öfriga lärjungar ("realister"), omfattar 4 ettåriga klasser, kallade "ringar", och afslutas med en examen, kallad studentexamen (se d. o.). Statens allmänna läroverk äro afsedda för gossar, med undantag dock för vissa fristående realskolor, som äro anordnade som samskolor (se Samskola och Samundervisning). Under läsåret 1913--14 funnos 38 högre allmänna läroverk, nämligen i Stockholm (Högre latinläroverket å Norrmalm, Högre läroverket å Södermalm, Högre realläroverket å Norrmalm, Högre realläroverket å Östermalm och Nya elementarskolan), Uppsala, Nyköping, Strängnäs, Linköping, Norrköping, Jönköping, Växjö, Kalmar, Västervik, Visby, Karlskrona, Kristianstad, Malmö, Lund, Hälsingborg, Ystad, Halmstad, Göteborg (Högre latinläroverket och Högre realläroverket), Vänersborg, Borås, Skara, Karlstad, Örebro, Västerås, Falun, Gäfle, Hudiksvall, Härnösand, Sundsvall, Östersund, Umeå och Luleå; 20 realskolor för gossar, nämligen i Stockholm (Jakobs, Katarina och Kungsholms realskolor), Enköping, Eskilstuna, Eksjö, Oskarshamn, Karlshamn, Malmö, Landskrona, Varberg, Göteborg (Västra och Östra realskolorna), Uddevalla, Mariestad, Lidköping, Sköfde, Kristinehamn, Arvika och Söderhamn; samt 19 samskolor, nämligen i Norrtälje, Södertälje, Vadstena, Vimmerby, Ängelholm, Trälleborg, Strömstad, Alingsås, Åmål, Falköping, Filipstad, Askersund, Sala, Köping, Arboga, Örnsköldsvik, Skellefteå, Piteå och Haparanda. Af de högre allmänna läroverken hade enligt stat sex endast realgymnasium, nämligen de högre allmänna läroverken i Borås, Västervik och Ystad, högre realläroverket i Göteborg samt högre realläroverket å Norrmalm och högre realläroverket å Östermalm i Stockholm; och fyra endast latingymnasium, nämligen de högre allmänna läroverken i Hudiksvall och i Strängnäs, högre latinläroverket å Norrmalm i Stockholm samt högre latinläroverket i Göteborg. Emellertid voro å vederbörande kommuners bekostnad upprättade latingymnasium vid högre allmänna läroverket i Ystad och realgymnasium vid högre allmänna läroverket i Hudiksvall. Vidare ha kommunerna bekostat upprättande af s. k. kommunala gymnasier som öfverbyggnader på statsläroverken i Eksjö, Eskilstuna, Sköfde, Söderhamn, Södertälje och Uddevalla. -- Den närmaste ledningen af de allmänna läroverken handhas af rektor och vid samskolorna tillika af en lokalstyrelse (se Skolstyrelse). Vederbörande biskop har att i egenskap af eforus utöfva uppsikt öfver läroverken och särskildt öfver det sätt, på hvilket kristendomsundervisningen vid dem handhas. Eforus har vidare att på förslag af rektor fastställa ordning för gudstjänstbesöken, utsätta dag för termins början och slut samt tid för årsafslutning. För läroverk, som ej är förlagdt till stiftsstaden, skall eforus förordna en inspektor, på hvilken eforus kan öfverflytta sina åligganden. Öfverstyrelsen öfver de allmänna läroverken utöfvas af Öfverstyrelsen för rikets allmänna läroverk (se d. o.). -- Höstterminen 1913 utgjorde antalet lärjungar vid de allmänna läroverken, de af kommunerna bekostade årsklasserna medräknade, 24,135. Af dessa undervisades 17,017 vid högre allmänna läroverk, 4,499 vid realskolor för gossar och 2,619, hvaraf 1,135 flickor, vid samskolor. Af samtliga lärjungarna