kättingar och stundom utanför stäfvarna med tvärgående balkar, kallade ok. Släden styres sidovägen af släpribborna. För att lätta fartyget från stapelblocken och få det att hvila i släden, indrifvas 1 à 2 rader kilar mellan slädens balkar; stapelblockens öfre del borttages därpå, låsen, som hindra slädens rörelse, lossas, hvarefter, om behöfligt, med tillhjälp af mot förstäfven placerade domkrafter, släden med fartyget på grund af lutningen sättes i gång och glider ned i sjön. Före aflöpningen befrias släpplankorna noga från lösa föremål och möjligen uppstående spikar samt insmörjas med talg och såpa. Fartygets fart efter sjösättningen upphäfves genom grofva aflöpningståg, fästa i land och ombord, till hvilkas bukt surrats släpbalkar, hvarigenom de erbjuda betydligt motstånd. Storbritannien intar utan jämförelse förnämsta platsen inom skeppsbyggeriet, i det att af allt nybyggdt tonnage nära 2/3 komma från dess varf; därefter följa Tyskland, Nord-Amerikas förenta stater och Frankrike. Sveriges andel i skeppsbyggeriet uppgår endast till omkr. 0,5 proc. och motsvarar icke ens svenska handelsflottans årsbehof af nytt tonnage. Emellertid finns i Sverige ett stort antal varf, hvarest medelstora och smärre fartyg kunna byggas. Bland dem må nämnas: Lindholmens verkstad, Göteborgs nya verkstad och Eriksbergs mek. verkstad, alla i Göteborg, Kockums mek. verkstad i Malmö, flottans varf i Karlskrona, Oskarshamns mek. verkstad samt Bergsunds mek. verkstad i Stockholm och Finnboda varf. -- Ingående undervisning i skeppsbyggnadskonst meddelas i Sverige dels i Tekniska högskolan i Stockholm, som har särskild fackafdelning för skeppsbyggnadskonst med 4-årig lärokurs, dels i Chalmers' tekniska institut i Göteborg, i hvars lägre afdelning med 3-årig kurs undervisas i praktiskt skeppsbyggen och i hvars högre afdelning, likaledes med 3-årig kurs, finnas skeppsbyggerifackskolor. -- I k. förordning 23 dec. 1915 ha ang. fartygs byggnad och utrustning, föreskrifter utfärdats, omfattande: byggnadssätt, konstruktionsdetaljer, material och säkerhetsanordningar å fartygs skrof, fartygs maskineri och elektriska installationer, radiotelegrafinstallation, båtar och annan bärgningsredskap, anordningar för eldsläckning samt annan utrustning, äfvensom bostäder ombord för fartygs personal m. m. I en bilaga till nämnda förordning meddelas särskilda byggnads- och materialbestämmelser (s. k. byggnadsreglemente) för olika slag af fartyg jämte deras framdrifningsmaskiner, ångpannor och högtryckskärl. Uti en annan k. förordn. af samma dag lämnas föreskrifter ang. vissa säkerhetsåtgärder vid nyttjandet af fartyg med afseende på bemanning, förandet af passagerare, åtgärder till undvikande af eldsvåda eller explosion, andra säkerhetsåtgärder ombord, bärgnings- och eldsläckningsredskap, iakttagelser vid förandet af ballast samt last af spannmål, stenkol, lätt antändliga och andra farliga ämnen äfvensom däckslast af trä. Jfr Aflöpning, Block 2, Båtbyggnad, Bädd 2 a, Fasonjärn, Klassificeringssällskap, Skeppsmätning och Stapel. C. K. S. Skeppsbät, sjöv., båt, som tillhör ett fartyg och icke är afsedd för själfständig fraktfart, De olika slagen af skeppsbåtar kallas ångslup (motorslup), barkass (storbåt), slup, låringsbåt, hvalbåt, gigg, joll (Julie), snipa, pråm (eka) m. m. R. N.* Skeppsdagbok, sjöv., i Sjölagen antagen benämning på loggbok. Dylik dagbok, som från sjömanshuset utlämnas, skall enl. 1891 års sjölag, § 35, föras efter fastställdt formulär å segelfartyg öfver 50 ton och å alla ångfartyg, när de afgå till andra orter utom riket än de vid Östersjön belägna samt orter i Danmark och Norge på denna sidan om Skagens fyr och Lindesnaes. Å ångfartyg skall därjämte föras särskild maskindagbok. Jfr Loggbok. (H.W-l.) Skeppsdocka, skpsb. Se Docka 5. Skeppsdokume^t. Se Skeppshandlingar. Skeppseldare, sjöv. Se Sjömanskåren. Skeppsfart. Se Sjöfart. Skeppsgossekorpral. Se Korpral. Skeppsgossekären, en till flottan hörande kår, afsedd att tjäna till plantskola för flottans sjömanskår, från hvilken flottans underofficerare rekryteras. Denna inrättning kan till sitt ursprung spåras ända från slutet af 1500-talet. I början var den icke allenast en uppfostrings-, utan äfven en välgörenhetsanstalt. Antagning till skeppsgosse sker numera med vissa undantag en gång om året i sept. Åldern skall i allmänhet vara mellan 15 och 17 år. Hufvudsakligt afseende fästes vid duglighet för flottans tjänst; men om öfriga förhållanden äro lika, föredrages den, hvars fader länge och väl tjänat vid flottan. Skeppsgossarnas antal utgör enligt stat 600, fördelade på 3 kompanier i Karlskrona, 2 i Marstrand. Ett mindre antal utbildas vid Stockholms station till hornblåsare. För skeppsgossekåren finnes i Karlskrona en större kasern uppförd. Skolundervisning jämte öfningar i exercis och vapenföring pågår under vintern, hvaremot sommarmånaderna äro anslagna till praktiska öfningar till sjöss, företrädesvis å seglande fartyg. Utom fri undervisning erhålla skeppsgossarna kostnadsfritt husrum med hvad därtill hör samt föda och kläder. När en skeppsgosse uppnått 18 års ålder och genomgått fastställda kurser, utskrifves han i allmänhet från kåren ("karlskrif-ves") i sept. och blir 2:a (eller 3:e) klassens sjöman med skyldighet att kvarstå i tjänst 6 år. Senaste stadga för skeppsgosseskolan är utfärdad 13 mars 1896, med ändring af § 17 4 febr. 1916. Jfr Sjömanskåren. L. II.* Skeppsgärd, en fordom förekommande benämning på de varf3 där de svenska krigsfartygen byggdes och rustades. De räkenskapshandlingar, order m. m., som rörde flottan, kallades skepps-gårdshandlingar (se därom Flottans arkiv). Skeppshake, krigsv. Se Hakebössa. Skeppshandeln, Skeppshan delsfrågan 1. Skeppshandelsaffären, hist. Se Karl, sp. 996, samt Cederström, sp. 1365, och G y l l e n gr a n a t, sp. 756. Skeppshandlingar, sjöv., sådana handlingar eller dokument, som i allmänhet befälhafvare å fartyg bör medha ombord. De viktigaste äro nationalitets- och registrerings- samt sjövärdighetscertifikat, mätbref (se Skeppsmätning), sjömansrulla, besiktningsbevis, pass, dagbok samt de handlingar, som angå last, passagerare, post och försäkring. Se k. förordn, om registrering af svenska fartyg