tallfrö af sydländsk härstamning. Granfrö från Tyskland visade sig däremot användbart i södra Sverige. För att något stäfja importen sattes tull på skogsfrö (1888 50 öre per kg., f. n. 6 kr. per kg.). Emellertid fortfor importen, och ofta utbjöds det underhaltiga tyska tallfröet som svenskt. Först sedan det 1910 föreskrifvits, att barrträdsfrö, som importeras, skall vid tullstationen färgas genom insprutning i säckarna med eosin (stark röd färg), ha bedrägerierna med utländskt frö upphört. Emellertid har ett af den moderna skogsvårdens viktigaste problem blifvit att utreda, huru långt från hemorten frö af de viktigaste skogsträden kan användas, utan att skogsodlingarna bli lidande härpå. De första systematiska försöksodlingarna i större skala härför påbörjades i Österrike och Schweiz, där i synnerhet utröntes betydelsen af utsädets härkomst från olika höjd öfver hafvet. Dessa undersökningar utfördes till en början med gran, hvarvid stark minskning kunde konstateras i plantornas höjdtillväxt, allteftersom moderträdet växt å en högrre trakt än planteringsortens. Denna skillnad jämnade sedan ut sig på så sätt, att frö från höjdlägen under 1.000 m. ö. h. ej ge uppskof till olika tillväxande träd. De plantor, som härstamma från större höjd, visa däremot en påfallande minskning i höjdtillväxten, och på ju större höjd ö. h. moderträden växt, desto starkare minskning i tillväxten visa dotterplantorna. Försök i Danmark med ekollon från olika trakter ha tydligt påvisat, att plantor från sydländsk hemort lätt förfrysa i ett nordligare klimat. I Sverige ha sedan 1904 pågått försöksplanteringar med tall från olika trakter af landet. I Västergötland befintliga försöksplanteringar med frö från Norrland visa, att de norrländska plantorna utmärkas genom något svagare höjdtillväxt, mindre tjocklek hos stammen, färre och betydligt kortare grenar och kortare barr än de från Tioåriga tallplantor (medeltalsplantor), uppdragna vid Ollestad i Västergötland af frö från olika hemort, (1/60 nat. storl.) T. v. frö från Hälsingland, i midten från Västergötland, t. h. från Jämtland. sydliga trakter (jfr fig.). - Slutligen ha omfattande försöksplanteringar i Norrland ådagalagt, att där ej kan användas tallfrö från mellersta och södra delarna af Sverige. I 4-åriga försöksplanteringar vid Boden voro alla plantor af frö s. om Dalarna utgångna; vid 6 års ålder hade hälften af plantorna från Jämtland också blifvit förfrusen; endast plantor af frö från Norr- och Västerbotten ha utvecklat sig normalt. Denna upptäckt har lämnat förklaringen till de månsga misslyckade skogsodlingarna i Sverige, särskildt i Norrland. Nu vet man däremot att, om blott frö från lämplig trakt (ej för långt från hemorten) används, har skogsodling stor förutsättning att lyckas i hela vårt land nedom barrskogsgränsen. Skogsfåglar, populär benämning, motsvarande fågelordn. orrfåglar (se d. o.), omfattande järpe, tjäder och orre bland de svenska fåglarna. Skogsförsäljningsmedel, kam. Se Statens skogsmedel. Skogsförsöksanstalt. Se Statens skogsförsöksanstalt. Skogsgräsfjärilen, zool. Se Erebia. Skogshorn, fjälltopp. Se Hemsedalen. Skogshumle, bot. Se Brunella och Myrica. Skogshunden, Icticyon, zool. Se Hunddjuren. Skogshushållning. Se Skogsbruk. Skogshästen, zool. Se Norska hästen. Skogshögskolan, belägen vid Frescati å norra Djurgården i Stockholm, började sitt arbete 1915 och har öfvertagit den undervisningsverksamhet, som tidigare bedrifvits vid Skogsinstitutet. Enligt stadgar af 5 dec. 1914 omfattar högskolan dels en högre kurs, jägmästarkursen, dels en lägre, forstmästarkursen. Jägmästarkursen, som består af en förberedande kurs, hufvudsakligen förlagd till Garpenbergs kronopark i Kopparbergs län, och en till högskolan i Stockholm förlagd kurs, har till ändamål att utbilda för själfständig, större skogsförvaltning väl skickade skogshushållare samt att utveckla skogsvetenskapen på nationell grund. Forstmästarkursen har till ändamål att, jämte bibringande af nödiga teoretiska kunskaper, meddela praktisk insikt och färdighet i skogshandteringen till den utsträckning, som erfordras för biträde vid större skogsförvaltning eller handhafvunde af mindre kräfvande sådan. Högskolan står under öfverinseende af en för densamma och Statens skogsförsöksanstalt gemensam styrelse. Skogshögskolans byggnad vid Frescati på norra Djurgården. För att antagas till elev vid förberedande kursen fordras att ej vara öfver 24 år; att kunna förete friskbetyg; att ha aflagt studentexamen med minst vitsordet godkänd i de naturvetenskapliga ämnena samt att kunna förete borgen för vissa kostnader