- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 25. Sekt - Slöjskifling /
941-942

(1917) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Skeireins ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

–13 lärare i stats- och folkrätt vid Den
militaere höiskole, hvarjämte han sedan 1909 varit
e. o. assessor i Höjesteret. S. har varit mycket
använd i offentliga värf. Bl. a. var han 1914–15
led. af Skandinaviska förmögenhetsrättskommissionen,
och sedan febr. 1916 är han ordf. i en k. kommission
för utarbetande af lag ang. trustväsen. 1911
blef S. medlem af kommissionen för utgifning af
Norges gamla lagar och 1914 dennas ordf. Han har
bl. a. offentliggjort Af den norske ekspropriations-
og statsret
(1907), ett betänkande ang. den
politiskt mycket omstridda regleringen af Mjösen
(se d. o.), hvilket bidrog att framkalla en
brytning mellan statsminister Kr. Michelsen,
"samlingspartiets" chef, och radikala vänstern,
vidare 2 bd Afhandlinger om forskjellige
retsspörgsmaal
(1911, 1916) och redogörelsen
för stortinget i brännvinslagstiftningsfrågan
Om statens pligt til at yde erstatning (1915)
samt de agrarpolitiska agitationsskrifterna Vor
jordbrukspolitik
(s. å.) och Bondeprogrammet (s. å.).
K. V. H.

Skeireins [skirins]. Se Gotiska språk, sp. 14.

<b>Skeiron.</i> Se Skiron.

Skei(s)kampen [je’j-], ett 1,123 m. högt fjäll med
storartad utsikt ö. om Gausdal (se d. o.).

Skejlejt, Skylight (eng. skylight, af sky,
himmel, och light, ljus), skpsb., på fartyg
förekommande lanternin eller öfver en öppning
i däcket anbragt och med glasfönster och galler
försedd lucka, afsedd för belysning och ventilation
af underliggande rum. Särskilda stridsskejlejt,
bestående af med tjocka glasventiler försedda
pansarluckor, användas å örlogsfartyg på platser,
som äro utsatta för gastrycket från egna kanoner.
C. K. S.

Skejsel (eng. skysail) af sky, himmel,
och sail, segel), sjöv., råseglet näst
ofvanför öfver(boven-) bramseglet. Se Segel.
R. N.*

Skela, oftalm. Se Skelning.

Skelderviken, vik af Kattegatt, framträngande
i nordvästra Skåne mellan Hallandsås’ västra
sluttning och Kullen, omkr. 23 km. lång i riktning
n. v.–s. ö. samt 14 km. bred från Kullens spets till
V. Karups strand. På norra sidan ligger Hallands
Väderö med några skär. Viken har flera fiskelägen,
och innerst mynna Rönneån (med hamn för Ängelholm)
och Vegeån. På Vejby bys egor i Barkåkra socken
ligger Kronprinsessan Viktorias kustsanatorium
(se Sanatorium).

Skeletonkälke. Se Kälkåkning.

Skelett (af grek. skeleto’n, uttorkad, näml. soma,
kropp), anat. 1. Se Benrangel och Människan,
fig. 15. – 2. Ett växtblads nerver l. fasta stomme
(bladskelett). Se Blad, sp. 616.

Skelettbyggnad. Se Brandfrihet, sp. 1457.

Skelettera (se Skelett), göra ett benrangel af,
aflägsna köttet från en djurkropps benstomme samt
rensa och torka denna; aflägsna ett växtblads mjukare
delar från dess fasta stomme (nerverna).

Skelettväfnad, bot. Se Cellväfnad, sp. 1405.

Skelfvum, socken. Se Skälfvum.

Skellefteå, stapelstad i Västerbottens län, vackert
belägen på norra stranden af Skellefte älf, 14
km. från dess utlopp i Bottniska viken. 2,581 inv. (31
dec. 1916). Med staden inkorporerades 1916
Norrböle municipalsamhälle samt vissa delar
af Norrböle by, och fr. o. m. 1 jan. 1917 ingå
i staden vidsträckta områden invid dess hamn,
Skelleftehamn. Å en del af de förstnämnda områdena
har förslag till tidsenlig stadsplan (se fig. 2)
uppgjorts af arkitekten P. Hallman, hvarigenom
tillgången på tomter blir riklig, och de torde i
en snar framtid bli bebyggda på grund af den ökade
affärsverksamhet och snabba utveckling, som staden
haft att glädja sig åt efter tillkomsten (1912)
af bibanan Bastuträsk–Skellefteå–Skelleftehamn,
hvarigenom den återbördade och utvidgade sitt af Norra

illustration placeholder

Fig. 1. Skellefteås vapen.

stambanan afskurna handelsområde. Stadens hela areal
är 201,91 har. Sammanlagda taxeringsvärdet 1916 var å
fastigheter, för hvilka bevillning erlägges, 3,517,100
kr. samt å fastigheter, för hvilka bevillning
ej erlägges, 1,057,800 kr. Den beskattningsbara
inkomsten uppgick s. å. till 1,656,494 kr. och
det till inkomstskatt taxerade beloppet 1,528,300
kr. Utdebiteringen utgör för kommunala ändamål 3,70
kr. och för kyrka och skola 1,95 kr. Tillgångar
och skulder voro vid 1915 års slut upptagna till
resp. 4,047,374,91 och 3,697,374,91 kr. Staden är
regelbundet och väl bebyggd. Bland större byggnader
må nämnas stadshuset (fig. 3), lasarettet, Skellefteå
sparbanks nya hus, samskolebyggnaden (fig. 4) och
brandstationen. De flesta husen äro af trä. Tomterna
äro 121, hvilka alla numera, på ett par undantag när,
äro bebyggda. Staden är väl försedd med öppna platser
och planteringar, af hvilka märkas den synnerligen
vackra Stadsträdgården, belägen mellan älfven och
stadshuset, Viktoriaesplanaden och Kanalesplanaden. I
högsommartid ter sig staden som en enda stor park.

Några egentliga fabriker finnas ännu ej, men staden
kan bereda industrier af olika slag dels billiga
och välbelägna tomter såväl invid det planlagda
området som vid hamnen, dels billig elektrisk
kraft. Staden eger nämligen åtskilliga vattenfall,
af hvilka de förnämsta äro Finnforsen (35 km. från
S.) och Krångforsen (27 km. från S.). Från en vid
det förra för en kostnad af 2,8 mill. kr. 1908
byggd kraftstation (om 9,000 hkr) ledes kraft till
S. för inre och yttre belysning samt till de stora
trämassefabrikerna i Ytterstfors, Byske socken
(tillverkning 30 à 32 tusen ton), och i Klemensnäs,
Skellefteå socken (tillv. 24 à 25 tusen ton),
äfvensom till Örvikens sulfitfabrik i Bureå socken
(tillv. 18 à 20 tusen ton). Krångforsens (15,000
hkr vid lågvatten) utbyggning torde vara endast en
tidsfråga. Om ifrågasatt reglering af Skellefteälfvens
vattenstånd kommer till stånd i afsedd omfattning,
blir hästkraftantalet i hvart och ett af de bägge
fallen ökadt med omkr. 5,000 à 6.000 hkr. Vatten-
och kloakledning finnes sedan 1893. Vattnet ledes
genom själftryck till S. från det s. om älfven belägna
Falkträsket (44,4 m. ö. h.). Handlandenas antal

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Feb 4 11:32:23 2025 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfce/0495.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free