- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 25. Sekt - Slöjskifling /
1145-1146

(1917) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Skott (finansrätt) - Skott (fiske) - Skott (krigsväsen) - Skott (skeppsbyggnad) - Skott (textil) - Skottbyggnad

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1145 Skott-Skottbyggnad 1146 sammanskott). Jfr Kommunalbeskattning, sp. 657. C. O. M.* Skott, fisk. Se Sillfiske, sp. 528. Skott, krigsv., urspr, endast projektilen till ett skjutvapen, sedermera äfven projektil, laddning, hylsa m. m. eller m. a. o. samtliga de ammunitionseffekter, som erfordras för att skjuta en gång med vapnet i fråga. Ordet betecknar stundom ock själfva den akt, då skjutvapnet affyras. Med bågskott 1. stupskott förstår man skott, afgifna med mycket hög elevation, så att projektilen träffar målet i brant "stupande" riktning. Om g e-schwindta skott se Kanon, sp. 783, om lösa skott (exercisskot t) och skarpa skott se Skjutning, om läskskott se Läsk a, om prejskott se Preja, om dag-skott och nattskott se dessa ord. G. af Wdt. Skott, skpsb., en vertikal skiljevägg i ett fartyg. Skotten kunna vara inredningsskot t, d. v. s. vanliga väggar af trä eller järn (stål) i fartygets inredning, h a l f s k o 11, luftskott (se d. o.), brandsäkra eller vattentäta skot t. De två sistnämnda slagen äro byggda af järn (stål) och förekomma icke i träfartyg. Halfskott användas bl. a. af järn (stål) tvärskepps som en extra stark förbindning vid masterna i mycket stora segelfartyg eller långskepps antingen såsom ballastskott, då rörlig ballast begagnas, eller slingerskott i öfra delen af lastrum, då lös spannmålslast föres. Å svenska passagerarfartyg i Nordsjö- eller Oceanfart skola finnas brandsäkra tvärskeppsskott, som med högst 40 m. mellanrum från hvarandra afdela den del af fartyget, som ligger öfver skottdäcket. .- Vattentäta skott förstärka i hög grad fartygsbyggnaden, men tjäna framför allt till att afdela fartyget i ett antal vattentätt afskilda rum och därigenom begränsa den volym, som i händelse af läcka vattenfylles, samt minska risken för, att fartyget skall sjunka. För att fylla sitt ändamål böra de räcka öfver den nya vattenlinje fartyget intar efter läckan; kollisionsskottet fortsätter ofta upp till öfversta däcket, de öfriga vattentäta skotten sluta på handelsfartyg vid det s. k. skottdäcket. Vattentäta skott förekomma såväl lång- som tvärskepps, det förra hufvudsakligen å örlogsfartyg, det senare allmänt å icke träfartyg. Långskeppsskott placeras bl. a. mellan bredvid hvarandra liggande maskinrum samt på ömse sidor om bordvarts liggande kol-boxar. Tvärskeppsskotten böra om möjligt placeras så nära hvarandra, att fartyget bibehåller sin flyt-barhet äfven i det svåra fallet, att läckan uppkommer vid själfva skottet och således båda de på ömse sidor därom belägna rummen vattenfyllas; på örlogsfartyg sitta de som regel ännu tätare för att ytterligare begränsa vatteninströmningen vid skador, erhållna under strid. Enligt k. förordn. 23 dec. 1915 ang. fartygs byggnad och utrustning skall vattentätt kollisionsskott, beläget på minst 5 proc. af fartygets längd från förstäfven, i allmänhet finnas å maskindrifvet fartyg af minst 25 och å sjögående segelfartyg af minst 200 tons bruttodräk-tighet, därest fartyget är byggdt af järn (stål) eller af trä på järnspant. Dessutom skall å däckadt, maskindrifvet fartyg af nyssnämndt byggnadssätt finnas, om fartyget har minst 50 tons bruttodräk-tighct, l vattentätt skott för och i allmänhet l akter om framdrifningsmaskineriet samt, om fartyget har minst 200 tons bruttodräktighet, antingen l akter-pikskott vid propellerhylsans förkant eller vattentätt rum omkring propellerhylsan. Beträffande större passagerarfartyg bestämmes antalet ytterligare erforderliga vattentäta skott af Kommerskollegium. Noggranna föreskrifter om antalet vattentäta tvärskeppsskott, bestämdt med hänsyn till fartygets längd, finnas utfärdade af de olika klassificeringssällskapen. Ett vattentätt skott bygges af horisontala plåtstråk; med fördel används korrugerad plåt. Det förenas väl med fartygssidan, ofta med dubbla spant (se fig. 4 till art. Spant), äfvensom med skottdäcket samt stöttas kraftigt mot den inbuktning med däraf följande läckor eller t. o. m. sprängning, som vattentrycket söker åstadkomma, då ett bredvidliggande rum är vattenfylldt. Stöttningen, som vanligen åstadkommes med ett antal vinkel-, U- eller T-järn, placerade med lämpliga mellanrum, på ena sidan af skottet horisontalt och på den andra vertikalt, skall medge skottet att uthärda trycket af en vattenpelare, som räcker ända upp till linjen för säkerhetsgränsen, öppningar böra om möjligt undvikas i vattentäta skott, särskildt under linjen för säkerhetsgränsen. Då ett skott genomgås af roterande axlar, rörledningar, vagare o. d., tätas noga omkring desamma. Lufttrummor och länsrörledningar förses vid genomgång af skottet med betryggande afstängningsanordning. För passage genom ett skott oundgängligen nödvändiga dörrar förses med vattentäta och kraftiga stängningsanordningar; om skjutdörrar användas, böra de kunna manövreras från skottdäcket. För att på stora passagerarfartyg möjliggöra skyndsam och pålitlig stängning af alla under vattenlinjen belägna vattentäta dörrar finnes stundom anordning, hvarigenom dessa kunna samtidigt manövreras från kommandobryggan. Jfr Skottdäck och S ä-k e r h e t s g r ä n s. C. K. S. Skott, text., hvarje särskildt inslag i en väfnad. Se V ä f n i n g. Skottbyggnad, bot. Eftersom ett skott definieras som en stam 1. axel med tillhörande blad (se Skott, &o£.), så uppfattar man flertalet af växtens organ 1. lemmar, utom rötterna, som i ett eller annat afseende särskildt utbildade 1. ombildade (metamorfoserade) skott. Skottets byggnad står i nära samband med dess funktioner för växtens näringslif och fortplantning samt skydd mot betande djur. Den ojämförligt viktigaste byggnadstypen är närings- 1. assimilationsskottet, emedan detta har att fulleröra bildandet af den organiska näringen, utan hvilken inga andra organ kunna existera. För detta ändamål har näringsskottet gröna örtblad (se Assimilation, sp. 238). Som de bladbärande skottaxlarna utgöra växtens skelett, äro de alltid försedda med hållfasta väfnader eller delvis förvedade (jfr Stam). Gynnsamt för assimilationen är, att den har långa internodier, ty då beskus^a bladen hvarandra minst; vidare att bladen ofta sitta i spiral (se Bladställning) eller att sidoskotten äro dorsi-ventrala (se Skott, sp. 1141). Skottdelar, som genom för stark skugga hindras att assimilera tillräckligt intensivt, dö bort. Därför äro assimilationsskotten hos högväxande växter, såsom buskar och träd, men äfven många örter, företrädesvis samlade vid hufvudaxelns topp. För att kunna

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Oct 31 16:56:13 2026 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfce/0603.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free