Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Skogsbrukssätt ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
för mathållningen under de praktiska öfningarna. Den
förberedande kursen börjar 5 juli, då 40 aspiranter
antagas. 20 dec. verkställes vid höstterminens
afslutning en gallring bland dessa, så att de 25
bästa uttagas för fortsatt utbildning. Med dessa
fortgår kursen till l maj påföljande år. På grund af
den starka efterfrågan, som f. n. råder å skogsmän med
högre skoglig bildning, har emellertid K. M:t bestämt,
att under hvartdera af åren 1916-19 skola uttagas 30
i st. f. 25 elever för fortsatt utbildning. Elev, som
med godkända vitsord genomgått den förberedande kursen
i dess helhet, eger rätt att antagas vid högskolans
jägmästarkurs. Den fullständiga lärokursen vid
denna omfattar fem föreläsningsterminer i Stockholm
och två sommarterminer. För att antagas till elev vid
iorstmästarkursen fordras att ej vara öfver 26 år; att
kunna förete friskbetyg; att ha aflagt real-skolexamen
med minst vitsordet godkänd i de naturvetenskapliga
ämnena (under vissa förutsättningar kunna jämväl
elever vid statens lägre skogsskolor vinna inträde
vid forstmästarkursen); att förete intyg om att ha
deltagit i praktiska skogsarbeten i minst 22 månader;
att styrka sig ega färdighet i enklare skogs- och
fältmätning samt att ge borgen för kostnaderna för
mathållningen vid de praktiska öfningarna. Lärokursen
omfattar tre terminer i Stockholm och två
sommarterminer. Undervisningea vid Skogshögskolan
meddelas för jägmästarkursen af 4 professorer, 1
öfverassistent och ett antal extra lärare samt för
forstmästarkursen dels af 2 för denna kurs särskildt
anställda lektorer, dels af en af professorerna och
vissa af extra lärarna vid jägmästarkursen. Anslaget
till högskolan är upptaget i ord. stat med 124,500
kr. S-r.
Skogsindelning, skogsh., utgör det gemensamma
namnet för ett flertal mätningar och beräkningar,
som utmynna i uppgörandet af en hushållningsplan
för en skog. Arbetet begynner ofta, åtminstone för
större komplexer, med skogens uppdelning i smärre,
fasta hufvudafdelningar, s. k. block och skiften,
skilda åt antingen genom naturliga gränser,
såsom vägar, vattendrag o. d., eller ock genom
upphuggna linjer. Denna rent geografiska indelning
(ty. einteilung), som afser åstadkommande af kontroll
samt reda i rapporter och bokföring, har fått ge
namn äfven åt öfriga hithörande arbeten. Dessa bestå
först och främst i upprättande af en ekonomisk karta
öfver skogen i tämligen stor skala, t. ex. 1:4000,
1:8000 eller, i Norrland, ofta l:20 000, hvarvid den
till skogsbruk dugliga, s. k. produktiva, marken dels
afskiljes från impedimenten (vatten, berg, mossar,
kärr m. m.), dels uppdelas i underafdelningar med
eller utan fasta gränser. Dessa afdelningar, som,
om möjligt, göras enhetliga med afseende såväl på
markens beskaffenhet och bördighet (markboniteten,
växtlighetsgraden) som också på det växande beståndets
trädslagsblandning, ålder, slutenhet och mogenhet,
bilda sedan ett slags enheter, som i framtiden
hvar för sig äro afsedda att skötas likartadt och
samtidigt. Jämsides med kartläggningen upprättas öfver
hvarje dylik afdelning en s. k. beståndsbeskrifning
med förslag till åtgärder under indelningsperioden
(omfattande vanligen 20 år), hvarjämte virkesförrådet
taxeras (se Skogstaxering) till sin kubikmassa,
stundom också
till trädantal, dimensioner och årlig tillväxt. Genom
dessa förarbeten och däröfver upprättade sammandrag
öfver arealer, virkesförråd, åldersklassfördelning
och tillväxt erhålles underlag för upprättande af
den egentliga hushållningsplanen. Denna innehåller
dels en allmän orientering ang. principerna för
skogens skötsel i dess helhet, t. ex. med afseende på
lämplig omloppstid (se d. o.), lämpliga gallrings- och
afverkningsmetoder (se Gallring 2 och Skogsafverkning)
m. m., dels också stundom mer eller mindre detaljerade
anvisningar öfver de speciella åtgärder, som vid
olika tidpunkter böra komma till utförande å skogens
olika delar. Särskildt är en afverkningsberäkning,
upptagande de afdelningars areal och virkesförråd,
som under perioden böra komma till afverkning,
föremål för bestämmelser i hushållningsplanen,
likaså behöfliga skogskulturer, dikningar m. m. Olika
beräkningsgrunder vid bestämmandet af årsafverkningens
storlek ha gett upphof till en mängd olika
s. k. skogsindelningsmetoder (se Fackverk 2), af
hvilka några tilldragit sig ett visst allmänintresse
på grund af de ingrepp i den enskildes ekonomi,
som förorsakas genom skogslagstiftningens fordran på
uthållighet å vissa kategoriers enskilda skogar.
Skogsindelning synes ha börjat komma till allmännare
användning i Tyskland redan i slutet på 1700- och
början af 1800-talet, och det är hufvudsakligen
tyska forstmän, som utvecklat denna del af
skogsvetenskapen. I Sverige påbjöd redan 18 5 års
skogsordning, att vissa allmänna skogar skulle
undersökas och plan för afverkningen af timmer
m. m. uppgöras, men först i 1838 års instruktion för
skogs- och jägeristaten inflöto närmare bestämmelser,
huru vid dylik indelning skulle tillgå, hvarvid
hufvudsakligen tyska metoder förordas. Sedermera
bestämdes i 1866 och 1894 års skogsordningar, att
så godt som alla allmänna skogar skulle indelas till
ordnad hushållning, och ha Skogsstyrelsen 1867 samt
Domänstyrelsen 1896, 1902 och 1916 utfärdat närmare
bestämmelser, huru vid skogsindelning bör tillgå. Den
af Domänstyrelsen till efterrättelse fastställda
hushållningsplanen ingriper sedan, speciellt på
ecklesiastika boställen och å statens utarrenderade
jordbruksdomäner, ganska detaljeradt såväl i
skogsskötseln som i synnerhet i skogsafkastningens
fördelning mellan boställshafvare eller arrendator å
ena sidan samt ecklesiastika fonder eller statskassan
å den andra.
Skogsindelning utföres å statsskogarna
antingen af ord. jägmästaren eller, vanligare,
af assistenter under ledning af en för hvarje
öfvergmnästardistrikt anställd skogstaxator. Äfven
åtskilliga privata skogsegare låta genom utbildade
forstmän indela sina skogar, hvarvid dock större
vikt ofta lägges på erhållande af goda kartor och
tillförlitlig inventering af tillgångarna än vid fast
planläggning af framtida åtgärder.
Sedan länge förekommer skogsindelning som läroämne
vid den högre skogsundervisningen; sedan 1915 finnes
vid Skogshögskolan särskild professur för denna och
närliggande vetenskapsgrenar. T. J.
Skogsingenjör. Se Skogsstaten.
Skogsinspektör, titel på de sex kontrollerande
tjänstemän, som enligt instruktionen, för skogsstaten
19 nov. 1869 hade att hvar inom sitt skogsdistrikt,
utan rätt att direkt ingripa i förvaltningsarbetet,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
