1103 Skoleembedsexamen-Skolhygien 1104 sina lärjungar uppföra smärre tragedier och komedier vid högtidliga tillfällen, examina, kungliga födelsedagar o. s. v. Emellertid finnes intet af dessa dramer tryckt; dock kunna vi genom bevarade program sluta oss till, att de i allt väsentligt anknutit sig till skoldramats gamla traditioner. Litt.: Något öfversiktligt arbete om skoldramat finns icke. Bäst lär man känna dess historia i Creizenachs stora "Geschichte des neueren dramas" (1897-1903). Se vidare Francke, "Terenz und die lateinische schulkomoedie in Deutschland" (1877), och Gofflot, "Le théåtre au college du moyeu åge ä nos jours" (1907, med bibliografi); om jesuitdramat se Boysse, "Le théåtre des jésuites" (1880), Zeidler, "Studien und beiträge zur ge-schichte der jesuitenkomödie und des klosterdramas" (1891, i "Theatergeschichtliche forschun-gen", utg. af B. Litzmann), Harring, "Andreas Gry-phius und das drama der jesuiten" (1907; i "Her-niaea", utg. af Philip Strauch), och O. Wieselgren, "Dramatik och skådespelarkonst inom jesuitorden" (i "Nordisk tidskrift", 1911). O. W-n. Skoleembedsexamen. Se Köpenhamns universitet, sp. 668. Skolehjem, no. Se Förbättringsanstalter, sp. 395, och Norge, sp. 1411. Skolezlt, miner., en kalkzeolit, mycket lik natro-lit, men med sammansättningen Ca A12 Si3 010 + 3H20 och en spec. vikt af 2,2-2,4. Den kristalliserar monoklint och förekommer i basaltiska bergarter. Ant. Sj.* Skolfartyg, Skolskepp 1. ö f n i n g s f a r-tyg, sjöv., benämning på fartyg, hvars hufvud-sakliga ändamål är öfning af personal. Behofvet af särskilda seglande skolfartyg för bibringande af sjömansutbildning uppstod efter ångans allmänna användning som drifkraft för fartyg, särskildt inom örlogsmarinerna, där sjökadetter, skeppsgossar och flerstädes äfven annat manskap erhöllo sin första utbildning å skolfartyg. Inom svenska flottan utbildas dock numera (1917) å skolfartyg endast skeppsgossar, och äfven inom utländska mariner har dylik utbildning i det närmaste upphört. - Skolfartyg förekomma äfven inom handelsflottorna för utbildning dels af sjöfolk, dels af befäl. I Sverige finnas af det förra slaget "Abraham Rydberg" med plats för 120 elever, utrustadt af Rydbergska stiftelsen (se d. o.), och "Benjamin" med plats för 40 elever, utrustadt af Sjömannasällskapet i Göteborg, hvilka fartyg sommartiden verkställa kryssningar i Östersjön, Kattegatt, Skagerak och Nordsjön, samt af det senare slaget "Svithjod" med plats för 30 elever, tillhörigt rederi-a.-b. Navigatör i Göteborg och "G. D. Kennedy" med plats för 8 elever, tillhörigt rederi-a.-b. Transatlantic i Göteborg. Sistnämnda båda fartyg gå med frakt på oceanfart. Kursen på "Svithjod" är 3-årig och på "G. D. Kennedy" 2-årig. Äfven Sveriges redarförening har anordnat skolskeppsföretag i Göteborg och Hälsingborg, hvarjämte ett dylikt företag nyligen bildats i Stockholm af några bland de största svenska ångbåtsrederierna. Jfr Elevfartyg. C. K. S. Skolgalopp, ridk. Se Galopp, sp. 652. Skolgrammatik. Se Grammatik, sp. 102. Skolgudstjänst. Se Barngudstjänst. Skolgång, Obligatorisk. Se S k o l p l i k t. Skolhem. Se Förbättringsanstalter. Skolhemmet för blinda döfstumma. Se Drottning Sofias stiftelse. Skolhus. Enligt gällande folkskolestadga åligger det skoldistrikt att anskaffa och underhålla tjänliga rum för de skolor, som af distriktet blifvit inrättade, samt att förse dem med ändamålsenliga skolmöbler och erforderlig undervisningsmateriel. I skolhus kan lärarbostad vara inrymd. Då skolhus skall af distriktet uppföras, eger kyrkostämma besluta om dess läge, och därvid bör tillses, att plats beredes för barnens gymnastiköfningar och lekar. Innan skolhus uppföres, skall skolrådet från vederbörande statens folkskolinspektör inhämta yttrande såväl öfver skolhusets läge som ock öfver de särskilda lokalernas och lekplatsens lämplighet för sitt ändamål. Till ledning vid uppförande af skolhus har öfverintendentsämbetet utarbetat "Normalritningar till folkskolebyggnader jemte beskrifning" (1878). Då behofvet af nya normalbestämmelser i detta afseende gjort sig gällande, har ämbetet efter samråd med Folkskolöfverstyrelsen uppgjort program för en pristäflan om normalritningar för folkskolebyggnader å landsbygden, att försiggå 1916, och därvid meddelat anvisningar ang. läro-och gymnastiksalarnas samt bostadsrummens läge och storlek m. m. - Det tillkommer skolråd att prof va, om skollokal må, dock utan hinder för undervisningen, användas fö*1 något annat än det därmed afsedda ändamålet. Se vidare Folkskola, Läroverkshus och Skolrum, l*. K. L-m. Skolhycjieil, läran om skolbarnens hälso- och kroppsvård. Linné klagar öfver "rude lärmästare med lika rude metod" i Växjö skola. Hårdhet och råhet kunde i mången skola spåras långt in på 1800-talet och yttrade sig både i undervisningen och i barnens behandling. Skolans lokaler samt inredning, renhållning, luftväxling, belysning voro länge ganska usla såväl i elementarläroverk som i folkskola. Under de senaste 50 åren har en fullkomlig omdaning af skolväsendet egt rum. Stat, kommuner, skolstyrelser, lärare och läkare ha hjälpts åt. Skolhygienen har vunnit allt mera erkännande och har omhuldats af alla. Lokalerna ha blifvit sunda, undervisningen är genomtänkt med hänsyn äfven till ungdomens hälsa, den fysiska uppfostran har allt bättre tillgodosetts. I läroverkskommittén 1885 har A. Key utförligt redogjort för skolhygienens historiska utveckling inom och utom landet. Detta arbete har mycket bidragit till den senare utvecklingen. Hälsovårdsstadgan 1874 har haft och eger fortfarande stor betydelse för skolan. Med stöd af denna bekämpas smitt-sjukdomarna i skolan, och genom hälsovårdsnämnderna i städerna och förste provinsialläkarna inspekteras och förbättras lokalerna. Tillsynen öfver skolorna är numera centraliserad. 1904 inrättades Läroverksöfverstyrelsen och 1913 Folkskolöfverstyrelsen. Dessa öfvervaka alla seminarier och skolor, som tillhöra staten eller äro statsunderstödda. Läroverksstadgan 1905 och seminariestadgan 1914 egna skolhygien stor uppmärksamhet, och detsamma torde bli förhållandet med den under utarbetning varande nya folkskolestadgan. Skolstyrelser och hälsovårdsnämnder samt kommittéer ha tid efter annan satt i gång grundliga undersökningar öfver skolornas hygieniska förhållanden, t. ex.