Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Skoglar Toste ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
2. Karl (Carl) Johan Alfred S., den föregåendes
son, friherre, sjömilitär, reseskildrare, f. 3 aug.
1820 i Stockholm, d. där 7 okt. 1907, student i
Uppsala 1836, tog sjöofficersexamen 1839, medföljde
som styrman den s. k. Oxehufvudska
expeditionen till Buenos Aires 1841 och hemförde
därifrån besättningen till Sverige samt utnämndes
s. å. till sekundlöjtnant vid flottan. Efter att
1844-46 ha varit sysselsatt med triangelmätning
af Vänern och 1846-51 med gradmätning af
Bottniska viken och Norra ishafvet, medföljde
han fregatten "Eugenie" på dess jordomsegling
1851-53. 1861 utnämndes han till kapten och chef
för Sjöförsvarsdepartementets kommandoexpedition,
var 1863-68 inspektör för rikets navigationsskolor
och öfvergick 1866 på indragningsstaten, där han
sedermera blef kommendörkapten. S. deltog i de fyra
sista ståndsriksdagarna (1856-66) såsom led. af
ridderskapet och adeln och var vid de tre sista
led. af statsutskottet. Han var led. af myntkommittén
1869-70. Dessutom var S. fullmäktig i Riksbanken
1863-73, en af Stockholms stadsfullmäktige 1863-74
och under hela sitt ledamotskap af Första kammaren
(1868-71) jämväl medlem af statsutskottet. Han blef
led. af Örlogsmannasällskapet 1850 (hed. led. 1871)
samt invaldes 1854 i Krigsvet. akad. och 1869 i
Vet. akad. Han var ock länge led. af Direktionen
öfver Trollhätte kanalverk och af styrelsen
öfver Skandinaviska kreditaktiebolaget. S. skref
Fregatten Eugenies resa omkring jorden 1851-53
(1854-55 i 2 uppl. och l utdrag; tysk öfv. af A. von
Etzel), Minnesteckning öfver Gustaf af Klint (1884),
Anteckningar om nya Trollhätte kanalbolag åren 1838-84
(1885) och några smärre skrifter.
3. Magna Elvine S., den föregåendes sonhustru.
Se Lykseth-Skogman.
1. S. C. 2. H. W-l.
Skogn [-å-], härad och pastorat s. om inre
(öfre) delen af Trondhjemsfjorden kring staden
Levanger. 340,3 kvkm. 3,390 inv. (1910). S. passeras
af Hell-Sunnan-(del af Nordlands-)banan. K. V. H.
Skognæs skans, anlagd 1643-45 på en i
Trondhjemsfjorden framskjutande udde 5 km. n. ö. om
Levanger, uppgafs, ehuru rikligen försedd med
förnödenheter samt med närmare 200 mans besättning
och 4 kanoners bestyckning, 14 sept. 1718 åt
svenskarna under K. Armfelt. Då de efter Karl XII:s
död drogo hem igen, raserade de i hast skansen och
söndersprängde kanonerna. Sedermera iståndsattes väl
S. af norrmännen, men demolerades 1747. Ännu synas
lämningar af skansen. L. W:son M.
Skogsaccis, afgift för afverkadt virke, som enligt
lagen om skogsaccis och om virkestaxering 11 okt. 1912
erlägges till den kommun, där skogen är belägen. Den
utgår, räknadt för 100 kr. af virkets taxerade värde,
med hälften af det belopp, hvilket, under det år
taxeringen sker, på grund af kommunal- och
kyrkostämmobeslut sammanlagdt utgöres inom
kommunen för 100 kr. skattepliktig inkomst, dock
icke med mera än två för hundrade af det taxerade
värdet. Där skogsaccismedel icke enligt lagen komma
till användning för kommunens behof, skola de af
sättas till en särskild fond, skogsaccisfonden, som
förvaltas af kommunalnämnden. Skogsaccis erlägges
icke för virke, som används för egendomens eller
därmed sambrukad fastighets behof af byggnads-,
slöjd- eller stängselvirke samt bränsle, ej heller
för sådant virke, som används för fullgörande af
egendomen enligt lag eller eljest åliggande byggnads-
eller underhållsskyldighet eller som från allmän
skog på grund af särskild föreskrift afgiftsfritt
utlämnas. Dock skall virke, som från allmänningsskog
kostnadsfritt till delegarna i allmänningen upplåtits
för afverkning, anses, som om det afverkats
å den egendom, för hvilken upplåtelsen skett.
A. A.
Skogsafdelningen, en afdelning i Domänstyrelsen
(se d. o.).
Skogsafverkning, förberedelserna till och utförandet
af huggning och uttransportering af skogsträd. Den
lämpligaste årstiden för skogsafverkningen är i
Sverige vintern, dels emedan virket, som då afverkas,
har bättre tekniska egenskaper än det, som afverkas
sommartid, dels emedan naturförhållandena då äro
särskildt gynnsamma. Våra snörika vintrar möjliggöra
körning i oländig skogsmark, och nödvändigheten
af att ha virket klart till vårfloden påkallar
arbete just vintertid. I södra Sverige är det ju
mera sällsynt, att snön en längre tid ligger kvar,
men i Bergslagstrakten och n. därom kan man påräkna
80 à 100 dagar och däröfver för vinterkörslor. I
Lappmarken kan ända till 150, ja 180 dagars vinter
förekomma. Drifning, d. v. s. framforsling af virke,
brukar börjas vid den tid, då isarna lägga sig eller
snön faller, och upphör, då snösmältningen på allvar
inträffar. Den ordnade skogsafverkningen sker efter
en bestämd huggningsplan, d. v. s. en beräkning,
huru stora virkeskvantiteter årligen skola uttagas
på en bestämd skog. Sommartid sker utstämplingen
af de träd, som skola afverkas, hvarvid körskiften
uppgås. Med körskifte menas ett område, som skall
bortsättas till en ackordstagare för afverkning
och utdrifning (= framforsling). Körskiftena göras
vanligen så stora, som naturliga gränserna kunna ge
anledning till, eller också, om sådana ej finnas,
dragas gränserna vinkelrätt mot utfartsvägarna. Om
så erfordras, göras äfven förarbeten för vägarna,
d. v. s. en del schaktningar företages, och broar
byggas. Den egentliga vägen bygges vintertid af
is och snö. Äfven bostäder och stallar byggas,
om så behöfves. Vägarna läggas så, att de ha jämn
lutning ned mot aflastningsplatsen. De böra gå midt
igenom skogstrakten, men böra dock hellre läggas
i skogbevuxen mark än å öppna fält, myrar, sjöar
o. d. Hufvudvägarna kallas basvägar, bivägarna
lunnvägar. För att vägarna skola bli lättkörda,
brukar man stundom isa dem, d. v. s. man pågjuter
vatten, som under påföljande natt fryser. Kojorna
och stallarna timras noga och förses med dubbla tak,
ett innertak och ett yttre, som vanligen göres af
pärt. I stugans midt finnes vanligen en eldstad,
och från denna mot väggen ha britsarna uppslagits. På
gafveln finnas fönster och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
