18 okt. 1901, ang. pass och nationalitetshandlingar för svenska, till orter utom Sverige gående fartyg 4 dec. 1903 m. fl. L. H. (H. W-l.)

Fig. 1. Del af Skeppsholmen, sedd från Skeppsbron. De mest framträdande byggnaderna äro kyrkan och matroskasernen.

Fig. 2. Skeppsholmskyrkans inre.

Fig. 3. Sjökrigsskolans byggnad på Skeppsholmen. Skeppsholmen, en kronan tillhörig ö, 16,3 har, i Stockholm, belägen i Saltsjön, mellan Egentliga staden i v. och Djurgården i ö., samt förenad medelst en mindre träbro med Kastellholmen i s. ö. och en större stenbro med Blasieholmen i n. v. (den s. k. Skeppsholmsbron, byggd af staten 1858-61 i st. f. den provisoriska flottbro, som efterträdde den gamla 1822 brunna "Holmbron"), Ön disponeras h. o. h. af flottan, hvars Stockholmsstation är förlagd dit. Inom den för allmänheten afstängda nordöstra delen ligga en del af kronovarfvet med en del expeditionslokaler, verkstäder, äfvensom Flottans arkiv o. s. v.; på återstående delar åtskilliga ämbetslokaler för stationen, Sjökrigsskolan (se d. o och fig. 3), Sjökarteverket (se d. o.), Skeppsholmskyrkan, stundom kallad Karl Johans kyrka (uppf. af Fredrik Blom 1824-42; se fig. 1 o. 2), bostäder för officerare och vederlikar (den s. k. "Långa raden", som innehåller äfven ämbetslokaler) samt för underofficerare, kaserner för flottans manskap, exercishus, salutbatteri, arméns intendenturförråd (om dettas byggnad se Slottsmagasinet) m. m. I matroskasernen (länge kallad "kanonjärkasernen") på holmens västra del anses lämningar från ett under Johan III:s tid byggdt lusthus ingå. På S., som har vackra trädplanteringar och är en besökt promenadplats, ha rests minnesstenar i anledning af slaget vid Svensksund 1790 och Vegafärden 1878-80. Inom varfsområdet uppehålles ångfärjetrafik med den å motstående strand af Djurgården befintliga återstående delen af varfvet, det s. k. Galärvarfvet (se Galärvarf). Äfven med Djurgårdsstaden och Staden mellan broarna underhålles, af ett bolag, ångfärjeförbindelse. Längs östra och södra brobänkarna är tilläggsplats för flottans båtar och smärre fartyg samt för lotsverkets och Frivilliga motorbåtsflottiljen. - Sedan äldre tider har "Skeppsholmen" varit namnet på den ö i Saltsjön, där flottans Stockholmsstation varit förlagd. Men namnet har flyttat med stationen och betecknade i början, till 1630-talets slut, den del af nuv. Blasieholmen (se d. o.), som då var flottstation eller skeppsgård, och öfverfördes först därefter på den nuv. Skeppsholmen, hvarför denna stundom kallats "Nya Skeppsholmen". Dennas tidigare namn voro Vaghensö, Vagnersö, Vagnsö o. d., men i början af 1600-talet kallades ön Lustholmen och användes af hofvet, som där hade en trädgård. När mot slutet af 1630-talet flottstationen började