- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 25. Sekt - Slöjskifling /
941-942

(1917) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Skeie, Jon - Skeireins - Skeiron - Skel(s)kampen - Skejlejt, Skylight - Skejsel - Skela - Skelderviken - Skeletonkälke - Skelett - Skelettbyggnad - Skelettera - Skelettväfnad - Skelfvum - Skellefteå

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

--13 lärare i stats- och folkrätt vid Den militaere höiskole, hvarjämte han sedan 1909 varit e. o. assessor i Höjesteret. S. har varit mycket använd i offentliga värf. Bl. a. var han 1914--15 led. af Skandinaviska förmögenhetsrättskommissionen, och sedan febr. 1916 är han ordf. i en k. kommission för utarbetande af lag ang. trustväsen. 1911 blef S. medlem af kommissionen för utgifning af Norges gamla lagar och 1914 dennas ordf. Han har bl. a. offentliggjort Af den norske ekspropriations- og statsret (1907), ett betänkande ang. den politiskt mycket omstridda regleringen af Mjösen (se d. o.), hvilket bidrog att framkalla en brytning mellan statsminister Kr. Michelsen, "samlingspartiets" chef, och radikala vänstern, vidare 2 bd Afhandlinger om forskjellige retsspörgsmaal (1911, 1916) och redogörelsen för stortinget i brännvinslagstiftningsfrågan Om statens pligt til at yde erstatning (1915) samt de agrarpolitiska agitationsskrifterna Vor jordbrukspolitik (s. å.) och Bondeprogrammet (s. å.). K. V. H. Skeireins [skirins]. Se Gotiska språk, sp. 14. Skeiron. Se Skiron. Skei(s)kampen [je'j-], ett 1,123 m. högt fjäll med storartad utsikt ö. om Gausdal (se d. o.). Skejlejt, Skylight (eng. skylight, af sky, himmel, och light, ljus), skpsb., på fartyg förekommande lanternin eller öfver en öppning i däcket anbragt och med glasfönster och galler försedd lucka, afsedd för belysning och ventilation af underliggande rum. Särskilda stridsskejlejt, bestående af med tjocka glasventiler försedda pansarluckor, användas å örlogsfartyg på platser, som äro utsatta för gastrycket från egna kanoner. C. K. S. Skejsel (eng. skysail) af sky, himmel, och sail, segel), sjöv., råseglet näst ofvanför öfver(boven-) bramseglet. Se Segel. R. N.* Skela, oftalm. Se Skelning. Skelderviken, vik af Kattegatt, framträngande i nordvästra Skåne mellan Hallandsås' västra sluttning och Kullen, omkr. 23 km. lång i riktning n. v.--s. ö. samt 14 km. bred från Kullens spets till V. Karups strand. På norra sidan ligger Hallands Väderö med några skär. Viken har flera fiskelägen, och innerst mynna Rönneån (med hamn för Ängelholm) och Vegeån. På Vejby bys egor i Barkåkra socken ligger Kronprinsessan Viktorias kustsanatorium (se Sanatorium). Skeletonkälke. Se Kälkåkning. Skelett (af grek. skeleto'n, uttorkad, näml. soma, kropp), anat. 1. Se Benrangel och Människan, fig. 15. -- 2. Ett växtblads nerver l. fasta stomme (bladskelett). Se Blad, sp. 616. Skelettbyggnad. Se Brandfrihet, sp. 1457. Skelettera (se Skelett), göra ett benrangel af, aflägsna köttet från en djurkropps benstomme samt rensa och torka denna; aflägsna ett växtblads mjukare delar från dess fasta stomme (nerverna). Skelettväfnad, bot. Se Cellväfnad, sp. 1405. Skelfvum, socken. Se Skälfvum. Skellefteå, stapelstad i Västerbottens län, vackert belägen på norra stranden af Skellefte älf, 14 km. från dess utlopp i Bottniska viken. 2,581 inv. (31 dec. 1916). Med staden inkorporerades 1916 Norrböle municipalsamhälle samt vissa delar af Norrböle by, och fr. o. m. 1 jan. 1917 ingå i staden vidsträckta områden invid dess hamn, Skelleftehamn. Å en del af de förstnämnda områdena har förslag till tidsenlig stadsplan (se fig. 2) uppgjorts af arkitekten P. Hallman, hvarigenom tillgången på tomter blir riklig, och de torde i en snar framtid bli bebyggda på grund af den ökade affärsverksamhet och snabba utveckling, som staden haft att glädja sig åt efter tillkomsten (1912) af bibanan Bastuträsk--Skellefteå--Skelleftehamn, hvarigenom den återbördade och utvidgade sitt af Norra

illustration placeholder Fig. 1. Skellefteås vapen. stambanan afskurna handelsområde. Stadens hela areal är 201,91 har. Sammanlagda taxeringsvärdet 1916 var å fastigheter, för hvilka bevillning erlägges, 3,517,100 kr. samt å fastigheter, för hvilka bevillning ej erlägges, 1,057,800 kr. Den beskattningsbara inkomsten uppgick s. å. till 1,656,494 kr. och det till inkomstskatt taxerade beloppet 1,528,300 kr. Utdebiteringen utgör för kommunala ändamål 3,70 kr. och för kyrka och skola 1,95 kr. Tillgångar och skulder voro vid 1915 års slut upptagna till resp. 4,047,374,91 och 3,697,374,91 kr. Staden är regelbundet och väl bebyggd. Bland större byggnader må nämnas stadshuset (fig. 3), lasarettet, Skellefteå sparbanks nya hus, samskolebyggnaden (fig. 4) och brandstationen. De flesta husen äro af trä. Tomterna äro 121, hvilka alla numera, på ett par undantag när, äro bebyggda. Staden är väl försedd med öppna platser och planteringar, af hvilka märkas den synnerligen vackra Stadsträdgården, belägen mellan älfven och stadshuset, Viktoriaesplanaden och Kanalesplanaden. I högsommartid ter sig staden som en enda stor park. Några egentliga fabriker finnas ännu ej, men staden kan bereda industrier af olika slag dels billiga och välbelägna tomter såväl invid det planlagda området som vid hamnen, dels billig elektrisk kraft. Staden eger nämligen åtskilliga vattenfall, af hvilka de förnämsta äro Finnforsen (35 km. från S.) och Krångforsen (27 km. från S.). Från en vid det förra för en kostnad af 2,8 mill. kr. 1908 byggd kraftstation (om 9,000 hkr) ledes kraft till S. för inre och yttre belysning samt till de stora trämassefabrikerna i Ytterstfors, Byske socken (tillverkning 30 à 32 tusen ton), och i Klemensnäs, Skellefteå socken (tillv. 24 à 25 tusen ton), äfvensom till Örvikens sulfitfabrik i Bureå socken (tillv. 18 à 20 tusen ton). Krångforsens (15,000 hkr vid lågvatten) utbyggning torde vara endast en tidsfråga. Om ifrågasatt reglering af Skellefteälfvens vattenstånd kommer till stånd i afsedd omfattning, blir hästkraftantalet i hvart och ett af de bägge fallen ökadt med omkr. 5,000 à 6.000 hkr. Vatten- och kloakledning finnes sedan 1893. Vattnet ledes genom själftryck till S. från det s. om älfven belägna Falkträsket (44,4 m. ö. h.). Handlandenas antal

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Oct 31 16:56:13 2026 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfce/0495.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free