1115 Skolsjuka-Skolstyrelse 1116 utgör en för staden gemensam angelägenhet, handhas detta af Stockholms folkskoledirektion och de territoriella församlingarnas skolråd. Direktionen utöfvar flertalet af de befogenheter, som eljest tillkomma skolråd. Församlingarnas skolråd ha att följa och öfvervaka undervisningen, att tillse, att skolgången ej försummas, att till direktionen afge utlåtanden och förslag, bl. a. ang. tillsättning af lärartjänster, samt att utöfva tillsyn öfver skollokaler och en viss medelsförvaltning. P- E- L-m. Skolsjuka. Se S k o l k n i n g. Skolskepp, sjöv. Se Skolfartyg. Skolsparbössa. Se Skolsparkassa. Skolsparkassa, en vid en läroanstalt upprättad kassa, där lärjungarna få insätta sina besparingar. Skolsparkasseinstitutionen är införd i de flesta europeiska länder. Sin största utbredning torde den ha nått i Frankrike, där år 1893 funnos 19,631 kassor med 438,967 insättare och ett sam-ladt kapital af 13 mill. frcs. På 1880-talet bildades de första skolsparkassorna i vårt land. Under de senaste åren har ordnad sparverksamhet införts i en stor mängd skolor. De af lärjungarna öfverlämnade besparingarna antecknas af läraren i dels lärjungens motbok, dels en kassabok, där hvarje insättare bland lärjungarna har sitt konto. Sedan de sålunda uppsamlade besparingarna nått en viss storlek, göras de räntebärande genom Öfverförande till den bank, med hvilken skolspar-kassan står i förbindelse. Ett annat medel till främjande af sparsamhet hos skolungdomen är den s. k. skolsparbössan, en större blecklåda rymmande ett antal askar och försedd med ett lock, hvari finnas numrerade och mot hvarje småask svarande sparbössehål, i hvilka barnen själfva nedlägga sina slantar. - De sålunda vidtagna anordningarna ha visat sig långt bättre än blotta ord och förmaningar främja sparsamhet hos skolungdomen. 1914 uppgick det genom skolorna uppsamlade beloppet i exempelvis Stockholm till 45,832 kr., i Göteborg till 28,958 kr., i Norrköping till 10,449 kr., i Örebro till 5,993 kr., i Linköping till 3,116 kr. o. s. v. På vissa ställen i utlandet har den erfarenheten gjorts, att insättningarna i sparbanker särskildt ökats å orter, där skolsparkasseverksamhet införts. Detta utgör ett af de icke få exempel på, hurusom skolan, där den inriktar sin verksamhet på praktiska mål, indirekt återverkar på hemmen. Skolsparkasseverk-samhetens betydelse för hela landets hushållning är af statsmakterna insedd och erkänd. På grund af en i Andra kammaren väckt motion hemställde 1910 års riksdag, att K. M:t täcktes taga i öfvervägande, huruvida till främjande af ungdomens fostran till sparsamhet åtgärder måtte kunna vidtagas för att befordra sparkasseverksamheten i skolorna. Denna riksdagens skrifvelse har remitterats till Postsparbankens, Läroverksöfverstyrelsens och Folkskolöfver-styrelsens gemensamma utlåtande. P- E. L-m. Skolsirång. Se S k o l r i d n i n £, sp. 1113. .Skolstadga, sammanfattningen af de viktigare bestämmelser, som reglera skolväsendet. För de allmänna läroverken gäller f. n. stadgan för rikets allmänna läroverk 18 febr. 1905, vanligen kallad läroverksstadgan, och för folkskolorna k. stadgan ang. folkundervisningen i riket 10 dec. 1897, vanligen kallad folkskolestadgan. Till komplettering af skolstadgorna är utfärdad en mängd speciella bestämmelser. Skolstadgorna innehålla om hvart-annat bestämmelser, som stiftats af K. M:t i kraft af dess administrativa lagstiftningsmakt och af K. M:t och riksdagen gemensamt. I st. f. ordet skolstadga användes i äldre tider benämningen skolordning (se art. Lärdomsskola, i hvilken lämnas redogörelse för de viktigare skolordningar och skolstadgor, som afsett lärdomsskolor, elementarläroverk och allmänna läroverk). Den första folkskolestadgan utfärdades 18 juni 1842. Denna upphäfdes genom k. stadgan ang. folkundervisningen i riket 20 jan. 1882, hvilken i sin ordning efterträddes af den nu gällande folkskolestadgan. - Folkskolestadgan och läroverksstadgan ha olika natur, beroende på olikheten mellan de läroanstalter de afse. Folkskolorna ha olika organisation i de olika distrikten, under det att de allmänna läroverken äro enhetligt organiserade. På grund häraf innehåller folkskolestadgan endast allmänna bestämmelser, som gälla oafsedt organisationsformen. De speciella bestämmelserna äro meddelade i de för de olika distrikten gällande skolreglementena (se Skoldistrikt och Skolråd). Läroverksstadgan kan åter sägas innehålla både stadga och reclemente. P- E. L-m. Skolstyrelse, myndighet, som handhar öfverin-seendet och förvaltningen af en skola eller af flera skolor af samma slag. 1) De lokala skolstyrelserna ha växlande namn, sammansättning och befogenhet. Lokalstyrelse för folk- och småskolor kallas skolråd (se d. o.) eller i städer, där lagen 25 juni 1909 ang. folkskoleväsendet i vissa städer vunnit tillämpning, folkskolestyrelse. Sistnämnda styrelse består af en kyrkoherde samt minst åtta högst tjugu andra ledamöter, utsedda hälften af stadsfullmäktige och hälften å kyrkostämma. Vid de allmänna läroverken utöfvas lokalstyrelses funktioner af rektor, vid statssamskolorna af rektor och en särskild samskolestyrelse, bestående af en representant för skolans eforus, samskolans rektor och första lärarinna samt två af kommunalstyrelsen utsedda ledamöter. I andra fall kallas den skolan närmast öfverordnade myndigheten än rätt och slätt styrelse, t. ex. vid de tekniska elementarskolorna, än direktion, t. ex. vid navigationsskolorna. Ej sällan utöfvas lokalstyrelsefunktionen enbart af föreståndaren, såsom vid statens allmänna läroverk för gossar, folkskoleseminarierna m. fl. läroanstalter. - Högskolorna äro ställda under inseende af särskilda högskolestyrelser. Lokalstyrelsen för universiteten utöfvas af rektor, den akademiska församlingen, de akademiska konsistorierna och drätselnämnden. De lokala skolstyrelserna ha i allmänhet att vaka öfver undervisningens behöriga ffång, att tillsätta lärare eller afge förslag vid tillsättning af lärare, att utöfva en viss disciplinär myndighet samt att handha läroanstaltens ekonomiska förvaltning. - 2) Den högsta skolmyndigheten är K. M-t. En del af de funktioner, som tidigare utöfvats af K. M:t, ha öfverlåtits åt särskilda centralskolstyrelser, nämligen Folkskolöfverstyrel-sen, som är centralstyrelse för folkskoleväsendet, och Lärorerksöfverstyrelsen, som är centralstyrelse för de allmänna läroverken och öfriga till den sekundära undervisningen hörande läroanstalter.