- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 25. Sekt - Slöjskifling /
969-970

(1917) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Skeppslista - Skeppsloggbok - Skeppslån l. Bodmerilån - Skeppsläst - Skeppsman - Skeppsmanifest - Skeppsmanöver - Skeppsmask - Skeppsmäklare - Skeppsmätare - Skeppsmätning

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

969 Skeppslista-Skeppsmätning 970 Skeppslista, sjöv. Se Code-lista. Skeppsloggbok, Se Loggbok. Skeppslån 1. Bodmerilån. Se Bodmeri. Skeppslast. Se Läst. Skeppsman, sjöv., en i gamla Sjölagen förekommande benämning på inmönstrad sjöman, som tillhörde fartygets besättning. R- ^-* Skeppsmanifest, sjöv. Se C e r t i f i k a t. Skeppsmanöver, sjöv. Se Manöver 2. Skeppsmask, Teredo, zool., ett till kl. Lamelli-branchiata (se Musslor) hörande litet djur, som vid flyktigt påseende har större likhet med en mask än med en mussla. Skalen äro nämligen reducerade till små rudinient,, som omsluta den för-tjockade främre ändan, hvaremot den bakre delen är masklikt förlängd och jämte de båda långa sifonerna innesluten i ett kalkrör. Denna mussla, som först 1733 af Sellins blef uppfattad som sådan, hade redan förut gjort sig illa beryktad för den stora skada den åstadkommer genom att borra i trä på skepp, bropelare, vågbrytare o. s. v. 1731-32 anställde den oroande härjningar å dammbyggnaderna kring Zeeland och Friesland, så att dessa byggnader tycktes hotas med fullkomlig undergång. För att mot skeppsmaskens angrepp skydda sådant virke, som används vid vattenbyggnader, har man med åsyftad verkan beslagit det med järnspik med breda hufvud. Skepp skyddas därigenom, att de förhydas med bly och koppar. De gångar detta djur borrar beklädas med ett kalkrör. Af omkr. 20 kända arter äro några funna i Norge och England. Den vanligaste arten, T. na-valis, uppges bli ända till 2/3 m. lång. L-e. Skeppsmäklare. Se Skeppsklarerare. Skeppsmätare, skpsb. Se Skeppsmätning. Skeppsmätning, skpsb., uppmätning af ett fartygs invändiga rymd eller dräktighet (se d. o.), hvarom kännedom erfordras för beräkning af dels de efter denna grund utgående umgälderna, såsom fyr- och båkafgifter, lotspenningar, hamn- och kanalafgifter, dels utrymmet ombord för last. Från mätningsskyldighet i Sverige äro frikallade endast kronans fartyg samt fartyg om högst 10 tons netto-dräktighet eller afsedda och uteslutande använda för fiske eller tillhörande främmande nation, med hvilken öfverenskommelse gäller om erkännande af fartygets inhemska mätbref. - Skeppsmätningen omfattar bestämmandet af fartygets såväl brutto-1. totala som netto- 1. af giftspliktiga dräktighet. Den verkställes i metermått af behörig skeppsmätare under kontroll af skeppsmätningskontrollör, om möjligt efter en fullständig metod med mått tagna inuti fartyget (den s k. regeln I); dock må en provisorisk metod, grundad på mått utanpå fartygskroppen (den s. k. regeln II) användas, om fartyget är lastadt så, att de inre måtten icke äro åtkomliga. Enligt regeln I tillgår mätningen i stora drag såsom följer. Eummen under fartygets mätningsdäck (å flerdäckade fartyg 2:a däcket nedifrån) mätas och beräknas som ett sammanhängande rum; hvarje öfver mätningsdäcket varande mellandäcksrum och hvarje påbyggnad ofvan öfversta fasta däcket mätes och beräknas för sig. Fartygets inre längd på mätningsdäcket, den s. k. beräkningslängden, delas i ett bestämdt antal lika stora delar; vid delnings- och ändpunkterna uppmätas enligt Simpsons formel (se d. o.) tvärsektio- nerna af rummet under mätningsdäcket, hvarefter hela rummets dräktighet beräknas enligt samma regel och genom division med 2,g3 förvandlas från kbm. till ton. På lika sätt uträknas dräktigheten af öfriga rum i fartyget; summan af dem alla utgör fartygets brutto- 1. totala dräktighet. Resultatet pröfvas genom föreskrifven kontrollkonstruktion. Å öppna fartyg utgör öfversta fasta plankgångens öfverkant gränsen för den rymd, som skall mätas. I bruttodräktigheten skola inräknas hvarken dubbelbotten för vattenballastrum, byggd efter cellprincipen, eller under vissa villkor utom dubbelbotten beläget vattenballastrum, kollisions-rum, rum beläget under permanent öppning i ofvan-förvarande påbyggnadsdäck, ofvan öfversta däck beläget rum, som är öppet åt någondera sidan, äfvensom där belägna nedgångsluckor, kappar och skejlejt. Bruttodräktigheten beräknas enligt ungefär samma grunder inom olika länder. - Fartygets netto- 1. afgiftspliktiga dräktighet erhålles därigenom, att volymen af vissa i bruttodräktigheten ingående rum fråndrages denna. I Sverige äro de afgiftsfria rummen: rum, uteslutande inrättade för befälhafvaren; under vissa villkor dels rum, inrättade för besättningen, dels kabyssrum; gångar, uteslutande afsedda att lämna tillträde till afgiftsfria rum för befälhafvare, besättning och båtsmans-förrådsrum ; klosettrum; rum, uteslutande inrättade och begagnade för navigering och manövrering samt för donkeypanna med maskineri, ångstyr-apparat och spel; båtsmansförrådsrum (kabelgatt m. m.); maskin- och pannrum med tillhörande rum, som innesluta skorstenar, ventilatorer, skejlejt och nedgångar, fasta permanenta kolboxar och axeltunnlar; detta afdrag må dock endast å fartyg, uteslutande afsedda och begagnade för bogsering eller isbrytning, of verstiga 50 proc. af bruttodräktigheten; å segelfartyg förvaringsrum för segel och segelduk, dock högst 2,5 proc. af bruttodräktigheten; samt under vissa villkor (bl. a. omfattande bestämda farvatten) å ångfartyg påbyggnader för däckspassagerares eller kreaturs skydd samt för passagerarsalonger. - Beträffande flertalet afgiftsfria rum och beräkningen af deras volymer finns ingen anmärkningsvärd olikhet inom olika länder. Så är dock ej fallet beträffande de viktigaste af dem, nämligen maskinrummen med tillhörande rum. 3 olika mätningsregler användas, den tyska, den engelska och Donauregeln', dessutom finnas särskilda mätningsregler för fart genom Sues- och Panamakanalerna. Den s. k. tyska regeln, som används i Sverige, men f. ö. har föga spridning, fordrar noggrann uppmätning af maskinrummen m. m. och tillhörande kolboxar. Den engelska regeln, som är den vanligast förekommande (äfven i Tyskland används den), före-skrifver noggrann uppmätning af maskinrummen m. m. (kolboxarna ej medräknade), men blott ungefärlig procentberäkning, grundad på dessa rums tontal, för bestämmande af det afdrag, som skall göras såväl för dem som för kolboxarna, hvilket afdrag på andra fartyg än bogserbåtar icke får öfverstiga 55 proc. af återstående bruttodräktigheten, sedan öfriga afgiftsfria rum f råndragits densamma. Donauregeln närmar sig den engelska, den bestämmer nämnda maximiafdrag till 50 proc. af bruttodräktigheten. (Om mätnings-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Oct 31 16:56:13 2026 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfce/0509.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free