Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 25. Sekt - Slöjskifling / 945-946 (1917) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Skeireins ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

egendomliga bilden af en stad, som anlägges på en
förut i det närmaste obebyggd mark och som får
sina privilegier, förrän ännu någon byggnad i den
nya staden blifvit uppförd. S. fortfor länge att
vara en del af landskommunen. Först 1879 fick det
egen jurisdiktion, 1881 blef det egen kommun, 1892
erhöll det stapelstadsrätt och, såsom ofvan nämnts,
blef det 1913 egen kyrkoförsamling.
C. Ö.

Skellefteå landskommun, socken i Västerbottens län, Skellefteå
tingslag. 137,925 har (fr. o. m. 1 jan. 1917). 18,970
inv. (1 jan. 1916). S. bildar tills. med Bureå kommun
(31,500 har; 4,692 inv.) Skellefteå landsförsamling,
som utgör ett pastorat i Luleå stift, Västerbottens
norra

Skellefteå landsförsamlings kyrka.

kontrakt. Församlingens vackra kyrka (nyrestaurerad
1914–16) är den största i Norrland. Vid slutet af
1912 omfattade Skellefteå församling 170,137 har med
24,683 inv., hvaraf staden S. 190 har med 1,586 inv. 1
maj 1913 afskildes staden till egen församling och
pastorat, hvarvid återstoden af församlingen blef
S. landsförsamling. 1 jan. 1914 afskildes därefter
Bureå till egen kommun och jordebokssocken samt
skall framdeles äfven bli egen församling och eget
pastorat. S. landskommun har sedan minskats genom
inkorporering i staden af vissa områden 1 jan. 1916
och 1 jan. 1917. Framdeles skall ytterligare
från S. utbrytas ett område för att under namn af
Kågedalens församling utgöra eget pastorat.

Skellefteå tingslag, i Västerbottens län, ingår i
Västerbottens norra domsaga och Skellefteå fögderi
samt omfattar socknarna Skellefteå landskommun,
Bureå, Byske (som omfattar församlingarna Byske
och Fällfors), Jörn. 4,584 kvkm. (fr. o. m. 1
jan. 1917). 38,425 inv. (1 jan. 1916). Se
Skellefteå landskommun.

Skellefte älf, flod i Norrland, uppstår i närheten af
riksgränsen ur fjällsjön Ikisjaure (747 m. ö. h.),
hvars aflopp, Sildutjokk, omkr. 35 km. långt,
strömmar i sydöstlig riktning till Sädvajaure, som
upptar äfven en sydligare källflod, Rånekjokk, från
Nasafjäll och Godejaure (686 m. ö. h.) och som, med
en bredd af endast 2–3 km., slingrar sig omkr. 25
km. mellan löfklädda stränder, öfver hvilka dock
snöfjällen skymta på afstånd. Från Sädvajaure har
vattendraget att passera ett par sjöliknande
utvidgningar, mellan hvilka Ringselforsen (se
d. o.) brusar fram i en trång klyfta, innan
det når Hornavan (244 kvkm., 425 m. ö. h.), som
norrifrån upptar äfven afloppet från den betydande
Rebnisjaure (502 m.) och ofvanför denna liggande
vatten (Barturtejaure m. fl.). Hornavan (se
d. o.) omramas af skog, på norra strandsluttningen
furuskog, på den södra björkskog, som i förening
med de ej få öarna i bäckenets södra del, öfversta
partierna af en där framstrykande rullstensås, de
många bukterna och vikarna erinrar om Mälarstranden.
Öfver sjöns närmaste omgifning höja sig dock fjäll,
som äfven under sommaren behålla sin hvita skrud. Från
Galtispuouda (800 m.), nära sjöns östra ända, har
man präktig utsikt öfver en mängd sjöar, som med
sina många holmar ligga kringströdda bland bergen,
och öfver dem en rad af snöfjäll i v. och n. v.,
ibland dem Raska, Sulitälma och Stora Saolo. Ett par
breda sund i närheten af Arjepluogs kyrka förenar
Hornavan med den 5 m. lägre Uddjaure (221,5 kvkm.),
som med en längd af 28 km. och en bredd af 10
km. samt en myckenhet holmar afviker från den vanliga
långsträckta fjällsjötypen. Genom ett långt sund
med strid ström afflyter Uddjaure i Storavan (201
kvkm., 418 m. ö. h.), som på bredaste stället har 15
km. mellan stränderna och en längd från n. v. till
s. ö. af 35 km. Från Löfmokk vid Hornavans västra
ända till Avaviken vid Storavans östligaste punkt
bilda de nu nämnda sjöarna en 140 km. lång farled, som
således sträcker sig öfver mer än 1/3 af landets bredd
från norska gränsen till Bottenhafvet. Visserligen är
trafiken på denna sjöled ej utan sina besvärligheter,
ty det går en stark ström mellan sjöarna, så att
t. o. m. en ångbåt har möda att arbeta sig fram
från Storavan till Uddjaure, hvarjämte Hornavan lätt
uppröres af vinden och vid nordvästlig storm blir
fruktansvärd, men icke desto mindre är denna farled
nu trafikerad af flera ångbåtar. Från Storavans
sydvästra vik går älfven genom Naustajaure och bildar
därefter gräns mellan Norrbottens och Västerbottens
län (Arvidsjaurs och Malå socknar), tills den på
246 m. höjd går öfver gränsen till Västerbottens
län. Genom ödsliga, delvis uthuggna skogstrakter med
ringa odling forsar älfven vidare genom Norsjö och
Skellefte socknar. Fr. h. upptar den sitt största
tillflöde, Malån, som har sina källor på omkr. 400
m. höjd i Sorsele socken s. om Naustajaure, rinner
parallellt med S. till det natursköna Malåträsk, får
– efter föreningen med Skeppträskån från Skeppträsk
och Mensträskets aflopp, båda från n., samt ett aflopp
från Holmträsk, Gisträsk, Kvammaren och Norsjön
söderifrån – östlig riktning och förenar sig med
S. efter ett lopp af omkr. 105 km. Efter föreningen
förändras S:s omgifningar. Älfdalen vidgas och lämnar
utrymme för odlingsbar mark, människoboningar höra ej
längre till sällsyntheterna vid älfstranden. Älfvens
dittills forsande lopp blir lugnare, sedan den vid
Finnforsen störtat sig utför ett nästan lodrätt,
15 m. högt fall (se Krångforsen) och 8 km. längre
ned rusat utför den mindre våldsamma Krångforsen. Ej
blott dalen, utan ock själfva älfven vidgar sig och
blir segelbar, redan flera km. ofvanför Skellefte
stad. Större fartyg måste dock stanna i Ursviken,
i hvilken älfven slutar sitt lopp. Flodens hela längd

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>