Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Skeie, Jon - Skeireins - Skeiron - Skel(s)kampen - Skejlejt, Skylight - Skejsel - Skela - Skelderviken - Skeletonkälke - Skelett - Skelettbyggnad - Skelettera - Skelettväfnad - Skelfvum - Skellefteå
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Fig. 1. Skellefteås vapen.
stambanan afskurna handelsområde. Stadens hela areal
är 201,91 har. Sammanlagda taxeringsvärdet 1916 var å
fastigheter, för hvilka bevillning erlägges, 3,517,100
kr. samt å fastigheter, för hvilka bevillning
ej erlägges, 1,057,800 kr. Den beskattningsbara
inkomsten uppgick s. å. till 1,656,494 kr. och
det till inkomstskatt taxerade beloppet 1,528,300
kr. Utdebiteringen utgör för kommunala ändamål 3,70
kr. och för kyrka och skola 1,95 kr. Tillgångar
och skulder voro vid 1915 års slut upptagna till
resp. 4,047,374,91 och 3,697,374,91 kr. Staden är
regelbundet och väl bebyggd. Bland större byggnader
må nämnas stadshuset (fig. 3), lasarettet, Skellefteå
sparbanks nya hus, samskolebyggnaden (fig. 4) och
brandstationen. De flesta husen äro af trä. Tomterna
äro 121, hvilka alla numera, på ett par undantag när,
äro bebyggda. Staden är väl försedd med öppna platser
och planteringar, af hvilka märkas den synnerligen
vackra Stadsträdgården, belägen mellan älfven och
stadshuset, Viktoriaesplanaden och Kanalesplanaden. I
högsommartid ter sig staden som en enda stor park.
Några egentliga fabriker finnas ännu ej, men staden
kan bereda industrier af olika slag dels billiga
och välbelägna tomter såväl invid det planlagda
området som vid hamnen, dels billig elektrisk
kraft. Staden eger nämligen åtskilliga vattenfall,
af hvilka de förnämsta äro Finnforsen (35 km. från
S.) och Krångforsen (27 km. från S.). Från en vid
det förra för en kostnad af 2,8 mill. kr. 1908
byggd kraftstation (om 9,000 hkr) ledes kraft till
S. för inre och yttre belysning samt till de stora
trämassefabrikerna i Ytterstfors, Byske socken
(tillverkning 30 à 32 tusen ton), och i Klemensnäs,
Skellefteå socken (tillv. 24 à 25 tusen ton),
äfvensom till Örvikens sulfitfabrik i Bureå socken
(tillv. 18 à 20 tusen ton). Krångforsens (15,000
hkr vid lågvatten) utbyggning torde vara endast en
tidsfråga. Om ifrågasatt reglering af Skellefteälfvens
vattenstånd kommer till stånd i afsedd omfattning,
blir hästkraftantalet i hvart och ett af de bägge
fallen ökadt med omkr. 5,000 à 6.000 hkr. Vatten-
och kloakledning finnes sedan 1893. Vattnet ledes
genom själftryck till S. från det s. om älfven belägna
Falkträsket (44,4 m. ö. h.). Handlandenas antal
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>