- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 25. Sekt - Slöjskifling /
1131-1132

(1917) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Skonert l. Skonare - Skonertbark l. Barkskonare - Skonertbrigg - Skonertsegel - Skonertskepp l. Tre-(Fyr-, Fem-)mastad skonert - Skoning - Skontrera, Reskontrera, Riskontrera - Skonåtling - Skopas - Skopelos - Skopin - Skoplje

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Hukare, Koff, Skonertbark, Skonertbrigg och Skonertskepp. C. K. S.

illustration placeholder Fig. 2. Toppsegelsskonert. Därbortom en slätskonert.

Skonertbark l. Barkskonare, sjöv., ett tremastadt segelfartyg, hvars master äro i två delar. Råsegel, dock ej undersegel, föras å fock- och stormasterna, gaffelsegel å alla masterna. Jfr Barkskepp och Skonertskepp. C. K. S. Skonertbrigg, sjöv., ett numera sällan förekommande mellanting mellan skonert och brigg. Dess fockmast är lika med en toppsegelsskonerts (se Skonert); på stormasten, som i likhet med skonertens är i två delar utan mars, föras ett par lätta råsegel samt gaffelsegel. - Benämningen skonertbrigg används äfven stundom om brigantin (se d. o.). Jfr Hermafroditbrigg. C. K. S. Skonertsegel, sjöv., i Sverige stundom förekommande namn på en skonerts storsegel, då däremot i Norge och Danmark därmed menas en skonerts gaffelfock. Se Segel. R. N.* Skonertskepp l Tre-(Fyr-, Fem-)mastad skonert, sjöv., ett segelfartyg med tre till fem master, fockmasten i tre delar, försedd med mars och rår (fullriggad), de öfriga masterna i två delar utan mars och rår samt förande endast gaffel- och gaffeltoppsegel. Om äfven fockmasten är i två delar och blott för två lätta råsegel jämte stagsegel och gaffelfock, benämnes fartyget toppsegelsskonertskepp och, om fockmasten alldeles saknar rår, slätskonertskepp l. slättoppadt skonertskepp l. tre-(fyr-, fem-)mastad slätskonert. En tremastad slätskonert benämnes i dagligt tal ofta hundraelfva. Slätskonertskepp kunna ha ända till sju master, alla försedda med gaffel- och gaffeltoppsegel, fockmasten dessutom med stagsegel; sådana fartyg kryssa utmärkt, men äro mindre framstående seglare med akterlig vind. Jfr Skonert och Skonertbark. C. K. S. Skoning. Se Hofbeslagskonst. Skontrera (it. sconträre), Reskontrera, Riskontrera, hand., utjämna, kvitta; likvidera genom afräkning. Jfr R e s k o n t r a. Skonåtling, tillverkning af öfverläder ("skaft") till skodon. Skopas (grek. ??), grekisk skulptör, tillhörande den yngre attiska skolan, f. på ön Paros, lefde under förra hälften af 4:e årh. f. Kr. I början var han verksam på Peloponnesos, sedan i Aten och sist i Mindre Asien. Han återuppbyggde det 394 nedbrunna Athena Aleas tempel i Tegea, en af Peloponnesos' förnämsta helgedomar, märkvärdig genom sin stilblandning, i det att den yttre pelargången var jonisk, men i det inre de nedre pelarraderna doriska, de öfre korintiska. Han prydde templet med 2 gafvelgrupper, som enligt Pausanias' uppgift framställde Akilles' strid med Telefos och Kalydoniska vildsvinsjakten, bägge sålunda med ämnen af lidelsefull kamp. Af dessa grupper finnas efter utgräfningen 1879 i behåll två ynglingahufvud, betydligt stympade, framför allt det ena med uttryck af stark själsspänning. Ett originalverk af S. är tydligen äfven ett kvinnohufvud af marmor, funnet på Akropolis (dessa verk i Atens museum). Patos och lidelse utmärka S:s konst. Af gudabilder skapade han en stor mängd, såsom en Apollon Smintheus (råttdödaren), Latona med sina barn, Apollon och Artemis, Athena, Dionysos, en skägglös Asklepios, alltså yngre, än han vanligen uppfattades, och Erinnyerna utan något fruktansvärdt i karaktären, enligt Pausanias. Af allt detta finnes intet i behåll. I Rom funnos flera arbeten af honom, särskildt en kolossal sittande Ares, som man trott sig igenfinna i förminskad skala i en förträfflig bild i Ludovisisamlingen i Roms Nationalmuseum. Mästarens lust låg likväl mera åt det passioneradt hänförda: så i Apollon Kitharodos (citterspelaren), af hvilken en staty i Vatikanen möjligen är en afbildning, ehuru svag (se fig. l i art. Apollon). Likaså fanns af honom i Rom en beundrad Afrodite, i Elis' Afroditetempel en grupp af Eros, Himeros och Pothos (kärlek, längtan och begär), en Rasande backantinna, med upplöst hår, tillbakakastadt hufvud, vildt fladdrande kläder och låret af ett sönderslitet rådjur i handen (motivet mångfaldiga gånger återgifvet i relief) samt en grupp - troligen afsedd för ett tempels gafvelfält - framställande Thetis, som lämnar till Akilles dennes af Hefaistos smidda vapen. Gruppen upptog åtskilliga bifigurer, tritoner, nereider m. fl. Bland bilder, som kunna hänföras till förlorade originalverk af S. eller dennes skola, äro Niobegruppen (i Florens; se Niobe), Herakles (i Ludovisisamlingen, originalet möjligen ett ungdomsverk af S.; jfr fig. i art. Herakles) och Meleager (i Vatikanska museet, ett exemplar i Glyptoteket i Köpenhamn). S. var jämte flera andra konstnärer omkr. år 350 sysselsatt med att pryda Mausoleum vid Halikarnassos. Jfr L. Urlichs, "S. Leben und werke" (1863), och M. Collignon, "S. et Praxitèle" (1907). C. R. N. (G-g N.) Skopelos, fordom Penarethos, grekisk ö i Egeiska hafvet, n. ö. om Eubea, tillhörande nomos Magnesia, i hvilken den med de öfriga Norra Sporaderna bildar en eparki (10,636 inv. 1907). 123 (85) kvkm. Omkr. 5,500 inv. Den är, ehuru bergig (i norra delen, 688 m.), den bördigaste bland de norra Sporaderna (vin, oliver). Hufvudort är hamnplatsen S. på sydöstra kusten, med omkr. 4,000 inv. (J. F. N.) Skopin, stad i ryska guv. Rjazan, vid Vjasma-Sysranbanan. 14,129 inv. (190O). Tillverkning af järn- och lädervaror. (J. F. N.) Skoplje (turk. Üsküb), hufvudstad i serbiska länet (okrug) med samma namn inom det 1913

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Oct 31 16:56:13 2026 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfce/0596.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free