gymnasium för flickor, Lindska skolan), Varberg, Visby, Vänersborg, Västervik, Västerås, Växjö, Ystad, Örebro (Risbergska skolan, Nya elementarskolan) och Östersund. Af dessa skolor ha 76 rätt att meddela normalskolekompetens och 10 (de med * försedda) rätt att anställa studentexamen. Höstterminen 1914 uppgick antalet kvinnliga lärjungar vid de högre flickskolorna, de förberedande klasserna oräknade till 14,610. I några enstaka fall undervisades gossar (sammanlagdt 40) i den första flickskoleklassen. Undervisningen vid de högre flickskolorna bestrides vanligen af kvinnor. I regel ha dessa genomgått statens högre lärarinneseminarium eller något af de privata Högre lärarinneseminarierna (se ofvan). Staten har som villkor för beviljande af understöd åt dessa skolor föreskrifvit, att de vid dem anställda lärarinnorna skola åtnjuta en viss minimiaflöning. Ytterligare villkor för erhållande af statsunderstöd äro bl. a., att skolan skall omfatta minst fyra årsklasser utöfver den egentliga folkskolan, äfvensom att kommun eller enskilda donatorer skola till skolans uppehållande lämna ett bidrag, hvars värde för år räknadt uppgår till minst samma belopp som det från statsanslaget till högre flickskolor utgående statsunderstödet samt dessutom bidraga till de vid skolan anställda lärarinnornas ålderstillägg med hälften af det belopp, som staten för samma ändamål tillskjuter. Skolorna ega rätt att upptaga terminsafgifter, hvilka för dem utgöra en af de viktigaste inkomstkällorna. Befrielse från eller nedsättning i terminsafgifterna skola medges till den omfattning K. M:t bestämmer. Statsunderstödet till högre flickskola kan utgå, för år räknadt, därest skolan omfattar fyra årsklasser utöfver den egentliga folkskolan (7-klassig flickskola), med högst 4,400 kr. och, därest skolan omfattar flera sådana klasser, med högst 5,200 kr., hvarjämte skola må kunna erhålla ett särskildt understöd till undervisning i huslig ekonomi, ej öfverstigande 1,000 kr. Är skolan förbunden med gymnasium, kan understödet ökas, dock ej med högre belopp, för år räknadt, än 2,000 kr., under förutsättning bl. a., att gymnasiet omfattar minst tre årsklasser samt att kommun eller enskilda donatorer till gymnasiets uppehållande lämna ett bidrag, hvars värde, för år räknadt, uppgår till minst samma belopp som statsunderstödet, samt på nyss angifvet sätt bidraga till de å gymnasiet anställda lärarinnornas ålderstillägg. Förutom nu angifna bidrag lämnar staten jämväl bidrag, enligt fastställda grunder, till de olika lärarinnornas aflöning. För 1915 var till understöd åt de högre flickskolorna anvisadt ett anslag å 400,000 kr., hvarjämte till lönetillägg åt lärarinnor vid dessa och andra enskilda skolor voro anvisade 280,000 kr. 4) Högre goss- och samskolor. Under denna rubrik upptages i riksstaten en del skolor med sinsemellan och i förhållande till statsläroverken mycket växlande organisation. Att staten understöder dessa skolor beror icke blott därpå, att de tjäna samma statsändamål som de allmänna läroverken, utan ock därpå, att de genom sin frihet från reglering från statens och kommunernas sida egna sig till anställande af pedagogiska försök, som kunna vara af värde för uppfostringsväsendet i det hela. Samtliga högre goss- och samskolor omfatta ett gymnasium och alla utom en ett lägre stadium, helt eller delvis motsvarande statsläroverkens realskolestadium. Gymnasiet är i allmänhet treårigt, i enstaka fall fyraårigt. Alla läroanstalterna ha rätt att anställa studentexamen, några jämväl rätt att anställa real-skolexamen. Skolorna stå under inseende af Läroverksöfverstyrelsen. Statsunderstöd utgår f. n. till 12 sådana skolor, nämligen: Landskrona stads gymnasium, Lunds privata elementarskola, Lundsbergs skola i Nässundet, Beskowska skolan i Stockholm och Fjellstedtska skolan i Uppsala, samtliga goss-skolor, samt Djursholms samskola, Göteborgs högre samskola, Sofi Almquists samskola, Palmgrenska samskolan, Stockholms samgymnasium, Whitlockska samskolan i Stockholm och Uppsala enskilda läroverk och privatgymnasium, alla samskolor. Härtill kommer Eslöfs högre samskola, som erhållit rätt att anställa studentexamen. Höstterminen 1914 uppgick antalet lärjungar vid de högre goss- och samskolorna till 3,161, hvaraf 2,221 gossar och 940 flickor. Statsunderstödet till högre gosskola eller högre samskola kan utgå, för år räknadt, för det skolstadium, som i afseende på undervisningens mål motsvarar realskolan, med högst 9,000 kr. och för det skolstadium, som i nämnda afseende motsvarar gymnasiet, med högst 6,000 kr., hvarjämte skola, som i större omfattning anlitar manliga lärarkrafter, kan erhålla ett ytterligare understöd af högst 2,000 kr. för år. Härjämte lämnar staten bidrag till de vid skolorna anställda lärarinnornas löner, hvilka liksom vid öfriga enskilda och kommunala läroverk äro reglerade. För 1915 var till understöd åt högre goss- och samskolor anvisadt ett statsanslag af 190,000 kr., hvarjämte dessa skolor liksom öfriga enskilda och kommunala läroverk voro delaktiga af det förut omnämnda anslaget till lönetillägg åt lärarinnor vid statsunderstödda enskilda läroanstalter. Privatskoleväsendet, som förr förde en tynande tillvaro, har på de senaste årtiondena utvecklat sig raskt, beroende bl. a. på dels införandet af högre skolafgifter vid de allmänna läroverken, dels ock de betydande höjningar i anslagen till enskilda läroanstalter, som under den senaste tiden egt rum. Litt.: 1) behandlande skolväsendet i dess helhet eller större partier däraf: K. G. Bergman, "Sveriges undervisningsväsen" (1897), art. "Sweden" af P. E. Lindström i Monroe, "A cyclopedia of education", "Some features of education in Sweden" (1907), "Education in Sweden" (1909), "Instruction et éducation en Suède" (1910), "Sveriges land och folk" (1915); "De nordiske landes undervisningsvæsen 1895--1900" (1900), "Skoleforholdene i de nordiske lande 1900--1905" (1905), "De nordiska ländernas skolväsen 1905--1910" (1910); 2) behandlande de allmänna läroverken och andra högre skolor: art. "Schweden" af Sahlin i "Baumeisters Handbuch der erziehungs- und unterrichtslehre für höhere schulen"; art. "Schwedisches schulwesen B." af P. E. Lindström, B. J:son Bergqvist och A. Nordfelt i Rein, "Encyklopädisches handbuch der pädagogik", "Författningshandbok, angående rikets allmänna läroverk" (I 1910, II 1911), Öfverstyrelsens för rikets allmänna