Skogsplister-Skogsskifte 1078 där stark gräsväxt förekommer, samt i fuktig mark, emedan i alla dessa fall större plantor ha lättare att taga sig fram än små groddplantor. Genom plantering uppdragna bestånd växa de första åren också något kraftigare än sådderna. Vid skogsplantering användas flera olika metoder; plantorna Fig. 1. Planta i s. "k. öppen grop, utsatt intill en lodrät vägg i gropen ; a, 'b, c olika jordfyllning. Fig. 2. Fyraårig, omskolad granplanta, anbringad midt i en s. k. öppen grop. Fig. 3. Tre tallplantor i en fylld grop, sedd från sidan. Fig. 4. Genom Fig. 5. Tvåårig gran- spettplante- planta, som nedsät- ring nedsatt tes genom klum-ettårig tall- plantering, planta. Fig. 6. Fyraårig gran, utsatt med klimp. Fig. 7. Tvåårig tallplanta, satt med bar rot i kupa. kunna utsättas med vidhängande jordklimp (klimp-plantering) eller med bara rötter. I förra fallet betjänar man sig af en särskild planteringsborr (se d. o.), hacka eller spade. Plantering med bara rötter sker i antingen öppna eller fyllda gropar. Upptages planteringsgropen med spett, talar man om spettplantering, med särskildt järn, klämplantering. Förfarandet vid de olika im todorna framgår f. ö. af fig. l-7. Å starkt gräsbundna hyggen har förr användts klimpplantering. Å vanligen något stenburulen skogsmark brukas plantering i öppna gropar; är marken mycket stenbunden, spettplantering, å lös sandig jordmån kan man använda klämplantering, och å vattensjuk mark sättas plantorna i kupa. Plantering i fyllda gropar är en dyr, men säker metod, då plantorna där utsättas som i en liten plantskola. Med ett dagsverkspris af 3 kr. för man och l.50 kr. för hjon är kostnaden för skogsplantering i öppen grep och oomskolade plantor omkr. 50 kr., samma metod med omskolado plantor omkr. 80 kr., spettplantering omkr. 40 kr., allt per har. G. Sch. Skogsplister, bot. Se L a m i u m. Skogspolitik, skogsv., läran om skogsbrukets rättsliga och ekonomiska ställning i statshushållningen. I Sverige har först under de senaste åren begreppet skogspolitik vunnit burskap. En af dess grundvalar är nationalekonomien, och hit räknas också skogshistoria och skogsstatistik, skogshushållningens produktionsfaktorer, skogens betydelse, stats- och privatskogshushållningens olika fordrin- gar, frågor rörande skogsservitut m. m., trävaruhandel och träproduktion, tullfrågor rörande skogsprodukter, skogstransportfrågor etc. Den moderna skogspolitiken är behandlad af A.. G. Blomquist, "Skogshushållningens nationalekonomi och synpunkter i forstpolitik" (Helsingfors, 189B), A. Schwappach, "Forstpolitik, vogel- und fischerei-politik" (1894), B. E. Fernow, "Economics of forestry" (1902) och "A brief history of forestry" (1907), M. Endres, "Handbuch der forstpolitik mit besonderer beriicksichtigung der gesetzgebung und statistik" (1905), och G. Schotte, "Svenska skogarnas ekonomiska historia" (s. å.) G. Sch. Skogsrefva, bot. Se C l e m a t i s. Skogsregalet, jur. Se Grundregalen. Skogsregion. Se Region. Skogsrekognitionsafgift. Se Skogsöre. Skogsren, zool. Se R e n s l ä k t e t, sp. 1412. Skogsrå, äfven Skogs-snua, Skogssnufva, ett kvinnligt skogstroll af stundom vanligt mänskligt, oftare dock trolskt förföriskt eller hemskt afskräckande yttre. Vanligen framställes hon som

Skogssnufvor, statygrupp af Axel Ebbe.

framtill fager och bedårande, under det att baksidan liknar en murken, ihålig stubbe. Äfven i sina fördelaktigaste gestalter anses hon i flera orter bära kosvans. (Se ock Rå.) Skogsrået, som i senare fall äfven benämnes skogsfrun l. skogsjungfrun, anses råda för skogen och beskydda dess djur. Skogsmän och jägare äro därför ofta föremål för hennes förförelsekonster och nycker, men den jägare, som eger hennes gunst, har ock en otrolig tur vid jakten, likasom kolare ofta åtnjuta hennes omtanke. N. E. H. Skogsräfven, zool. Se R af ven. Skogsränta. Se Omloppstid och Stock-fångstskos. Skogssamhälien, skogsv. Se Skogstyper. Skogssandjägare, zool. Se Sandjägarfa-m i l j e n. Skogsskifte. Se H e m s k i f t e.