Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 25. Sekt - Slöjskifling / 1037-1038 (1917) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Skjörn ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

skonas för hårdt tryck. Skadliga för hela
kroppskonstitutionen äro kvinnoskodonens höga och
smala klackar (se fig. 23), som begagnas, för att
foten må synas mindre och smalare. Lyxen i skodon
har på senare åren oupphörligt stegrats. Man
använder skodon af blankläder och af skinn i alla färger
samt till skaft och isättningar såväl siden som tyger
i olika färger, särskildt tillverkade för skodon,
till balskor äfven metalltyg (guld, silfver, koppar
och stål sammanväfdt med silke, s. k. "brokad") samt
guld-, silfver- och bronsskinn. – En plats för sig
intar sedan gammalt hos olika folk träskon, som är
ypperlig till att hålla foten torr vid jordbruks- och
skogsarbeten samt flera slags fabriksarbete. Om
lapparnas "pjäxa" se Kängsko. Öfverskodon (bottfor,
galosch, pampusch, se dessa ord) äro nyttiga plagg,
som sedan ett hundratal år haft vidsträckt användning
i länder med hårdare klimat.

Fig. 1 o. 2. Forngrekiska krepider.

Fig. 3 o. 4. Romerska calcei.

Fig. 5. Romersk caliga.

Fig. 6. Romersk soccus.

Fig. 7. Påfvesko. (300-talet.)

Fig. 8. Snabelsko. (Senare medeltiden.)

Fig. 9 o. 10. Uppfästa snabelskor.

Fig. 11. Snabelsko på undersko.

Fig. 12. Oxmulesko. (1500-talets början.)

Fig. 13 o. 14. "Svenskstöflar". (1630–40-talen.)

Fig. 15 o. 16. Damskor. (1600-talet.) Den andra en "styltsko".

Fig. 17. Damsko. (1700-talet.)

Fig. 18. Manssko. (1680-talet.)

Fig. 19. Manssko. (1700-talet.)

Fig. 20. Karl XII:s stöfvel.

Fig. 21. Modern resårstöflett.

Fig. 22. Manssnörkänga. (1900-talet.)

Fig. 23. Damkänga med "besetz". (1900-talet.)

Tillverkningen af skodon idkas dels som
handtverk, dels numera i väsentligt stor skala som
fabriksindustri. Det handtverksmässiga
skomakeriet har ifrån forna tider bibehållit sitt hedervärda
arbetssätt med läst, knif, hammare, spänntång, syl,
pryl, beckad tråd och spannrem. Åtskilligt af detta
såväl som den trebenta skomakarstolen räknar anor
ända från Forn-Egypten, såsom

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>