Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Skollokal ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1113
Skolridt-Skolråd
1114
sluta, förvånat sluta (se S i d v ä r t s r ö r
e l s e), samt "skolorna öfver marken", såsom
kurbett, kro-pad, ballotad, kapriol (se dessa
ord). Skolridningens rörelseformer indelas äfven i
"lägre skolorna", såsom öppna, sluta, förvändt sluta,
samt "högre skolorna", såsom piaff, passage, pesad
och "skol-sprången": kurbett, kropad, ballotad,
kapriol. Till skolridningen räknas däremot icke
s. k. spansk skridt (se S k rid t), fallande på knä
och andra s. k. cirkuskonster. Den högre skolridningen
afser en upparbetning af hästens naturliga gångarter
genom ökad samling, mera krökning af haslederna
och stegets höjande; medan vanliga skolridningen
bringar hästen i jämvikt, öfverföres vikten mera
på bakdelen genom den höga skolan. Skolridningen,
som en tid ansågs onödig för den militära ridningen,
har numera återfått sin betydelse som medel att dana
krigsdugliga och väl beridna ryttare. Den väg, på
hvilken stallmästaren når fram till höga skolan,
har sålunda blifvit grundvalen för det nutida
kavalleriets ridning, som stöder sig på de genom
den högre skolridningen vunna erfarenheterna,
men stannar vid ett tidigare stadium än höga
skolan, hvilken drifver ridkonsten till dess högsta
fullkomlighet. Höga skolan, som hade sin glansperiod
under 1500- och 1600-talen, var en tid på väg att dö
ut, men vid Spanska hofridskolan i Wien samt vid några
militära ridskolor, t. ex. i Hannover och Saumur,
omhuldas den ännu som motvikt mot teorier, som strida
mot grundprinciperna för verklig ridkonst. Bland
mera framstående skolryttare i Sverige må nämnas
Ehrengranat och Fischerström (se dessa ord), och bland
utländska ryktbara skolryttare under senare tid kunna
framhållas Fr. Geb-hardt (fig. 3) och J. Fillis (se
d. o.). Litteraturen om skolridning är synnerligen
rikhaltig. B. C-m.
Skolridt. Se Skolridning.
Skolrote. Se R o t e l och Skoldistrikt.
Skolrum. Enligt Läroverksöfverstyrelsens cirkulär 14
sept. 1905 böra skolrum, afsedda för gymnasieklasser,
beräknas för minst 30 lärjungar och skolrum,
afsedda för realskoleklasser, beräknas för minst 35
lärjungar. På hvarje lärjunge bör komma en luftvolym
af 5-7 kbm., hvilket vid en höjd af 4 m. motsvarar
en golfyta af l,25-l,75 kvm. pr lärjunge. Rummets
höjd bör vara 4 å 4,5 m., och dess bredd får icke
öfverstiga 7 m. Enligt Öfverintendentsämbetets
program för 1916 års pris-täflan om normalritningar
för folkskolebyggnader å landsbygden (se Skolhus) bör
folkskolesal beräknas för 40 ä 42 lärjungar och vara
9 m. lång, 6 m. bred samt 3,e m. hög. I stenhus bör
salens biedd vara 6,3 m. Småskolesal bör beräknas för
28 ä 30 lärjungar och göras 7 m. lång, 5,s å 6 m. bred
och 3,& m. hög. Se f. ö. Luftkub och Luftväxling.
P. E. L-m.
Skolryttare. Se Skolridning.
