skattebonde i vissa fall rätt att till afsalu begagna sin skog, "dock så sparsamt, att skogen ej utödes och hemmanet fördärfvas". Däremot hade alltid frälsemännen fritt förfogande öfver sin skog. Först genom förordn. af 1789 blefvo skattehemmanet och frälsehemmanet härutinnan likställda. Det är tvifvelaktigt, huruvida den inskränkning i skogens disposition, som fanns under 1700-talet, i någon afsevärd mån bidragit till skogarnas vård. Trots det skydd, som genom lagstiftning afsetts att åvägabringas, blef skogarnas tillstånd allt sämre, och vid 1800-talets ingång började allvarliga farhågor för deras framtid yppas. Öfverafverkningen i en del orter var då hufvudsakligen att tillskrifva omåttlig förbrukning till husbehof och bergverksindustrien, medan exporten af trävaror ännu var ganska ringa. Ett kraftigare ingripande för skogens bevarande stred alltför mycket mot den tidens ekonomiska grundsatser för att kunna påräknas. Tvärtom förmenade man, att skogarna skulle bäst skötas, om de så mycket som möjligt komme i enskild ego. Vid denna tid voro ock kronans skogar illa skötta och utgjorde långt ifrån något föredöme för den enskilda skogsskötseln. Riksdagen beslöt 1810, 1818 och 1823 att i stor utsträckning till enskilda afyttra statens skogsegendomar. För en spottstyfver bortslumpades i följd af dessa beslut omkr. 450,000 har värdefulla skogsmarker, inbegripet skatteköpta bergverksskogar. Kort därefter började man dock åter intressera sig för skogen. Ett skogsinstitut inrättades 1828, och dess förste styresman I. A. af Ström (se denne), kan anses som skogshushållningslärans fader här i landet. I midten af 1800-talet blefvo klagomålen öfver skogssköflingen allt starkare. Intresset för skogens återväxt sökte man då åstadkomma genom premiering. Sålunda föreskref ett cirkulär af 1850, att den, som på egen eller arrenderad jord utsådde barrträdsfrö eller utsatte plantor, så att minst 3,000 st. funnos jämnt fördelade öfver tunnlandet, erhöll i belöning 10 rdr b:ko för hvarje tld intill 50 tld. Den, som lämnade fröträd (40--50 af tall eller 50--60 af gran per tld), hvaraf uppkom liknande antal plantor, belönades med 5 rdr per tld. Därjämte belönades den bästa skogsfröhandeln inom hvarje län med 200 rdr under vissa villkor. Något afsevärdt inflytande på skogarnas återväxt har dock detta premieringssystem i allmänhet ej utöfvat. En 1855 tillsatt kommitté medförde ej annat resultat, än att 1869 utfärdades förordning "ang. åtgärder till förekommande af skogsförödelse på Gottland". En mängd missförhållanden vid afvittringarna i Norrland hade väckt betänkligheter med hänsyn till skogsmarkens användning och skogens bestånd. Den i fölid häraf tillsatta s. k. norrländska skogskommittén kunde 1870 ådagalägga, att i Norrland pågick betydande öfverafverkning äfven af yngre träd, och på dess förslag utfärdades dimensionslag (se d. o.), d. v. s. förbud att afverka skog under ett visst mått, 1874 för Norrbottens läns kustland och 1882 för Västerbottens. Till förbättrande af skogshushållningen i Norrland har slutligen också verkat förordningen af 1866 om inskränkt disposition till skogen å en del hemman i Lappmarkerna och Särna socken samt undantagsvis i andra trakter af Norrland. Afvittringslagen af 1873 för Väster- och Norrbottens läns lappmarker begränsade äfven hemmanens förfoganderätt öfver skogen där. (Om skogsköpen m. fl. förhållanden se Norrlandsfrågan.) 1859 inrättades Skogsstyrelsen (se d. o.) för förvaltningen af statens skogar, och denna öfvergick 1882 i Domänstyrelsen som centralstyrelse för statens skogsväsen och jordbruksdomäner. En yttring af det ökade intresset för godt och uthålligt skogsbruk äro statens egna markinköp, som började 1875. (1875--1914 har staten inköpt 389,406 har för en kostnad af 28,4 mill. kr.) Först genom tillsättandet af 1896 års skogskommitté fördes skogsvårdsfrågan för landet i sin helhet framåt, och vid 1903 års riksdag antogos de nya skogslagarna (se Skogslagstiftning). För deras uppsikt tillkommo i länen särskilda skogsvårdsstyrelser (se d. o.). Af hela Sveriges yta beräknas mer än 50 proc. (21,390,000 har) vara skogbärande. Statens (se Kronoskog) och andra allmänna skogar omfatta en ytvidd af nära 9 mill. har, hvaraf likvisst endast omkr. 5 mill. anses vara produktiva. Själfva kronoparkerna (se d. o.), d. v. s. skogsområden, till hvilka staten har både egande- och nyttjanderätt och som stå under dess omedelbara uppsikt och vård, bestå af något mer än 3,7 mill. har duglig skogsmark, hvaraf mer än 90 proc. äro belägna i Norrland och Dalarna. Kronoparkerna voro 1914 taxeringsvärderade till 165,8 mill. kr., men värderades till 230 mill. kr. i utredningen om Sveriges nationalförmögenhet omkr. år 1908. En senare för försvarsberedningarna verkställd utredning upptog det afsättningsbara virkets värde i kronoparkerna i Norrland och Dalarna till 440 mill. kr. med ett virkesförråd, frånsedt mindre dimensioner, af 132 mill. kbm. (45 kbm. per har). Hela landets skogar ha i Sveriges nationalförmögenhet lågt värderats till 1 1/2 milliard. Vi känna emellertid ej f. n. våra skogars virkeskapital. Därför har föreslagits att på statens bekostnad upptaxera hela landets virkesförråd. En sådan taxering har hittills utförts blott i Värmland, hvarvid erhölls ett virkesförråd af 66,4 kbm. per har. Om Värmland utgjorde en bild af Sverige i smått, hvilket ej är osannolikt, skulle hela landets virkesförråd vara 1,700 mill. kbm. Den totala afverkningen i landets skogar kan omkr. 1914 beräknas ha uppgått till öfver 43 mill. kbm. enl. ungefär följande fördelning: <table> <td>Virke till oarbetade och bilade trävaror <td>1,4 mill. kbm. <td> » » sågade och bearbetade trävaror <td>8,5 » » <td> » » trämassefabrikation <td>5,7 » » <td> » » bergshandteringen <td>6 » » <td>Husbehofsvirke <td>22 » » <td> <td>43,6 mill. kbm. </table> Bruttoförsäljningsvärdena å den årliga afkastningen beräknas för samma tid till <table> <td>husbehofsvirke <td>165 mill. kr. <td>sågverksindustri <td>200 » » <td>trämassetillverkning <td>115 » » <td>bergs- och brukshandtering <td>40 » » <td>tillverkning af tjära <td>2 » » <td>snickeri och div. andra trävaror <td> 35 » » <td>bete <td>15 » » <td>jakt <td>0,5 » » <td> <td>572,5 mill. kr. </table>