1113 Skolridt-Skolråd 1114 sluta, förvånat sluta (se S i d v ä r t s r ö r e l s e), samt "skolorna öfver marken", såsom kurbett, kro-pad, ballotad, kapriol (se dessa ord). Skolridningens rörelseformer indelas äfven i "lägre skolorna", såsom öppna, sluta, förvändt sluta, samt "högre skolorna", såsom piaff, passage, pesad och "skol-sprången": kurbett, kropad, ballotad, kapriol. Till skolridningen räknas däremot icke s. k. spansk skridt (se S k rid t), fallande på knä och andra s. k. cirkuskonster. Den högre skolridningen afser en upparbetning af hästens naturliga gångarter genom ökad samling, mera krökning af haslederna och stegets höjande; medan vanliga skolridningen bringar hästen i jämvikt, öfverföres vikten mera på bakdelen genom den höga skolan. Skolridningen, som en tid ansågs onödig för den militära ridningen, har numera återfått sin betydelse som medel att dana krigsdugliga och väl beridna ryttare. Den väg, på hvilken stallmästaren når fram till höga skolan, har sålunda blifvit grundvalen för det nutida kavalleriets ridning, som stöder sig på de genom den högre skolridningen vunna erfarenheterna, men stannar vid ett tidigare stadium än höga skolan, hvilken drifver ridkonsten till dess högsta fullkomlighet. Höga skolan, som hade sin glansperiod under 1500- och 1600-talen, var en tid på väg att dö ut, men vid Spanska hofridskolan i Wien samt vid några militära ridskolor, t. ex. i Hannover och Saumur, omhuldas den ännu som motvikt mot teorier, som strida mot grundprinciperna för verklig ridkonst. Bland mera framstående skolryttare i Sverige må nämnas Ehrengranat och Fischerström (se dessa ord), och bland utländska ryktbara skolryttare under senare tid kunna framhållas Fr. Geb-hardt (fig. 3) och J. Fillis (se d. o.). Litteraturen om skolridning är synnerligen rikhaltig. B. C-m. Skolridt. Se Skolridning. Skolrote. Se R o t e l och Skoldistrikt. Skolrum. Enligt Läroverksöfverstyrelsens cirkulär 14 sept. 1905 böra skolrum, afsedda för gymnasieklasser, beräknas för minst 30 lärjungar och skolrum, afsedda för realskoleklasser, beräknas för minst 35 lärjungar. På hvarje lärjunge bör komma en luftvolym af 5-7 kbm., hvilket vid en höjd af 4 m. motsvarar en golfyta af l,25-l,75 kvm. pr lärjunge. Rummets höjd bör vara 4 å 4,5 m., och dess bredd får icke öfverstiga 7 m. Enligt Öfverintendentsämbetets program för 1916 års pris-täflan om normalritningar för folkskolebyggnader å landsbygden (se Skolhus) bör folkskolesal beräknas för 40 ä 42 lärjungar och vara 9 m. lång, 6 m. bred samt 3,e m. hög. I stenhus bör salens biedd vara 6,3 m. Småskolesal bör beräknas för 28 ä 30 lärjungar och göras 7 m. lång, 5,s å 6 m. bred och 3,& m. hög. Se f. ö. Luftkub och Luftväxling. P. E. L-m. Skolryttare. Se Skolridning. Skolråd, den kommunala myndighet, som har att öfva tillsyn öfver folkskolorna. I hvarje kyrkoförsamling skall, enligt förordn, om kyrkostämma samt kyrkoråd och skolråd af 21 mars 1862, utom ett kyrkoråd, äfven finnas ett skolråd. På samma sätt, som om kyrkoråd gäller, kunna emellertid flera församlingar inom samma pastorat eller stad förena sig om gemensamt skolråd. En förening om gemensamt skolråd för med sig fullständig gemen- samhet i afseende på folkskoleväsendet. Fråga om sådan förening bör behandlas på hvardera församlingens kyrkostämma för sig. Först om hvardera församlingen bestämmer sig för en sådan gemensamhet, är den lagenligt beslutad. - Kyrkoråd och skolråd kunna äfven, om så finnes lämpligt, förenas till ett gemensamt kyrko- och skolråd. Ordf. i skolrådet är kyrkoherden eller den hans ämbete förestår. Till ledamöter i skolrådet eger församlingen att å kyrkostämma utse lämpligt antal för nit om skolväsendet kända män eller kvinnor. Antalet ledamöter, ordf. inberäknad, får dock icke understiga fem. Ledamöterna väljas för fyra års tid, hälften hvartannat år. För valbarhet fordras, utom de allmänna villkoren för kommunal rösträtt, att ha uppnått 25 års ålder och att ej vara kyrkoförsamlingens "redovisningsskyldige och aflönade betjänte". Såsom styrelse öfver distriktets folkskolor åligger det skolrådet att i allmänhet om deras verksamhet ha noggrann vård och att tillse, att författningarnas föreskrifter efterlefvas. Skolrådet skall öfvervaka, att lärarna fullgöra sina skyldigheter samt att barnen flitigt begagna undervisningen. För detta ändamål böra såväl skolrådets öfriga ledamöter som dess ordf. tid efter annan besöka skolorna. Skolrådet skall vidare afge berättelse rörande folkundervisningen inom distriktet, upprätta förslag till reglemente rörande skolväsendets allmänna anordning inom distriktet, såsom lärotider, rote- och klassindelning m. m. äfvensom uppgöra och fastställa ordningsstadga för skolorna. Förslaget till reglemente skall för att bli gällande pröfvas och gillas af vederbörande domkapitel, hvars beslut i vissa fall skola underställas Folkskolöfverstyrelsens piöfning. Skolrådet skall äfven främja inrättandet och begagnandet a-f sockenbibliotek. Det åligger dessutom skolrådet att ombesörja verkställighet af kyrkostämmas beslut i alla de fall, där ej sådan verkställighet åt vissa däitill utsedda personer blifvit uppdragen; att ha öfverinseendet öfver de för särskilda verkställighetsbestyr af kyrkostämman utsedda personernas förvaltning; att till kyrkostämman göra de framställningar och förslag, som omständigheterna kunna påkalla och att afge de förberedande utlåtanden, som af kyrkostämma infordras. Därjämte har skolrådet betydelsefulla uppgifter med afseende på lärarnas tillsättning och entledigande. Det har sålunda att förelägga undervis-ningsprof, uppgöra förslag till besättande af ord. folkskollärartjänster, tillsätta e. o. och biträdande folkskollärare samt småskollärare, meddela skollärare varning, om han finnes förtjäna det, samt att, om den blir fruktlös, afsätta honom från befattningen o. s. v. Slutligen må märkas, att skolrådet har inseende äfven öfver de för folkundervisning inrättade enskilda läroanstalterna i distriktet samt i vissa fall öfver undervisningen i hemmen. I stad, å hvilken lagen 25 juni 1909 ang. folkskoleväsendet i vissa städer, vunnit tillämpning, utöfvas de åligganden, som eljest tillkomma skolråd, af en folkskolestyrelse (se Skolstyrelse). I Uppsala, hvars folkskoleväsen är grundadt på den s. k. Prins Gustafs folkskola, utöfvas tillsynen öfver folkundervisningen af en direktion, bestående af ärkebiskopen, landshöfdingen, domprosten m. fl. I Stockholm, där folkskoleväsendet med vissa undantag