Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Skolväsen ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
öfriga lärjungar ("realister"), omfattar 4 ettåriga
klasser, kallade "ringar", och afslutas med en
examen, kallad studentexamen (se d. o.). Statens
allmänna läroverk äro afsedda för gossar, med
undantag dock för vissa fristående realskolor,
som äro anordnade som samskolor (se Samskola
och Samundervisning). Under läsåret 1913–14 funnos
38 högre allmänna läroverk, nämligen i Stockholm
(Högre latinläroverket å Norrmalm, Högre läroverket
å Södermalm, Högre realläroverket å Norrmalm, Högre
realläroverket å Östermalm och Nya elementarskolan),
Uppsala, Nyköping, Strängnäs, Linköping, Norrköping,
Jönköping, Växjö, Kalmar, Västervik, Visby,
Karlskrona, Kristianstad, Malmö, Lund, Hälsingborg,
Ystad, Halmstad, Göteborg (Högre latinläroverket
och Högre realläroverket), Vänersborg, Borås, Skara,
Karlstad, Örebro, Västerås, Falun, Gäfle, Hudiksvall,
Härnösand, Sundsvall, Östersund, Umeå och Luleå; 20
realskolor för gossar, nämligen i Stockholm (Jakobs,
Katarina och Kungsholms realskolor), Enköping,
Eskilstuna, Eksjö, Oskarshamn, Karlshamn, Malmö,
Landskrona, Varberg, Göteborg (Västra och Östra
realskolorna), Uddevalla, Mariestad, Lidköping,
Sköfde, Kristinehamn, Arvika och Söderhamn; samt
19 samskolor, nämligen i Norrtälje, Södertälje,
Vadstena, Vimmerby, Ängelholm, Trälleborg,
Strömstad, Alingsås, Åmål, Falköping, Filipstad,
Askersund, Sala, Köping, Arboga, Örnsköldsvik,
Skellefteå, Piteå och Haparanda. Af de högre
allmänna läroverken hade enligt stat sex endast
realgymnasium, nämligen de högre allmänna läroverken
i Borås, Västervik och Ystad, högre realläroverket
i Göteborg samt högre realläroverket å Norrmalm
och högre realläroverket å Östermalm i Stockholm;
och fyra endast latingymnasium, nämligen de högre
allmänna läroverken i Hudiksvall och i Strängnäs,
högre latinläroverket å Norrmalm i Stockholm
samt högre latinläroverket i Göteborg. Emellertid
voro å vederbörande kommuners bekostnad upprättade
latingymnasium vid högre allmänna läroverket i Ystad
och realgymnasium vid högre allmänna läroverket i
Hudiksvall. Vidare ha kommunerna bekostat upprättande
af s. k. kommunala gymnasier som öfverbyggnader
på statsläroverken i Eksjö, Eskilstuna, Sköfde,
Söderhamn, Södertälje och Uddevalla. – Den närmaste
ledningen af de allmänna läroverken handhas af rektor
och vid samskolorna tillika af en lokalstyrelse (se
Skolstyrelse). Vederbörande biskop har att i egenskap af
eforus utöfva uppsikt öfver läroverken och särskildt
öfver det sätt, på hvilket kristendomsundervisningen
vid dem handhas. Eforus har vidare att på förslag
af rektor fastställa ordning för gudstjänstbesöken,
utsätta dag för termins början och slut samt tid för
årsafslutning. För läroverk, som ej är förlagdt till
stiftsstaden, skall eforus förordna en inspektor,
på hvilken eforus kan öfverflytta sina åligganden.
