971 Skeppsmätningskontrollör-Skeppsredare 972 regeln vid kappsegling se Mätningsregel.) Efter afslutad mätning, hvilken, om anhållan därom göres, jämväl skall upptaga mått för beräkning af afgiftspliktiga dräktigheten enligt engelska och Donaureglerna, utfärdar skeppsmätaren ett mätningsbevis, upptagande bl. a. alla mått jämte beskrifning å dräktighetsberäkningen. Mätningsbeviset granskas af vederbörande skeppsmätningskontrollör eller tullkammare, hvarpå den senare utfärdar m ä t b r e f för fartyget samt å svenskt fartyg låter dels å lämpligt ställe (t. ex. storlucks-balken) inhugga den afgiftspliktiga dräktigheten jämte nationalitetsmärket S. E. (svensk egendom), dels öfver afgiftsfria besättningsrum anbringa uppgift å största antal personer, som får inhysas i rummet. Mätbrefvet skall ange fartygets nationalitet, cert, namn och hemort, igenkännings- eller kontrollmått, totala och afgiftspliktiga dräktighet samt namn å befälhafvaren och (hufvud-)redaren. I bihang till mätbrefvet införes afgiftspliktiga dräktigheten enligt engelska och Donaureglerna, då beräkning däraf skett. Mätbref, utfärdadt efter mätning enligt regeln I, gäller, till dess ändringar i fartygets form eller rymd eller i mätningsföreskrifterna kunna påkalla ny mätning, hvaremot mätbref, grundadt på mätning efter regeln II, gäller endast, till dess mätning kan ske enligt regeln I. - För gång genom Sues- och Panama-kanalerna afsedd skeppsmätning verkställes af skeppsmätaren enligt särskilda bestämmelser efter därom gjord anhållan; särskildt mätbref för denna mätning ("Suez canal special tonnage certificate" och "Panama canal tonnage certificate") erhålles af tullkammaren. Skeppsmätuingspersonalen, som tillhör tullstaten, utgöres af: 5 skeppsmätningskontrollörer, 2 i Stockholm och l i hvardera af städerna Göteborg, Malmö och Sundsvall, hvilka öfver-vaka och inspektera skeppsmätarna i deras åligganden samt kontrollräkna inkomna mätningsbevis, innan de tillställas tullkammaren för utfärdande af mätbref, samt 48 skeppsmätare, i regel l i hvarje stapelstad. Af de i Stockholm varande skeppsmätningskontrollörerna skall den ene jämväl tillhandagå Generaltullstyrelsen med beredning af skeppsmätningsärenden samt därför benämnas skeppsmätningsöfverkontrollör. Beträffande skeppsmätning är föreskrifvet i förordningen 64/1880 (l:a siffran anger numret i Svensk förf. saml., 2:a siffran årtalet) med däri genom kung. 45/1894, 130/1902, 23/1908, 60/1909 och 95/1909 gjorda ändringar och tillägg. Gällande föreskrifter om mätning för bestämmande af afgiftspliktig dräktighet enligt engelska regeln återfinnas i 46 1894, 20/1904, 32/1904, 23/1908, 30/ 1908, 136/1909 och 108/1910, enligt Donauregeln i 46/1894, för gång i Sueskanalen i bih. 50/1907, 66/1907 och bih. 21/1908 samt för gång i Panamakanalen i 375/1914 och 477/1914. För skeppsmätningskontrollör gäller genom kung. 65/1880 utfärdad instruktion med däri genom 58'1883 gjord ändring samt för skeppsmätare genom kung. 66/1880 utfärdad instruktion med däri genom 56/1884 och 46'1894 gjorda ändringar. C. K. S. Skeppsmätningskontrollör och Skeppsmätningsöfverkontrollör, skpsb. SeSkep ps-rn ä t n i n g. Skeppsnummer, sjöv., nummer, som omedelbart efter embarkeringen tilldelas de menige af besättningen å örlogsfartyg. Udda nummer tillhöra styrbords vakt, jämna babords. Hvarje skeppsnummer motsvaras af särskild befattning ombord, l och 2 äro l:e backskorpraler, 101 och 102 l:e skanskorpraler o. s. v. H- W-1. Skeppsorder, sjöv., allmänna befallningar 1. föreskrifter för tjänsten ombord, hvilka utfärdas af fartygschefen och delges besättningen. H. W-1. Skeppspenningarna (eng. ship-money}, en af konung Karl I i England pålagd skatt, hvars upptagande utan parlamentets samtycke blef en af hufvudorsakerna till utbrottet af 1640-talets engelska revolution. Under medeltiden hade engelska städer och grefskap vid kusten varit skyldiga att vid krigstillfälle utreda fartyg till rikets försvar, och denna pålaga hade stundom utgjorts äfven i form af en penninggärd. En sådan hade så sent som 1619 af Jakob I utan nämnvärdt motstånd uttagits från London och andra sjöstäder. För flottans tillväxt och underhåll ansåg sig Karl I därför kunna till alla Englands grefskap utsträcka tillämpningen af den grundsats, hvarpå pålagan hvilade. Ett första försök i denna väg 1628 rönte dock så allvarligt motstånd - under åberopande af gamla stadgar från Edvard I:s och Edvard III:s tid om olagligheten af hvarje skatt, som utkräfdes utan parlamentets samtycke -, att konungen den gången återtog sitt redan utfärdade påbud. 1634 återupptog Karl sin plan och pålade kuststäderna (jämte London) att utreda ett visst antal fartyg eller prestera dessas värde i penningar. Trots att påbudet mot all tidigare häfd utfärdades under fredstid, fram-kommo ej några kraftigare konstitutionella gensagor, men missnöjet bröt däremot ut med stor häftighet 1635, då Karl i sin andra writ of ship-money utsträckte pålagan till alla städer och grefskap, äfven till dem, som ej lågo vid kusten. Man började i den nya åtgärden ana en bestämd plan att göra kronan oberoende af parlamentet i fråga om beskattning och lagstiftning, och detta intryck skärptes, då en ny förordning om skepps-penningars erläggande utfärdades 1636. Trots ett utlåtande från domarhåll till förmån för den kungliga åtgärdens laglighet vägrade den för-mögne godsegaren John Hampden (se d. o.) 1637 att betala sin del i gärden, och en mot honom anställd långvarig process slöt med, att 1638 endast 7 af 12 domare i Exchequer chamber uttalade sig till förmån för kronans anspråk. Rättegången mot Hampden väckte oerhördt uppseende och kom det allmänna missnöjet med skeppspenningarna att i hög grad stegras. Karl I utskref dock 1639 en ny dylik gärd, fastän vida mindre än de föregående, men då "långa parlamentet" sammanträdt, blef en af dess första åtgärder att genom en af den ryktbare juristen Selden föreslagen och grundligt motiverad lag förklara skepps-penningarna olagliga och domen mot Hampden upphäfd (1641). Jfr S. R. Gardiner, "History af England . . . 1603-1642", bd 3, 6-8 (1883 -84). ^ V. S-g. Skeppsportiön, sjöv., manskapsportion ombord enligt gällande spisordning. Skeppsredare. Se Redare.