Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Skeireins ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
–13 lärare i stats- och folkrätt vid Den
militaere höiskole, hvarjämte han sedan 1909 varit
e. o. assessor i Höjesteret. S. har varit mycket
använd i offentliga värf. Bl. a. var han 1914–15
led. af Skandinaviska förmögenhetsrättskommissionen,
och sedan febr. 1916 är han ordf. i en k. kommission
för utarbetande af lag ang. trustväsen. 1911
blef S. medlem af kommissionen för utgifning af
Norges gamla lagar och 1914 dennas ordf. Han har
bl. a. offentliggjort Af den norske ekspropriations-
og statsret (1907), ett betänkande ang. den
politiskt mycket omstridda regleringen af Mjösen
(se d. o.), hvilket bidrog att framkalla en
brytning mellan statsminister Kr. Michelsen,
"samlingspartiets" chef, och radikala vänstern,
vidare 2 bd Afhandlinger om forskjellige
retsspörgsmaal (1911, 1916) och redogörelsen
för stortinget i brännvinslagstiftningsfrågan
Om statens pligt til at yde erstatning (1915)
samt de agrarpolitiska agitationsskrifterna Vor
jordbrukspolitik (s. å.) och Bondeprogrammet (s. å.).
K. V. H.
Skeireins [skirins]. Se Gotiska språk, sp. 14.
<b>Skeiron.</i> Se Skiron.
Skei(s)kampen [je’j-], ett 1,123 m. högt fjäll med
storartad utsikt ö. om Gausdal (se d. o.).
Skejlejt, Skylight (eng. skylight, af sky,
himmel, och light, ljus), skpsb., på fartyg
förekommande lanternin eller öfver en öppning
i däcket anbragt och med glasfönster och galler
försedd lucka, afsedd för belysning och ventilation
af underliggande rum. Särskilda stridsskejlejt,
bestående af med tjocka glasventiler försedda
pansarluckor, användas å örlogsfartyg på platser,
som äro utsatta för gastrycket från egna kanoner.
C. K. S.
Skejsel (eng. skysail) af sky, himmel,
och sail, segel), sjöv., råseglet näst
ofvanför öfver(boven-) bramseglet. Se Segel.
R. N.*
Skela, oftalm. Se Skelning.
Skelderviken, vik af Kattegatt, framträngande
i nordvästra Skåne mellan Hallandsås’ västra
sluttning och Kullen, omkr. 23 km. lång i riktning
n. v.–s. ö. samt 14 km. bred från Kullens spets till
V. Karups strand. På norra sidan ligger Hallands
Väderö med några skär. Viken har flera fiskelägen,
och innerst mynna Rönneån (med hamn för Ängelholm)
och Vegeån. På Vejby bys egor i Barkåkra socken
ligger Kronprinsessan Viktorias kustsanatorium
(se Sanatorium).
Skeletonkälke. Se Kälkåkning.
Skelett (af grek. skeleto’n, uttorkad, näml. soma,
kropp), anat. 1. Se Benrangel och Människan,
fig. 15. – 2. Ett växtblads nerver l. fasta stomme
(bladskelett). Se Blad, sp. 616.
Skelettbyggnad. Se Brandfrihet, sp. 1457.
Skelettera (se Skelett), göra ett benrangel af,
aflägsna köttet från en djurkropps benstomme samt
rensa och torka denna; aflägsna ett växtblads mjukare
delar från dess fasta stomme (nerverna).
Skelettväfnad, bot. Se Cellväfnad, sp. 1405.
Skelfvum, socken. Se Skälfvum.
Skellefteå, stapelstad i Västerbottens län, vackert
belägen på norra stranden af Skellefte älf, 14
km. från dess utlopp i Bottniska viken. 2,581 inv. (31
dec. 1916). Med staden inkorporerades 1916
Norrböle municipalsamhälle samt vissa delar
af Norrböle by, och fr. o. m. 1 jan. 1917 ingå
i staden vidsträckta områden invid dess hamn,
Skelleftehamn. Å en del af de förstnämnda områdena
har förslag till tidsenlig stadsplan (se fig. 2)
uppgjorts af arkitekten P. Hallman, hvarigenom
tillgången på tomter blir riklig, och de torde i
en snar framtid bli bebyggda på grund af den ökade
affärsverksamhet och snabba utveckling, som staden
haft att glädja sig åt efter tillkomsten (1912)
af bibanan Bastuträsk–Skellefteå–Skelleftehamn,
hvarigenom den återbördade och utvidgade sitt af Norra
 |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
