för lapparnas behof af renbete och husbehofsskog,
ha bildats dels af mark, som vid afvittringen
af-satts för ändamålet, dels af hemman, som under
årens lopp inköpts (se
Jämtländska lappväsendets
fond,
Jämtländska renbetesfjällens skogsfond
och
Lappar, sp. 1209). Enligt lag 5 juni 1909
ang. husbehofsskogar inom Västerbottens och
Norrbottens läns lappmarker må afverkning af egaren
eller åbon å hemman och nybyggen i allmänhet bedrifvas
endast till gårdens behof; dock må, där tillgången
af skog of verstiger, hvad som med tillämpning
af en uthållig skogshushållning för gårdens behof
eller skogsmarks uppodling erfordras, afverkning
utöfver husbehofvet kunna ega rum, dock först efter
särskildt tillstånd. Sockenallmänningarna inom dessa
lappmarker ha tillkommit på så sätt, att af det
skogsanslag, som vid afvittring tilldelats hemman
och nybyggen, en del afsatts till en för socknens
jordegare samfälld skog, i hvilken jordegarna
ha del efter skattetalet. För tillgodoseende af
nomadlapparnas behof af renbete m. m. vid afvittring
ofvan odlingsgränsen inom nämnda lappmarker är
enligt lag 5 juni 1909 egare af mark till hemman
eller nybygge pliktig att afstå hvad för ändamålet
erfordras mot erhållande af annat kronan tillhörigt
område. För tillgodoseende af skogsvården äro genom
k. förordn. 18 juni 1915 föreskrifter meddelade
ang. utsyning af viss enskilda tillhörig skog inom
Västerbottens och Norrbottens läns lappmarker och
Särna socken med Idre kapellag i Kopparbergs län, af
skog å vissa utom lappmarkerna belägna skattehemman
samt å de inom afvittrade delar af de sex norra
länen belägna kronohemman och krononybyggen äfvensom
å vissa till enskilda sålda kronoöfverloppsmarker. .-
Se vidare
Dimensionslag,
Eekognitionsskog,
Skogsaccis,
Skogsvårdsafgift,
Skogsvårdsstyrelse,
Skyddsskog,
Statens skogsförsöksanstalt,
Stockfångstskog,
Städernas skogar och Utsyning.
Utländsk lagstiftning. I de flesta europeiska
länder äro författningar utfärdade om vården och
förvaltningen af såväl allmänna som enskilda
skogar. Särskildt äro att märka föreskrifter,
som meddelats ang. bevarande af skogar till skydd
mot flygsand eller fjällgränsens nedgående.
A. A.
Skogslappar. Se
Lappar, sp. 1192.
Skogslilja,
bot. Se
Cephalanthera.
Skogslämmeln,
zool. Se
Lämmelsläktet.
Skogsmedel, en i riksstaten upptagen
ord. statsinkomst. Se
Statens skogsmedel.
Skogsmedelsfonder. Se
Skogslagstiftning.
Skogsmessläktet,
zool. Se
Mesarna (där ock redogöres
för den hit hänvisade
Blåmesen).
Skonsmusen,
zool. Se
Råttsläktet.
Skogsmyran,
Röda,
zool. Se
Myror, sp. 110.
Skogsmården,
zool. Se
Mårdsläktet.
Skoosmänniska, Se
Orangutansläktet.
Skogsnarv,
bot. Se
Arenaria och
Moehringia.
Skogsnoppa,
bot. Se
Gnaphalium.
Skogsnäfva,
bot. Se
Geranium.
Granskog, uppdragen på ljungmark å kronoskogen Stora
Svältan, Västergötland.
Skogsodling sker dels genom sådd (se
Skogssådd), dels genom
plantering (se
Skogsplantering). De äldsta skogsodlingarna
utfördes i Skåne och å flygsandsfälten under slutet af 1700-
och början af 1800-talet. Å kronoparkerna (särskildt å
Visingsö, Kinneskogen och Omberg) skedde de äldsta
skogsodlingarna på 1830-talet. Först efter midten
af 1800-talet fingo skogsodlingarna någon större
omfattning. Genom C. L. Obbarius, en från Tyskland
inflyttad skogsman, som förestod Brukssocietetens
skogsinstitut i Västmanland 1839-60 tog
skogsodlingen fart å bruken i Bergslagen. Omkr. 1870
påbörjades skogsodling af sydvästra Sveriges kala
ljunghedar. Staten inköpte exempelvis 1864 det första
markområdet, en del af Svältorna (se d. o.), för skogsodling. Af den förr
betydande arealen ljunghedar är nu mera än hälften
skogsodlad genom statens, hushållningssällskapens och
skogsvårdsstyrelsernas försorg. Genom de sistnämndas
tillkomst har skogsodlingen fått ökad omfattning i
vårt land. 1905-13 ha sålunda skogsodlats 192,113
har. F. n. (1916) skogsodlas i Sverige årligen på
enskildas marker omkr. 40,000 har, hvaraf 30.000 genom
skogsvårdsstyrelsernas bemedling, och å allmänna
skogar omkr. 7.000 har. Om de äldre skogsodlingarnas
sämre resultat i vårt land se
Skogsfrö.
G. Sch.
Skogsordning, förordning ang. skogens nyttjande
och vård. Om de viktigaste skogsordningarna se
Skogslagstiftning.
Skogspatologi (se
Patologi),
skogsv. Se
Skogsbotanik.
Skogsplantering. För skogsplantering drar man upp
plantor af skogsträden i en s. k. frösäng, hvarifrån
plantorna antingen utplanteras direkt i skogen
eller också tagas upp och omskolas i plantskola. I
skogslitteraturen och kataloger från plantskolor
anges plantornas ålder medelst ett bråk, där talaren
betecknar det antal år, som plantan stått i frösängen,
och nämnaren det årantal, som den
varit omskolad: 2/2 betecknar en 4-årig planta, som
omskolats vid 2 års ålder; 1/1+2 utmärker en 4-årig
planta, som omskolats vid både 1 och 2 års ålder;
0/1 en 1-årig stickling, d. v. s. en planta, som ej
uppdragits genom frö, utan direkt nedstuckits i
plantskolan. Skogsplantering tillgripes hellre än
sådd å mager och sandig mark. å näringsrik jord,
