För år 1915 var af riksdagen anvisadt till <table> <td>löner, afkomsten af donationer m. m. inräknad, <td c>kr. <td r>5,370,147:66 <td>arfvoden åt läroverkens bibliotekarier <td c>» <td r> 8,000:-- <td>arfvoden åt rektorernas skrifbiträden <td c>» <td r> 23,000:-- <td>arfvoden åt skolläkare <td c>» <td r> 9,600:-- <td>ersättningar för djäknepenningar m. m. <td c>» <td r> 8,511:48 <td>arfvoden åt extra lärare och vikarier <td c>» <td r> 510,000:-- <td>extra arfvoden åt öfningslärare <td c>» <td r> 191,700:-- <td>arfvoden åt lärarna vid profårskurserna <td c>» <td r> 30,500:-- <td>resestipendier åt lärare <td c>» <td r> 21,000:-- <td>diverse andra ändamål <td c>» <td r> 116,915:-- <td>Summa af allm. medel anvisadt <td c>kr. <td r>6,289,374:14 </table> Denna utgift täcktes till en del af de ofvannämnda bidragen från städer, där statssamskolor upprättats, kr. 82,146 samt af de till statsverket ingående terminsafgifterna, hvilka för 1914 uppgingo till 565,585 kr. och torde kunna antagas ha uppgått till ungefär samma belopp för 1915. Således tillhopa omkr. 647,731 kr. Dragés detta belopp från ofvan angifna anslagssumma, 6,289,374:14 kr., återstår ett belopp af 5,641,643:14 kr., hvilket därest intet däraf besparats, utvisar statsverkets totala utgift för de allmänna läroverken under angifna år, omkostnaderna för lärarpersonalens pensionering häri icke inräknade. Då nu antalet lärjungar vid de allmänna läroverken höstterminen 1915 uppgick till 24,827, belöpte sig statsverkets utgift pr lärjunge till 227,24 kr. Frånräknas kostnaderna för Läroverksöfverstyrelsen, uppgick statsverkets utgift pr lärjunge till 223,43 kr. Till statens för bibringande af allmän medborgerlig bildning afsedda läroanstalter hör ock den med Högre lärarinneseminarium i Stockholm förbundna Statens normalskola för flickor, som har till ändamål dels att utgöra en profskola för seminariets elever, dels ock att utgöra en mönsterbild för de privata högre flickskolorna. (Ang. skolans organisation se Högre lärarinneseminarium i Stockholm.) Godkändt afgångsbetyg från normalskolan medför s. k. normalskolekompetens, innefattande behörighet till inträde i bl. a. a) följande fackskolor och specialkurser: 1. postelevkursen, efter omkr. ett års tjänstgöring vid postkontor och med villkor af godkändt betyg i modersmålet, tyska, franska, geografi och matematik; 2. telegrafelevkursen, med villkor af godkändt betyg i modersmålet, matematik, geografi, naturlära, tyska, engelska och franska; 3) statens Högre lärarinneseminarium och de privata lärarinneseminarierna i Stockholm och Göteborg, dock först efter genomgången inträdespröfning; 4) teckningslärarkursen vid tekniska skolan i Stockholm; 5) Gymnastiska centralinstitutet i Stockholm, J. Arvedsons gymnastiska institut i Stockholm och Sydsvenska gymnastikinstitutet i Lund; 6) statens Högre lärarinneseminariums hushållsskola, skolköksseminariet vid Ateneum för flickor i Stockholm samt fackskolan för huslig ekonomi i Uppsala; och b) följande tjänstebefattningar: 1) som bokhållare eller kontorsskrifvare vid statens järnvägar, med villkor af godkändt betyg i modersmålet, tyska, engelska, franska, geografi och matematik; 2) som biträde hos Postsparbanken, med villkor af godkändt betyg i modersmålet och matematik samt godkändt betyg öfver genomgången kurs i enklare bokföring; 3) som biträde hos Riksbanken. B. Kommunala och enskilda läroverk. 1) Mellanskolor (om deras tillkomst se Samskola) ha till ändamål att bibringa den allmänt medborgerliga bildning, som vitsordas genom realskolexamen (se d. o.). De omfatta fyra årsklasser och förutsätta i afseende å inträdesfordringarna det kunskapsmått, som inhämtas i högsta årsklassen af folkskola, anordnad enligt gällande normalplans typ litt. A (se Folkskola). Mellanskolorua utgöra alltså en praktisk tillämpning af principen: folkskolan som bottenskola. Vid mellanskolorna kunna äfven folkskollärare, som ådagalagt framstående skicklighet, vinna anställning. De kommunala mellanskolorna uppehållas af vederbörande kommuner med bidrag af staten. Mellanskoleformen, som kom till stånd genom beslut af 1909 års riksdag, har vunnit rask utbredning. F. n. finnas 30 kommunala mellanskolor, nämligen i Avesta, Eslöf, Hjo, Huskvarna, Hässleholm, Hör, Hörby, Karlskoga, Ljusdal, Ludvika, Malmköping, Malmö, Mora, Mönsterås, Neder-Kalix, Nybro, Nässjö, Ronneby, Simrishamn, Stora Malm, Stora Tuna, Svedala, Säffle, Tidaholm, Tranås, Tryde, Ulricehamn, Vara, Hvetlanda och Värnamo. Af dessa ha 29 rätt att anställa realskoleexamen. Skolorna stå under inseende af Läroverksöfverstyrelsen. Höstterminen 1914 uppgick lärjungeantalet till 2,198, hvaraf 1,163 gossar och 1,035 flickor. Vid hvarje skola äro anställda minst fyra ord. ämneslärare med full tjänstgöring samt, där så erfordras, e. o. ämneslärare och timlärare. Som lärare kunna anställas såväl män som kvinnor, dock att vid skola, hvari gossar undervisas, skall firnas minst en manlig ord. ämneslärare och vid skola, hvari flickor undervisas, minst en kvinnlig ord. ämneslärare. (Ang. lärarpersonalens anställnings- och aflöningsförhållanden se Lärare i Suppl.) Af lärjungar ega kommunerna under iakttagande af vissa särskilda föreskrifter upptaga terminsafgifter. Till hvarje skola lämnar staten ett bidrag af 6,400 kr. jämte 1,600 kr. till högst en parallellafdelning och högst 600 kr. till undervisning i huslig ekonomi, allt pr år, hvarjämte staten bidrar med vissa bestämda belopp till de olika lärarnas aflöning. För 1915 var till understöd åt skolorna anvisadt ett belopp af 300,000 kr. -- Enskilda mellanskolor äro privata läroanstalter, som understödjas af staten och i allmänhet äfven af kommunerna. Till gruppen enskilda mellanskolor räknas, ehuru oegentligt, en del äldre statsunderstödda s. k. fem- och sexklassiga samskolor (se Samskola), som, änskönt de icke utgöra öfverbyggnader på folkskolan, kunna intill utgången af 1920 erhålla understöd från anslaget till enskilda mellanskolor. Efter utgången af denna frist torde flertalet af ifrågavarande skolor ha ombildats i öfverensstämmelse med mellanskoleformen. De statsunderstödda enskilda mellanskolorna äro till antalet 15 och belägna i Bollnäs, Falkenberg, Gäfle (Gäfle borgarskola), Göteborg (Lundénska