Öfverstyrelsen öfver de allmänna läroverken utöfvas
af Öfverstyrelsen för rikets allmänna läroverk
(se d. o.). – Höstterminen 1913 utgjorde antalet
lärjungar vid de allmänna läroverken, de af kommunerna
bekostade årsklasserna medräknade, 24,135. Af dessa
undervisades 17,017 vid högre allmänna läroverk,
4,499 vid realskolor för gossar och 2,619, hvaraf
1,135 flickor, vid samskolor. Af samtliga lärjungarna
tillhörde 17,498 realskolestadiet och 6,637
gymnasiestadiet. Af de 17,498 lärjungar, som
undervisades å realskolestadiet, tillhörde 3,136
klass 1, 3,494 kl. 2, 3,493 kl. 3, 3,409 kl. 4,
2,979 kl. 5 och 987 kl. 6. Af de 6,637 lärjungar,
som undervisades å gymnasiestadiet, tillhörde 1,021
ring R(ealgymnasium) I, 886 ring L(atingymnasium)
I, 995 ring R II, 716 ring L II, 921 ring R III,
659 ring L III, 807 ring R IV och 632 ring L
IV. Lärjungeantalet vid de allmänna läroverken
uppgick i förhållande till folkmängden till 0,428
proc. höstterminen 1913, 0,421 proc. ht. 1912,
0,414 proc. ht. 1911, 0,404 proc. ht. 1906–10,
0,371 proc. ht. 1901–05 och 0,328 proc. ht.
1896–1900. Medelåldern utgjorde för de lärjungar från de
allmänna läroverken, som 1913 aflade realskolexamen,
16,88 år, och som s. å. aflade studentexamen, 19,32
år. Lärarpersonalen utgöres af, förutom rektor,
vid högre allmänt läroverk: lektorer, adjunkter och
öfningslärare, d. v. s. lärare i teckning,
musik och gymnastik; vid realskola för gossar:
adjunkter och öfningslärare; samt vid samskola:
adjunkter, en första lärarinna, två ämneslärarinnor
och öfningslärare, bland dem jämväl en lärarinna
i kvinnligt handarbete. Dessutom förordnas i
mån af behof extra lärare. Rektors-, lektors- och
adjunktstjänsterna samt öfningslärartjänsterna vid de
högre allmänna läroverken och gymnastiklärartjänsterna
vid realskolor för gossar och samskolor äro
tillgängliga endast för män; dock ha kvinnor i
enskilda fall fått tillstånd att inneha tecknings-
och musiklärartjänster vid högre allmänna läroverk
samt gymnastiklärartjänster vid samskolor. Under
läsåret 1913–14 bestreds undervisningen vid de
allmänna läroverken af 77 rektorer, 260 lektorer, 771
adjunkter, 19 första lärarinnor, 38 ämneslärarinnor,
61 manliga och 41 kvinnliga lärare i teckning, 72
manliga och 5 kvinnliga lärare i musik, 76 manliga
och 2 kvinnliga lärare i gymnastik, 20 lärarinnor
i kvinnligt handarbete samt 162 manliga och 5
kvinnliga extra lärare i läsämnen. I några fall
bestreds undervisningen i kvinnligt handarbete
af lärarinna i annat ämne. Ang. lärarpersonalens
utbildnings- och aflöningsförhållanden m. m. se
Lärare i Suppl. (jfr f. ö. art. Profår). –
Omkostnaderna för de allmänna läroverken bestridas
dels med lärjungeafgifter (se Skolafgift), dels
af kommunerna, dels och hufvudsakligen af staten,
som betalar lärarpersonalens aflöning. Kommunerna
skola tillhandahålla undervisningslokaler samt
bostad eller motsvarande hyresersättning åt
rektor. För att underlätta kommunernas åligganden
härutinnan ha bildats dels vid hvarje läroverk en
byggnadsfond, till hvilken lärjungarna erlägga en
terminlig afgift af 5 kr., dels ock i vissa stift
byggnadskassor, från hvilka kommunerna med K. M:ts
medgifvande kunna erhålla bidrag till byggnad och
underhåll af läroverkshus. Å ort, där samskola
anordnats, skall kommunen till statsverket årligen
inbetala ett belopp, motsvarande en fjärdedel af
lärarpersonalens begynnelseaflöning, men får i
stället uppbära lärjungeafgifter, motsvarande dem,
som från de öfriga läroverken ingå till statsverket
(se Skolafgift). Haparanda, där statssamskola
upprättats, är från utgörande af dylikt kommunalt
bidrag frikalladt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
