Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Skogslagstiftning ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Skogsskolor, af staten inrättade och underhållna
lägre läroanstalter, som ha till uppgift att utbilda
dugliga kronojägare och skogvaktare. Fr. o. m. 1
nov. 1915 finnas i Sverige 7 dylika skogsskolor,
nämligen å Hällnäs kronopark, i Västerbottens län,
å Bispgårdens d:o, i Jämtlands län, å Grönsinka d:o,
i Gäfleborgs län, å Bjurfors d:o, i Västmanlands och
Kopparbergs län, å Ombergs d:o, i Östergötlands
län, å Hammersebo d:o, i Kalmar län, samt å
Kolleberga d:o, i Kristianstads län, hvarjämte förslag
1916 framställts om inrättande af en skogsskola å
Haddebo, i Örebro län. Antalet elever vid de olika
skogsskolorna växlar mellan 10 och 20. Undervisningen
bestrides af en jägmästare, som är skolans
föreståndare, samt en skogsrättare. Kursen, som pågår
1 nov.–15 okt., är afgiftsfri, och staten upplåter
åt eleverna fri bostad i skolans lokaler. Eleverna
få själfva hålla sig kost, men staten bidrar dock
därtill genom stipendier. Undervisningen är såväl
teoretisk som praktisk och omfattar ej blott de rent
skogliga ämnena, utan äfven svenska språket, räkning,
naturlära, välskrifning, trädgårdsskötsel m. m. De
ord. anslagen för skolorna upptogos i staten för 1917
till 125,000 kr. och de extra till 43,200 kr.
Till 1 sept. 1915 funnos å Klotens kronopark,
i Örebro och Kopparbergs län, samt
Ombergs kronopark, i Östergötlands län, högre
skogsskolor, afsedda att förbereda till inträde
vid Skogsinstitutet. De upphörde i sammanhang
med Skogshögskolans (se d. o.) inrättande.
S-r.
Skogsskötsel. Se Skogsbruk.
Skogssmultron, bot., namn på vild Fragaria vesca.
Skogssmygare, zool Se H e s p e r i d a, sp. 598.
Skogs-snua 1. Skogssnufva. Se Skogsrå.
Skogssorkar, zool. Se Sorksläktet.
Skogsstaten, den statsanställda, under Domänstyrelsen
lydande personal, som omhänderhar de allmänna
skogarnas i riket förvaltning och bevakning. Den
utgöres af 12 öfverjägmästare, 118 jägmästare jämte
ett antal extra jägmästare samt ord. och extra
kronojägare. Till skogsstaten hör jämväl ett antal
ord. och extra skogsingenjörer, som omhänderha
tillämpningen af de enskilda skogslagarna i
Norr- och Västerbottens läns kustland, samt
skogsskolornas (se d. o.) föreståndare.
Öfverjägmästarna, som förestå hvar och en ett
distrikt, utgöra en lokal mellaninstans mellan
Domänstyrelsen och revirförvaltaren samt kontrollera
och utöfva inspektion öfver den sistnämndes
verksamhet. Jägmästarna ha till uppgift att utöfva
den omedelbara vården och förvaltningen, eller i
vissa fall kontrollen, öfver de allmänna skogarna
inom sitt tjänstgöringsområde, reviret. Extra
jägmästare äro dels anställda som assistenter åt
öfverjägmästare och jägmästare, dels användas de
för tillfälliga skogsförrättningar, uppgörandet af
skogshushållningsplaner (se Skogstaxatorer)
m. m. Kronojägarna lyda under jägmästarna och skola,
hvar inom sin bevakningstrakt, vara arbetsförmän vid
alla arbeten å de allmänna skogarna samt freda dessa
för åverkan och obehörigt intrång.
Skogsstaten kan räkna sina anor från 1638, då
riksjägmästarämbetet inrättades och
jägeristaten bildades. 1838 ändrades benämningen till
skogs- och jägeristaten och vid kårens omorganisation
1869 till skogsstaten. Se H. Samzelius, "Skogs-
och jägeristaten 1539–1900" (1889, 1902)
och "Jägeristaten" (1915; supplement 1916).
S-r.
Skogsstatik (se Statik), skogsv., läran om
jämförelse mellan skogens produktionskostnader
och dess behållning, har till uppgift att utreda
markens lämpligaste användning till landtbruk eller
skogsbruk, att afväga det fördelaktigaste valet af
trädslag, af skogsbrukssätt och af olika metoder för
skogsbeståndens anläggning samt att fastställa den
lämpligaste beståndstätheten och omloppstiden. Bland
hithörande litteratur märkes H. Martins "Die
forstliche statik" (Berlin. 1905 och 1911).
G. Sch.
Skogsstatistik. Se Skogspolitik.
Skogsstjärna, bot. Se T r i en t a Ii s.
Skogsstyrelsen, ett 21 jan. 1859 upprättadt
ämbetsverk, som hade till uppgift att ordna och leda
förvaltningen af de allmänna skogarna. Den bestod af
1 chef, 1 sekreterare, 1 kamrerare, 1 registrator
och 1 revisor samt e. o. tjänstemän. Med 1883
uppgick Skogsstyrelsen i Domänstyrelsen (se d. o.).
C. G. H.*
Skogssvinet, husdjurssk., kallades den äldsta
svenska inhemska tama svinras, som var talrik på
1840-talet, men nu är ytterst sällsynt. Den anses
härstamma från europeiska vildsvinet och hade enligt
Lilljeborgs fauna tämligen höga ben, hoptryckt och
hög kropp, uppåtböjd rygg, stupande kors. stort
och spetsigt hufvud, uppstående och tämligen små
öron, riklig borstbeklädnad och randiga ungar.
H. F.
Skogssådd, skogsh., ett vid skogsodling nyttjadt
sätt för skogens återväxt. När det gäller att skaffa
återväxt i skogen, kan sådan erhållas genom själfsådd
eller genom skogsodling (se d. o.) och i senare fallet
antingen genom skogsplantering (se d. o.) eller genom
sådd. Det frö, som därvid skall
Fig. 1. "Såddfiol". Fröblandningen tömmes i tygpåsen,
rinner ut på den underliggande fyrdelade plåtbrickan
genom en reglerbar lucka i påsens träbotten och
sprides genom stråkens förande fram och åter, då
plåtbrickan roterar och slungar ut fröet framåt och
åt sidorna.
användas, bör vara af lämplig härkomst (se S k o g
s-f r ö) och ha god grobarhet. Den bästa tiden för
sådden är på våren, strax sedan tjälen gått ur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
