- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 25. Sekt - Slöjskifling /
1119-1120

(1917) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Skolväsen (Skolväsende)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

b) Rättskipningen och förvaltningen: universitetens juridiska fakulteter, vidare en del lägre privata s. k. juridiska seminarier; c) Undervisningen vid de allmänna skolorna: småskoleseminarier, folkskoleseminarier (se Folkskollärarseminarium), Högre lärarinneseminarium i Stockholm (se d. o.), högre lärarinneseminariet vid stiftelsen Kjellbergska flickskolan i Göteborg, privata högre lärarinneseminarium i Stockholm, Anna Sandströms högre lärarinneseminarium i Stockholm, universitetens och de privata högskolornas filosofiska fakulteter -- äfvensom följande, för undervisningen i öfningsämnena afsedda anstalter, nämligen: teckningslärarkursen vid tekniska skolan i Stockholm; musiklärarkursen vid musikkonservatorium; gymnastiklärarkursen vid Gymnastiska centralinstitutet i Stockholm och gymnastiklärarinnekurserna vid J. Arvedsons gymnastiska institut i Stockholm och vid Sydsvenska gymnastikinstitutet i Lund; Högre lärarinneseminariets hushållsskolas lärarinnekurs i huslig ekonomi, skolköksseminariet vid Ateneum för flickor i Stockholm, fackskolan för huslig ekonomi i Uppsala, Göteborgs skolköksseminarium; Andrea Eneroths handarbetsskola och seminarium i Stockholm, Föreningen handarbetets vänners och Hulda Lundins högre slöjdseminarium i Stockholm, högre handarbetslärarinneseminariet vid Maria Nordenfelts kvinnliga yrkesskola i Göteborg, Fackskolans för huslig ekonomi i Uppsala lärarinnekurs i handarbete; Nääs' slöjdlärarseminarium (se Nääs); d) Skön konst: konsthögskolan (se Konstakademien), musikkonservatorium (se Musikaliska akademien), K. teaterns och K. dramatiska teaterns elevskolor (se Teaterelevskolor); e) Landtförsvaret: volontärskolan på Karlsborg (se Volontär), infanteriskjutskolan å Rosersberg, ridskolan å Strömsholm, Krigsskolan å Karlberg, Artilleri- och ingenjörhögskolan i Stockholm (se d. o.) och Krigshögskolan i Stockholm (se Militärläroverk, Krigsskola och Skjutskola); f) Sjöförsvaret och sjömanskap i allmänhet: skeppsgosseskolan i Karlskrona, Sjökrigsskolan (se d. o.) i Stockholm, Sjökrigshögskolan (se d. o.) i Stockholm och navigationsskolorna (se d. o.); g) Hälsovården och läkemedelsberedningen: barnmorskeundbrvisningsanstalterna i Stockholm och i Göteborg (se Barnmorska), universitetens medicinska fakulteter och Karolinska mediko-kirurgiska institutet i Stockholm (se d. o.), Tandläkarinstitutet (se d. o.) och Farmaceutiska institutet (se d. o.); h) Handeln: Handelshögskolan i Stockholm (se Handelshögskolor), de statsunderstödda handelsgymnasierna i Stockholm (Schartaus, Frans, handelsinstitut, se d. o.), i Göteborg (Göteborgs handelsinstitut), i Malmö, i Hälsingborg och i Örebro, högre handelsinstitutet vid Gäfle borgarskola, Bröderna Påhlmans handelsinstitut i Stockholm, vidare en mängd lägre kommunala och enskilda handels-, bokhålleri- och räkneskolor, såsom Stockholms borgarskola (se Borgarskola), Sundsvalls handelsinstitut, Karlskoga praktiska skola, Katrineholms praktiska läroverk och Mariannelunds praktiska skola m. fl., af hvilka flera omfatta äfven andra bildningslinjer än de merkantila; i) Industrien: lägre tekniska yrkesskolor, tekniska elementarskolorna, tekniska skolan i Eskilstuna (se Tekniska läroverk), Tekniska skolan i Stockholm (se d. o.), Chalmers' tekniska läroanstalt i Göteborg (se Chalmersska slöjdskolan), Tekniska högskolan i Stockholm (se d. o.), Bergsskolan i Stockholm, bergsskolorna i Filipstad och i Falun (se Bergsskola), John Lennings väfskola i Norrköping (se Lenning, John) och väfskolan i Borås; j) Samfärdselsanstalterna: förutom en del förut omnämnda, för industrien afsedda läroanstalter, postelevkursen (se Postelev), järnvägsskolorna (se d. o.) och telegrafelevkursen (se d. o.). k) Jordbruket och dess binäringar: landtbruksinstituten vid Ultuna och vid Alnarp, landtbruksskolorna, landtmannaskolorna (se Landtbruksundervisning); mejeriinstitutet vid Alnarp, mejeriskolan vid Åtvidaberg (se Mejeriundervisning); koskötarskolorna, Veterinärhögskolan i Stockholm (se d. o.), veterinärinrättningen i Skara, hofslagarskolor m. m.; Landtbruksakademiens trädgårdsskola, Bergianska stiftelsen (se d. o.), trädgårdsskolorna vid Alnarp, vid Adelsnäs och i Härnösand, skogsskolorna (se d. o.) och Skogshögskolan (se d. o.) i Stockholm, torfskolan i Markaryd; fiskeriskolorna vid Aneboda och vid Ängelsberg; landthushållningsskolorna vid Rimforsa och vid Brogård. Den sålunda meddelade öfversikten lämnar icke en fullständig bild af det svenska undervisningsväsendet. Sålunda är en mängd privata skolor icke upptagen i redogörelsen. Hänsyn har därvid icke heller tagits till tillfälliga undervisningskurser, som ofta meddelas i form af föreläsningar, såsom hembygdskurser, populärvetenskapliga föreläsningar, nykterhetssällskapens studiekurser, universitetens och de privata högskolornas sommarkurser, kurser anordnade för folkskollärares och andra lärares fortbildning m. m. Här nedan lämnas en närmare redogörelse för de allmänna läroverken och med dem jämställda läroanstalter. A. Statens allmänna läroverk. Rörande hufvuddragen af de allmänna läroverkens historia se Gymnasium och Lärdomsskola. Enligt läroverksstadgan 18 febr. 1905 äro statens "allmänna läroverk" af två slag, nämligen dels realskolor, dels högre allmänna läroverk, de senare omfattande förutom realskola äfven gymnasium. Realskolan utgår från ett kunskapsmått, ej öfverstigande hvad som inhämtas i 1:a klassen af fast folkskola litt. A, och har till ändamål att utöfver omfånget för folkskolans verksamhet meddela allmän medborgerlig bildning. Realskolans lärokurs omfattar 6 ettåriga klasser och afslutas med en examen, kallad realskolexamen (se d. o.). Gymnasiet utgår från det i de 5 lägre klasserna inhämtade kunskapsmåttet och har till ändamål att grundlägga de vetenskapliga insikter, som vid universitet eller högre fackskola vidare utbildas. Gymnasiets lärokurs, som är delad på två bildningslinjer, latinlinjen l. latingymnasium, afsedd för dem, i hvilkas kurs latinet ingår ("latinare"), och reallinjen l. realgymnasium, afsedd för

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Oct 31 16:56:13 2026 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfce/0590.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free