallades också "heste-ting". Här hetsades otamda
hingstar till slagsmål, som kunde räcka, ända tills
en af dem låg död på valplatsen. Man reste långa
vägar för att bevista ett dylikt skådespel. Efter
täflings-striderna på "skeivolden" följde ofta
kapplöpningar med de öfverblifna hästarna på
"leikvol-den". I afsides bygder i Telemarken bibehölls
denna plägsed till långt in på 17CO-talet, ja, i Valle
och Setesdalen ända till 1820. - Se 0. A. överland,
"Hestekampe i Norden" (1898), och Troels-Lund,
"Dagligt liv i Norden", VI (afd. "Dyrekampe").
K. V. H.
Skeiftarårjökull FskeiÖaraurjököddl], isländsk
glaciär i sydöstra delen af ön, utgår från
Vatnajö-kelns södra del samt är 20 km. lång,
10-20 km. bred och 300 kvkm. i omfång. S. hvilar
icke på något underlag af berg, utan har åkt ned på
slättlandet, där den bildar en isskorpa af 300-400
m. tjocklek. Älfvarna Nupsvötn och SkeiÖarå upprinna
där. Utbrott af vulkaner under Vatnajökelns ismassor
tina ofta upp delar af S. och vålla ofantliga
störtfloder, s. k. jökellopp, som öfversvämma den
700 kvkm. stora SkeiÖarå-sanden mellan gla-ciären
och hafvet. Det senaste jökelloppet egde rum 1903.
R. N-g.
Skeie [Jeje], Jon, norsk rättslärd, f. 22 juli 1871
i Vinje (Telemarken), blef juris kandidat 1900,
universitetsstipendiat i rättsvetenskap 1903 och vann
1905 juris doktorsgrad på afh. Om cere-krcenkelser
efter norsk ret (i "Tidsskr. f. rets-vidensk.",
1903-04; omarb. 1910) samt har sedan 1906 varit
professor i rättsvetenskap (med process-och straffrätt
som särfack). Dessutom var han 1903
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
