Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Skinnbracka ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
1019
Skjoldehavn-Skjutfält
1020
(1911) och Mikkel Larsens drenge (1914). S:s
skildringar äro Välskrifna och sannfärdiga,
men äfven starkt agitatoriska. Han
har ifrigt deltagit i småbrukarrörelsen
("husmandsbevsegelsen"), bl. a. genom att dikta
"Husmandssangen". S:s Udvalgte skrifter utkommo 1912.
B. Ebg.
Skjoldehavn, fiskeläge och hamn på
sydspetsen af Andöen, Dverbergs härad, Nordlands
amt, Norge. Post-, telegraf- och telefonstation.
K. V. H.
Skjolden, ångbåtsstation med anstalter
för skjutsombyte, post och telegraf vid
inloppet till Mörkrisdalen, i Lyster (se
d. o.) härad, Norge. Stor turisttrafik.
K. V. H.
Skjoldsfjord. Se Buknfjorden.
Skjoldungerne. Se Danmark, sp. 1291, och
Skjold.
Skjombotn. Se Skjomen.
Skjomen, en omkr. 20 km. lång, trång fjord,
som från Ofotfjorden strax s. v. om Narvik skär in
i s. och s. ö. mellan höga, branta snö- och istäckta
fjäll i Ankenes härad, Nordlands amt, Norge. Innerst
delar sig S. i en Östlig gren fram till S. kapell
och en sydlig, som berör "strandstedet" Skjombotn
(106 inv. 1910). K. V. H.
Skjonghelleren 1. Skjonghulen. Se
Grotta, sp. 372 (där den mindre riktiga formen
Sjongehelleren förekommer).
Skjonghulen. Se Skjonghelleren.
Skjorta, fjäll. Se Norge, sp.1379.
Skjufningshållfasthet, Skjufningspåkänning,
tekn. Se Hållfasthet, sp. 55.
Skjuta björn. Se Björn, sjöv.
Skjuta upp tåg, sjöv., ordna och hoplägga ett tåg
i jämna, runda eller spiralformiga bukter. Den
öfverflödiga längden af ändar till löpande godset
ombord uppskjutes i s. k. korgar, lägges på däcket
eller upphänges på nagelbänkarna. Läggas tågets bukter
så, att dessa komma utanför hvarandra och bilda
platta skifvor på däcket, säges man skifva tåget.
R.N.*
Skjutbagge, zool. Se Jordlöparfamiljen.
Skjutbana, krigsv., anläggning för
skarpskjutningsöfningar med handeldvapen
eller kulsprutor. Afser anläggningen endast
målskjutning på kort afstånd, såsom vid skjutning
med kammarammunition, med pistol e. d., är densamma
tämligen enkel,
Från skjutbanan vid Stora Skuggan under Olympiska
spelen 1912 i Stockholm.
men för skjutning med krigsgevär fordras numera
till följd af dessas stora skottvidd och genomträngningsförmåga
rätt omfattande anordningar. Man
fordrar sålunda en längd å själfva banan af minst 600
m. Vid skjutning tjänstgöra markörer (se Mark, sp. 992).
Till skydd för dessa skall på den linje,
där måltaflorna stå, finnas en markörgraf; bakom
denna linje skall finnas en skyddsvall, så vida ej
naturligt skydd finnes. Är skyddet ej så högt, att det
hindrar rikoschetterande kulor att gå öfver detsamma,
bör man för säkerhets skull räkna med ett farligt
område af ända till 3,000 m. bortom mållinjen. Till
anläggningen höra vidare fasta ställningar för
måltaflorna, telefonlinjer och förrådsbyggnader. Jfr
fig. G. af Wdt.
Skjutbroms 1. Rekylbroms, artill., gemensam
benämning å alla de bromsanordningar af
olika slag, som tjäna till att hämma rekylen
vid ett eldvapen. Se Rekylhämningsmedel.
G. af Wdt.
Skjutelement, artill., de utgångsvärden, som före
hvarje skjutning måste uppmätas eller bedömas, för
att riktmedlen må kunna rätt inställas. Jfr Riktmedel.
G. af Wdt.
Skjutfält. 1. Krigsv. Skjutfältets friläggande är
nödvändigt, om bästa eldverkan skall erhållas. Härför
erforderliga röjningsarbeten omfatta nedhuggning
eller uppkvistning af träd och buskar, rifning af
hägnader, afmejning eller nedtrampning af högväxande
säd, rifning, sprängning eller undantagsvis bränning
af byggnader, virkesupplag, halmstackar o. d. samt
i samband härmed utfyllning af döda rum bildande
fördjupningar och bortskaffning af föremål, som
för fienden kunna underlätta af ståndsbedömning
eller inskjutning. Storleken af det område, som bör
friläggas, skulle naturligtvis vara beroende af det
afstånd, öfver hvilket försvarselden med god verkan
kan utsträckas, men sedan verksam infanterield nu
når 1,000 m. fram och mera, måste man vanligen
nöja sig med vida mindre omfattande fullständig
friläggning; och hvad artillerielden beträffar
får man vara belåten, om man kan åstadkomma god
beskjutning af fiendens sannolika anmarschvägar
och artilleriställningar. -. 2. Artill.,
anläggning för skarpskjutningsöfningar med
artilleripjäser. Fordringarna på dylika fält ha
afsevärdt stegrats, i den mån artillerimaterielen
utvecklats och ökade kraf blifvit ställda på
trupputbildningen. Under det att man förr nöjde
sig med en smal, öppen ränna, önskar man nu, att
fältet samtidigt skall kunna tjänstgöra som vanligt
öfningsfält, å hvilket taktiska öfningar kunna
utföras i samband med skarpskjutningen.
För den skull skall fältet i så hög grad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
