1916 var 41 med 72 biträden och en till bevillning uppskattad inkomst af 174,612 kr., samt handtverkarnas 56 med 111 biträden. Deras till bevillning

Fig. 2. Stadsplan för Skellefteå. 1. Stadshus. -- 2. Stadsträdgård. -- 3 Torg. -- 4. Samskola. -- 5. Järnvägsstation. -- 6. Viktoriaesplanaden. -- 7Kanalesplanaden. uppskattade inkomst utgjorde 96,796 kr. Som villkor för ofvan nämnda bibanas byggande med statsmedel uppställdes bl. a., att vid banans slutpunkt vid hafvet skulle anordnas en tillfredsställande hamn, i st. f. den gamla uppgrundade hamnen Ursviken. Staden har ock utan hjälp från något håll vid en vik af Bottniska viken, 16 km. från staden, något n. om Ursviken, skapat en rymlig, väl skyddad och

Fig. 3. Stadshuset. djup hamn, vid hvars kajer fartyg af ända till 6,5 m. djupgående kunna lasta och lossa. 1916 ankommo från utrikes ort till hamnen och dess område 65 fartyg om 47,187,59 ton, och därifrån afgingo till utrikes ort 117 fartyg om 97,977,23 ton. Bland penninginstitut må nämnas afdelningskontor af A.-b. Stockholms handelsbank och A.-b. Norrlandsbanken samt Skellefteå sparbank. För undervisningen finnas en samskola och folkskolor. Den förra är inrymd i en för en kostnad af 266,674 kr. uppförd och 1916 invigd ståtlig byggnad i gammal herrgårdsstil (fig. 4), som ligger på ett i älfven utskjutande landparti och dominerar öfver omgif ningen. I staden utges 3 tidningar från egna tryckerier: "Skellefteå nya tidning" (moderat, numera daglig) och "Skelleftebladet" (moderat) samt "Norra Westerbotten" (liberal), bägge med 2 nummer i veckan. Först 1913 blef S. egen kyrkoförsamling (regalt pastorat). Kyrka är dock ännu ej byggd, utan en större samlingssal används tills vidare vid gudstjänst. Sedan länge hade platsen vid S. sockens kyrka, dit vägar från alla håll sammanlöpa, varit en centralpunkt för handel och handtverk i norra delen af Västerbotten. Då Pite gamla stad 1666 afbrunnit, väcktes förslag att vid Starkåge, omkr. 10 km. från S. kyrkby och nära den inskjutande Kågefjärden, anlägga en ny stad, Hedvigsstad, men förslaget kom ej till verkställighet. 1844 företogs egobyte för att bereda utrymme för en stads anläggning å Norrböle bys egor, där kronan 1843 inköpt två hemman under n:r 6 och 8. För inköp af dessa erhölls ett räntefritt statslån af 5,572 rdr 32 sk. b:ko. En kostnad af 2,000 rdr b:ko måste dessutom göras för utgräfning af en kanal till befordrande af stadsplanens fasthet och säkrare grund för byggnader. 20 dec.

Fig. 4. Samskolans byggnad. 1844 gillade K. M:t planen till stadens anläggning, och 6 nov. 1845 utfärdades S:s stadsprivilegier. 1846 började genom K. M:ts befallningshafvande försäljning af tomter till blifvande stadsbor, hvarmed fortsattes, tills statslånet blifvit guldet. 6 sept. 1846 utfärdades byggnadsordning för staden. 1848 torde de första husen ha blifvit färdiga till användning. S. erbjuder sålunda den