- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 25. Sekt - Slöjskifling /
973-974

(1917) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Skeppsmätningskontrollör ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Skeppsredarföreningen, Nordiska. Se Nordiska
skeppsredarföreningen
.

Skeppsregister, en under offentlig kontroll
förd beskrifvande förteckning öfver fartyg. Med
registret kan af ses olika ändamål, och till följd
däraf kan däråt ges olika innehåll. Dess närmaste
uppgift är att möjliggöra administrativ kontroll
öfver sjöfarten. Viktigast i sådant hänseende är
registrets betydelse af grundval för rätten att
föra den nationella flaggan; registret bör därför
innehålla alla de upplysningar, som i sådant afseende
äro af betydelse Till bestyrkande af nationaliteten
förses det registrerade fartyget vanligen med ett
utdrag af registret. Men äfven i privaträttsligt
afseende kan registret erhålla betydelse. Sålunda
lämnar det utväg att pantsätta fartyg utan fartygets
öfverlämnande till handpant - hypotisering -,
i det att den publikation af pantsättningen, som
till tredje mans säkerhet är nödvändig, sker genom
antecknande i registret. Äfven eljest kan registret
tjäna att, såsom handelsregistret, med bindande
verkan meddela sådana uppgifter ang. fartygets
förhållanden, hvilka kunna inverka på tredje mans
rätt. Det svenska fartygsregistret ordnades genom
förordn. 27 nov. 1891 i sammanhang med nya Sjölagens
införande. Dess syfte var rent administrativt,
väsentligen att utgöra ett tillförlitligt underlag
för det s. k. nationalitetscertifikatet (se
Certifikat). Men genom senare lagstiftning har det
erhållit jämväl civilrättslig betydelse. Det föres
af Kommerskollegium. Alla för handelssjöfart eller
resandes fortskaffande afsedda fartyg, hvilka
ega en dräktighet af 20 ton eller däröfver, skola
upptagas i registret med de uppgifter, som anses
nödiga för att fastställa fartygets identitet. Men
därutöfver skall ingå upplysning om eganderätten till
fartyget och förändringar i denna. På grundval af
registrets innehåll i denna del har fartygshypoteket
kunnat komma till användning. Det regleras genom
lagen 10 maj 1910 om inteckning i fartyg. I det
hela är institutet en trogen efterbildning af
fastighetsinteckningen. Inteckningarna ingå dock
ej i själfva registret; dessa ärenden handläggas
för hela landet af Stockholms rådstufvurätt. Vid
rätten föres bok, upptagande hvarje fartyg,
hvari inteckning sökts, samt de åtgärder rätten
i inteckningsärenden vidtagit (se Inteckning).
I. Afz

Skeppsrutin, sjöv., tidsfördelning 1. dagordning för
exercis och arbeten ombord på ett örlogs-fartyg. Det
finnes "daglig rutin till sjöss" (sjörutin) och
"i hamn" (hamnrutin), veckorutin, lördags- (för
större rengöring) och söndagsrutin m. fl. Jfr
Glas, sjöv., Hamnrutin och Sjörutin.
B. N.»

Skeppsråd, öfverläggning, hvartill i brydsamma fall
befälhafvaren kallar de kunnigaste och mest erfarne af
besättningen. Föreskrift om hållande af skeppsråd är
gifven endast för det fall, att åtgärd ifrågakommer,
af hvilken gemensamt haveri kan följa. Berättelse om
rådplägningen skall intagas i dagboken och framläggas
vid sjöförklaringen. Befälhafvaren är, oafsedt hvad
i skeppsråd beslutits, ensam ansvarig för den åtgärd,
som vidtages. I. Afz.

Skeppssnurran, mek., ett vanligen med elektrisk
kraft drifvet svänghjul med stort tröghetsmoment,
som inbygges i fartyget för att förhindra "rullning"
hos detsamma. Axeln till en snurra har nämligen
egenskapen att göra motstånd, då den vrides ur
den riktning, i hvilken den orienterat sig (jfr
Snurran). På samma sätt kan snurran användas äfven
för stabilisering af vagnarna vid enskeniga järnvägar.
T- E. A.

Skeppssättning, arkeol., minnesmärke från järnåldern,
i enstaka fall troligen från bronsåldern (Gottland),
bildadt af stenar, lagda eller resta i form af ett
skepp, som vanligen är spetsigt i båda ändar. Sådana
fornlämningar förekomma i flera

illustration placeholder

Skeppssättning i Ytter-Selö socken,
Södermanland. (Stenen i förgrunden bildar ena
spetsen.)

svenska landskap. En af de vackraste är den vid
Blomsholm nära Strömstad belägna. Stundom finner man
i detta slags stensättningar rester af brändt lik,
men ofta torde de blott utgöra minnesmärken utan graf
(kenotafer). Skeppet af sten ersatte det verkliga
skeppet, hvari ofta den döde bisattes. (T. J. A.)

Skeppsta, gods i Gåsinge socken, Södermanlands
län, med hufvudgården belägen vid den lilla
sjön Barsätterns aflopp, som här antar namnet
Skepp-staån och som slutligen, uppsamlande vatten
från en mängd sjöar, under namnet Trosaån faller ut
i Östersjön. Ännu 1876 betydligt större (17 3/8 mtl
i Gåsinge och Gryt, med en egovidd af 3,506 har),
omfattar godset nu 7 1/4 mtl, tax. till 260,000
kr. (1915), samt kvarn och såg, tax. till 40,800
kr. Det var förr järnbruk med stångjärnssmedja,
valsverk samt spik- och räckhammare och uppges
som sådant vara anlagdt omkr. år 1600 af Paul
Kännare, afstods, troligen af honom, 1635 jämte
Hytta masugn till änkedrottning Maria Eleonora och
såldes 1640 jämte Åkers bruk till Hans v. Föhrden
och Henrik Lohe, af hvilka den förre 1641 öfverlät
sin rätt till N. Nåthman. Efter många ombyten af
egare (V. Momma, J. Reenstierna, H. Herdhjelm,
Transköld, frih. S. Liljencrantz) kommo bruket och
godset i slutet af 1700-talet till kommerserådet
J. D. Wahrendorff och tillhörde slutligen till
namnet hans sonson hofmarskalken H. G. von
Wahrendorff (d. 1881), men i verkligheten Oskar
Dickson. S. ha sedan egts af Ax. Dickson och
J. Hedengren samt eges nu (1917) af civilingenjören
A. Frisell. Bruksrörelsen är för länge sedan nedlagd.
Wbg.

Skeppsumgälder 1. Sjöfartsumgälder, sjöv., allmänna
afgifter, som för fartyg skola erläggas vid dess
användning i sjöfart: hanmaf-


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Feb 4 11:32:23 2025 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfce/0511.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free