tillhörde 17,498 realskolestadiet och 6,637 gymnasiestadiet. Af de 17,498 lärjungar, som undervisades å realskolestadiet, tillhörde 3,136 klass 1, 3,494 kl. 2, 3,493 kl. 3, 3,409 kl. 4, 2,979 kl. 5 och 987 kl. 6. Af de 6,637 lärjungar, som undervisades å gymnasiestadiet, tillhörde 1,021 ring R(ealgymnasium) I, 886 ring L(atingymnasium) I, 995 ring R II, 716 ring L II, 921 ring R III, 659 ring L III, 807 ring R IV och 632 ring L IV. Lärjungeantalet vid de allmänna läroverken uppgick i förhållande till folkmängden till 0,428 proc. höstterminen 1913, 0,421 proc. ht. 1912, 0,414 proc. ht. 1911, 0,404 proc. ht. 1906--10, 0,371 proc. ht. 1901--05 och 0,328 proc. ht. 1896--1900. Medelåldern utgjorde för de lärjungar från de allmänna läroverken, som 1913 aflade realskolexamen, 16,88 år, och som s. å. aflade studentexamen, 19,32 år. Lärarpersonalen utgöres af, förutom rektor, vid högre allmänt läroverk: lektorer, adjunkter och öfningslärare, d. v. s. lärare i teckning, musik och gymnastik; vid realskola för gossar: adjunkter och öfningslärare; samt vid samskola: adjunkter, en första lärarinna, två ämneslärarinnor och öfningslärare, bland dem jämväl en lärarinna i kvinnligt handarbete. Dessutom förordnas i mån af behof extra lärare. Rektors-, lektors- och adjunktstjänsterna samt öfningslärartjänsterna vid de högre allmänna läroverken och gymnastiklärartjänsterna vid realskolor för gossar och samskolor äro tillgängliga endast för män; dock ha kvinnor i enskilda fall fått tillstånd att inneha tecknings- och musiklärartjänster vid högre allmänna läroverk samt gymnastiklärartjänster vid samskolor. Under läsåret 1913--14 bestreds undervisningen vid de allmänna läroverken af 77 rektorer, 260 lektorer, 771 adjunkter, 19 första lärarinnor, 38 ämneslärarinnor, 61 manliga och 41 kvinnliga lärare i teckning, 72 manliga och 5 kvinnliga lärare i musik, 76 manliga och 2 kvinnliga lärare i gymnastik, 20 lärarinnor i kvinnligt handarbete samt 162 manliga och 5 kvinnliga extra lärare i läsämnen. I några fall bestreds undervisningen i kvinnligt handarbete af lärarinna i annat ämne. Ang. lärarpersonalens utbildnings- och aflöningsförhållanden m. m. se Lärare i Suppl. (jfr f. ö. art. Profår). -- Omkostnaderna för de allmänna läroverken bestridas dels med lärjungeafgifter (se Skolafgift), dels af kommunerna, dels och hufvudsakligen af staten, som betalar lärarpersonalens aflöning. Kommunerna skola tillhandahålla undervisningslokaler samt bostad eller motsvarande hyresersättning åt rektor. För att underlätta kommunernas åligganden härutinnan ha bildats dels vid hvarje läroverk en byggnadsfond, till hvilken lärjungarna erlägga en terminlig afgift af 5 kr., dels ock i vissa stift byggnadskassor, från hvilka kommunerna med K. M:ts medgifvande kunna erhålla bidrag till byggnad och underhåll af läroverkshus. Å ort, där samskola anordnats, skall kommunen till statsverket årligen inbetala ett belopp, motsvarande en fjärdedel af lärarpersonalens begynnelseaflöning, men får i stället uppbära lärjungeafgifter, motsvarande dem, som från de öfriga läroverken ingå till statsverket (se Skolafgift). Haparanda, där statssamskola upprättats, är från utgörande af dylikt kommunalt bidrag frikalladt.