Skolråd, den kommunala myndighet, som har att öfva
tillsyn öfver folkskolorna. I hvarje kyrkoförsamling
skall, enligt förordn, om kyrkostämma samt kyrkoråd
och skolråd af 21 mars 1862, utom ett kyrkoråd, äfven
finnas ett skolråd. På samma sätt, som om kyrkoråd
gäller, kunna emellertid flera församlingar inom
samma pastorat eller stad förena sig om gemensamt
skolråd. En förening om gemensamt skolråd för med
sig fullständig gemen-
samhet i afseende på folkskoleväsendet. Fråga om
sådan förening bör behandlas på hvardera församlingens
kyrkostämma för sig. Först om hvardera församlingen
bestämmer sig för en sådan gemensamhet, är den
lagenligt beslutad. - Kyrkoråd och skolråd kunna
äfven, om så finnes lämpligt, förenas till ett
gemensamt kyrko- och skolråd. Ordf. i skolrådet är
kyrkoherden eller den hans ämbete förestår. Till
ledamöter i skolrådet eger församlingen att
å kyrkostämma utse lämpligt antal för nit om
skolväsendet kända män eller kvinnor. Antalet
ledamöter, ordf. inberäknad, får dock icke understiga
fem. Ledamöterna väljas för fyra års tid, hälften
hvartannat år. För valbarhet fordras, utom de allmänna
villkoren för kommunal rösträtt, att ha uppnått
25 års ålder och att ej vara kyrkoförsamlingens
"redovisningsskyldige och aflönade betjänte".
Såsom styrelse öfver distriktets folkskolor åligger
det skolrådet att i allmänhet om deras verksamhet ha
noggrann vård och att tillse, att författningarnas
föreskrifter efterlefvas. Skolrådet skall öfvervaka,
att lärarna fullgöra sina skyldigheter samt
att barnen flitigt begagna undervisningen. För
detta ändamål böra såväl skolrådets öfriga
ledamöter som dess ordf. tid efter annan besöka
skolorna. Skolrådet skall vidare afge berättelse
rörande folkundervisningen inom distriktet, upprätta
förslag till reglemente rörande skolväsendets
allmänna anordning inom distriktet, såsom lärotider,
rote- och klassindelning m. m. äfvensom uppgöra och
fastställa ordningsstadga för skolorna. Förslaget
till reglemente skall för att bli gällande pröfvas
och gillas af vederbörande domkapitel, hvars beslut i
vissa fall skola underställas Folkskolöfverstyrelsens
piöfning. Skolrådet skall äfven främja inrättandet och
begagnandet a-f sockenbibliotek. Det åligger dessutom
skolrådet att ombesörja verkställighet af kyrkostämmas
beslut i alla de fall, där ej sådan verkställighet åt
vissa däitill utsedda personer blifvit uppdragen;
att ha öfverinseendet öfver de för särskilda
verkställighetsbestyr af kyrkostämman utsedda
personernas förvaltning; att till kyrkostämman göra
de framställningar och förslag, som omständigheterna
kunna påkalla och att afge de förberedande utlåtanden,
som af kyrkostämma infordras. Därjämte har skolrådet
betydelsefulla uppgifter med afseende på lärarnas
tillsättning och entledigande. Det har sålunda
att förelägga undervis-ningsprof, uppgöra förslag
till besättande af ord. folkskollärartjänster,
tillsätta e. o. och biträdande folkskollärare samt
småskollärare, meddela skollärare varning, om han
finnes förtjäna det, samt att, om den blir fruktlös,
afsätta honom från befattningen o. s. v. Slutligen
må märkas, att skolrådet har inseende äfven
öfver de för folkundervisning inrättade enskilda
läroanstalterna i distriktet samt i vissa fall öfver
undervisningen i hemmen. I stad, å hvilken lagen 25
juni 1909 ang. folkskoleväsendet i vissa städer,
vunnit tillämpning, utöfvas de åligganden, som
eljest tillkomma skolråd, af en folkskolestyrelse
(se Skolstyrelse). I Uppsala, hvars folkskoleväsen
är grundadt på den s. k. Prins Gustafs folkskola,
utöfvas tillsynen öfver folkundervisningen af en
direktion, bestående af ärkebiskopen, landshöfdingen,
domprosten m. fl. I Stockholm, där folkskoleväsendet
med vissa undantag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
