Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Skjörn ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
bevarade bildverk visa. Skomakarens arbete går ut
på att inbördes fast förena skodonets hufvuddelar:
öfverläder ("skaft"), sula och klack, hvilka två
senare utgöra "bottnen". Öfverlädret skall vara af
smidigt material och tillskäres efter schabloner,
sula och klack göras af ko- eller oxläder. Formen
bestämmes af en läst, d. v. s. en träkloss i
fotform, som så nära som möjligt svarar mot
beställarens fot. På lästens undersida fäster
arbetaren en första tunn sula (bindsulan), som
formas efter lästens böjning. Med knifven göres
rundtom denna sula nära kanten en skåra ("rits")
för att utmärka sylstyngens plats och åstadkomma
en smal ränna för becktråden. Det tillskurna och
nåtlade öfverlädret lägges därefter öfver lästen,
sträckes medelst lädertången och omvikes rundt
omkring öfver bindsulan samt fästes provisoriskt med
kanten vid denna genom stift. En andra sula lägges
på, och de tre delarna hopsys, eller ock förenas de
medelst skopligg (helt små tillspetsade träpinnar;
olämpligare är metallpliggen). Så tillverkas
genomsydda samt pliggade skodon. I de randsydda
förenas öfverlädret och bindsulan på samma sätt, men
sedan lägges en smal läderremsa ("randen") öfver den
nedvikta kanten af öfverlädret samt hopsys med denna
och bindsulan, hvarefter den tjockare sulan lägges
på randen och hopsys med denna. Lästen kan därunder
behållas kvar ini det randsydda skodonet, hvaremot
den i de genomsydda och pliggade måste tas ut, innan
syningen eller pliggningen sker. För att ge stadga
åt hålfoten lägger skomakaren där ett lagom tjockt
läderstycke, som lämpligen formas, på bindsulan,
hvarefter yttersulan pålägges. Den formas väl efter
bottnen ("klappas") och fastsys. De vända skodonen
(af lätta material)
göras så, att själfva sulan fästes vid lästen,
öfverlädret spännes öfver lästen med insidan
utåt och förenas med sulan, lästen dras ut,
skon kränges rätt, hvarefter en lös bindsula
inlägges och fastlimmas. Klacken göres af flera
läderskifvor, som limbestrykas och fästas inbördes
med stift, eller ock af trä, som beklädes med skinn
eller celluloid. Bakkappan (skodonets bakre del)
göres styf genom ett stycke tjockt läder innanför
öfverlädret. Sulans kant formas noga med knif
och rasp samt glättas med ett hett järn, och hela
skodonet putsas.
Randsydda skodon äro de bästa, smidigare
och hållbarare än de genomsydda. De pliggade
skodonen ega ej nog smidighet. – Skofabrikationen
har efter symaskinens uppfinning utvecklat sig
hastigt och starkt sedan 1870-talet och utgör nu
i flera länder, äfven i Sverige, en storindustri,
som betjänar sig af ända till ett 100-tal olika
maskiner. Öfverlädrens l. skaftens olika delar
stansas å stansmaskin och sammansättas till "reseft"
(hela skaftstycken), sulorna stansas å stansmaskin,
sulans förening med öfverlädret ("svickning"
l. "montering") verkställes genom maskiner,
som kunna både spänna lädret öfver lästen och
slå in stiften, därvid i detalj efterhärmande
människohandens rörelse. Sulan sys fast medelst
kedjesömmaskiner (mest omtyckt är Mac-Kay-maskinen)
eller efterstyngsmaskiner, dubbelsömmaskiner och
(för randsydda skodon) randsymaskiner. För annat
fall har man pliggningsmaskiner. Vidare nyttjas
särskilda maskiner för snörhåls anbringande o. d.,
klackningsmaskiner (som fästa den i skifvor utstansade
klacken vid skodonet medelst stift antingen inifrån
eller utifrån), fräs- och glättningsmaskiner samt för
afslutningsarbetet putsnings- och polermaskiner. –
Ang. skofabrikernas förvånande framväxt i Sverige
må nämnas, att deras antal på tio år (1902–12) hade
stigit från 42 till 86 och deras tillverkningsvärde
på tolf år (1902–14) hade ökats från omkr. 12,5
till öfver 49 mill. kr. Antalet i denna industri
sysselsatta arbetare var sistn. år 8,301. Bland
svenska städer intar Örebro på detta område en
central ställning.
Skodsborg [skå’dsbårg], by och badort på Själland,
vid Öresund, omkr. 14 km. n. om Köpenhamn, vid kusten
utanför Jægersborg Dyrehave,
 |
| Skodsborgs badort. Badhotellen och villor. |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
