Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Skollokal ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1115
Skolsjuka-Skolstyrelse
1116
utgör en för staden gemensam angelägenhet, handhas
detta af Stockholms folkskoledirektion och de
territoriella församlingarnas skolråd. Direktionen
utöfvar flertalet af de befogenheter, som eljest
tillkomma skolråd. Församlingarnas skolråd ha att
följa och öfvervaka undervisningen, att tillse, att
skolgången ej försummas, att till direktionen afge
utlåtanden och förslag, bl. a. ang. tillsättning
af lärartjänster, samt att utöfva tillsyn öfver
skollokaler och en viss medelsförvaltning.
P- E- L-m.
Skolsjuka. Se S k o l k n i n g.
Skolskepp, sjöv. Se Skolfartyg.
Skolsparbössa. Se Skolsparkassa.
Skolsparkassa, en vid en läroanstalt
upprättad kassa, där lärjungarna få insätta sina
besparingar. Skolsparkasseinstitutionen är införd i
de flesta europeiska länder. Sin största utbredning
torde den ha nått i Frankrike, där år 1893 funnos
19,631 kassor med 438,967 insättare och ett sam-ladt
kapital af 13 mill. frcs. På 1880-talet bildades
de första skolsparkassorna i vårt land. Under de
senaste åren har ordnad sparverksamhet införts i en
stor mängd skolor. De af lärjungarna öfverlämnade
besparingarna antecknas af läraren i dels lärjungens
motbok, dels en kassabok, där hvarje insättare
bland lärjungarna har sitt konto. Sedan de sålunda
uppsamlade besparingarna nått en viss storlek, göras
de räntebärande genom Öfverförande till den bank, med
hvilken skolspar-kassan står i förbindelse. Ett annat
medel till främjande af sparsamhet hos skolungdomen
är den s. k. skolsparbössan, en större blecklåda
rymmande ett antal askar och försedd med ett lock,
hvari finnas numrerade och mot hvarje småask svarande
sparbössehål, i hvilka barnen själfva nedlägga sina
slantar. - De sålunda vidtagna anordningarna ha
visat sig långt bättre än blotta ord och förmaningar
främja sparsamhet hos skolungdomen. 1914 uppgick
det genom skolorna uppsamlade beloppet i exempelvis
Stockholm till 45,832 kr., i Göteborg till 28,958 kr.,
i Norrköping till 10,449 kr., i Örebro till 5,993
kr., i Linköping till 3,116 kr. o. s. v. På vissa
ställen i utlandet har den erfarenheten gjorts, att
insättningarna i sparbanker särskildt ökats å orter,
där skolsparkasseverksamhet införts. Detta utgör ett
af de icke få exempel på, hurusom skolan, där den
inriktar sin verksamhet på praktiska mål, indirekt
återverkar på hemmen. Skolsparkasseverk-samhetens
betydelse för hela landets hushållning är af
statsmakterna insedd och erkänd. På grund af en
i Andra kammaren väckt motion hemställde 1910 års
riksdag, att K. M:t täcktes taga i öfvervägande,
huruvida till främjande af ungdomens fostran till
sparsamhet åtgärder måtte kunna vidtagas för att
befordra sparkasseverksamheten i skolorna. Denna
riksdagens skrifvelse har remitterats till
Postsparbankens, Läroverksöfverstyrelsens och
Folkskolöfver-styrelsens gemensamma utlåtande.
P- E. L-m.
Skolsirång. Se S k o l r i d n i n £, sp. 1113.
.Skolstadga, sammanfattningen af de viktigare
bestämmelser, som reglera skolväsendet. För de
allmänna läroverken gäller f. n. stadgan för rikets
allmänna läroverk 18 febr. 1905, vanligen kallad
läroverksstadgan, och för folkskolorna k. stadgan
ang. folkundervisningen i riket 10 dec. 1897, vanligen
kallad folkskolestadgan. Till komplettering
af skolstadgorna är utfärdad en mängd speciella
bestämmelser. Skolstadgorna innehålla om hvart-annat
bestämmelser, som stiftats af K. M:t i kraft af
dess administrativa lagstiftningsmakt och af K. M:t
och riksdagen gemensamt. I st. f. ordet skolstadga
användes i äldre tider benämningen skolordning (se
art. Lärdomsskola, i hvilken lämnas redogörelse
för de viktigare skolordningar och skolstadgor,
som afsett lärdomsskolor, elementarläroverk och
allmänna läroverk). Den första folkskolestadgan
utfärdades 18 juni 1842. Denna upphäfdes
genom k. stadgan ang. folkundervisningen
i riket 20 jan. 1882, hvilken i sin ordning
efterträddes af den nu gällande folkskolestadgan. -
Folkskolestadgan och läroverksstadgan ha olika natur,
beroende på olikheten mellan de läroanstalter de
afse. Folkskolorna ha olika organisation i de olika
distrikten, under det att de allmänna läroverken äro
enhetligt organiserade. På grund häraf innehåller
folkskolestadgan endast allmänna bestämmelser,
som gälla oafsedt organisationsformen. De
speciella bestämmelserna äro meddelade i de för
de olika distrikten gällande skolreglementena (se
Skoldistrikt och Skolråd). Läroverksstadgan kan
åter sägas innehålla både stadga och reclemente.
P- E. L-m.
Skolstyrelse, myndighet, som handhar öfverin-seendet
och förvaltningen af en skola eller af flera skolor af
samma slag. 1) De lokala skolstyrelserna ha växlande
namn, sammansättning och befogenhet. Lokalstyrelse
för folk- och småskolor kallas skolråd (se
d. o.) eller i städer, där lagen 25 juni 1909
ang. folkskoleväsendet i vissa städer vunnit
tillämpning, folkskolestyrelse. Sistnämnda
styrelse består af en kyrkoherde samt minst åtta
högst tjugu andra ledamöter, utsedda hälften af
stadsfullmäktige och hälften å kyrkostämma. Vid
de allmänna läroverken utöfvas lokalstyrelses
funktioner af rektor, vid statssamskolorna af rektor
och en särskild samskolestyrelse, bestående af en
representant för skolans eforus, samskolans rektor
och första lärarinna samt två af kommunalstyrelsen
utsedda ledamöter. I andra fall kallas den skolan
närmast öfverordnade myndigheten än rätt och slätt
styrelse, t. ex. vid de tekniska elementarskolorna,
än direktion, t. ex. vid navigationsskolorna. Ej
sällan utöfvas lokalstyrelsefunktionen enbart af
föreståndaren, såsom vid statens allmänna läroverk för
gossar, folkskoleseminarierna m. fl. läroanstalter. -
Högskolorna äro ställda under inseende af särskilda
högskolestyrelser. Lokalstyrelsen för universiteten
utöfvas af rektor, den akademiska församlingen,
de akademiska konsistorierna och drätselnämnden. De
lokala skolstyrelserna ha i allmänhet att vaka öfver
undervisningens behöriga ffång, att tillsätta lärare
eller afge förslag vid tillsättning af lärare, att
utöfva en viss disciplinär myndighet samt att handha
läroanstaltens ekonomiska förvaltning. - 2) Den högsta
skolmyndigheten är K. M-t. En del af de funktioner,
som tidigare utöfvats af K. M:t, ha öfverlåtits
åt särskilda centralskolstyrelser, nämligen
Folkskolöfverstyrel-sen, som är centralstyrelse
för folkskoleväsendet, och Lärorerksöfverstyrelsen,
som är centralstyrelse för de allmänna läroverken
och öfriga till den sekundära undervisningen hörande
läroanstalter.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
