På S:s
klimat utöfvar den varma Golfströmmen
stort inflytande, i synnerhet på västra kusten,
som har betydligt mildare vintrar än östra kusten
och inlandet; somrarna äro däremot svalare än på
den östra och i inlandet. Årstemperaturen är däremot
ungefär densamma vid båda kusterna. Vintermånadernas
isotermer gå i n. och s., sålunda visande, att icke
solen, utan Atlantens varma vatten öfvar det största
inflytandet. Medeltemperaturen för jan. och juli är
vid Portree på östra kusten af ön Skye 4° och 14°
C., i Perth 3° och 15° C. Den starkaste köld man
iakttagit på Brittiska öarna är -26° C. (i Kelso vid
Tweed i dec. 1879). Vanligast äro sydvästliga vindar,
hvilka i allmänhet blåsa från juli till okt. samt
från dec. till febr., hvilka månader följaktligen
ha den största nederbörden, nordöstvindar vanligast
i mars--juni och i nov, hvilka äro årets torraste
månader. Till följd af bergens allmänna riktning i
n. och s. är nederbörden betydligt större på västra
kusten än på den östra. I Tweeddalen är, enligt
många års iakttagelser, nederbördsmängden endast 660
mm., medan den utmed större delen af västkusten går
upp till 2,500 mm. och på toppen af Ben Nevis till
3,800 mm.
Befolkning. S:s folkmängd anses i slutet af 1400-talet
icke ha öfverstigit 500,000 och vid
Fig. 5--7. Äldre skotska nationaldräkter.
T. v. krigisk säckpipblåsare af släkten Mac Cruimin
i klanen Mac Leod; urgamla "höglandsdräkten".
I midten högländare af klanen Colquhoun,
1700-talet. T. h. höglandsflicka med
mjölkbytta, klanen Mac Nicols.
föreningen med England (1707) ha uppgått till 1 mill. Vid
den första verkliga folkräkningen (1801) uppgick
den till 1,608,420 pers. och ett århundrade senare
till 4,472,103 pers. samt vid den sista folkräkningen
(1911) till 4,760,904 pers. (1,062 kvinnor mot 1,000
män). Af dessa bodde 75,4 proc. i städer och samhällen
med minst 1,000 inv. 4 städer ha öfver 100,000 inv.,
nämligen Glasgow (784,496), Edinburgh, hufvudstaden
(320,318), Dundee (165,004) och Aberdeen (163,891); 14
hade 1911 öfver 30,000 inv. I medeltal bodde s. å. 62
pers. per kvkm. Med afseende på nationalitet voro 91,7
proc. födda i S., 3,67 proc. i Irland, 3,47 proc. i
England samt ett mindre antal i andra länder.
Språket är engelska, men en del, de keltiske
högländarna, hvilka med stolthet själfva kalla sig
gael l.
cael (se
Gaeler) och sitt land
Caeldoch,
tala gaeliska (se
Gaeliska språket och litteraturen);
dessas antal aftar emellertid ganska fort; 1911
talades gaeliska af endast 202,398 pers. (4,3 proc.),
och af dessa talade 183,998 äfven engelska. Största
gaelisktalande befolkningen hade grefsk. Argyll,
Inverness samt Ross and Cromarty, där 89 proc. talade
gaeliska. Om de forna släktsamhällena i högländerna
se
Klan och jfr folkdräkterna fig. 5--7.
Materiell kultur. I huru hög grad jordbruket står
tillbaka för andra näringar framgår däraf, att år
1911 af S:s befolkning öfver 10 år, som hade med
inkomst förenad sysselsättning, 2,066,967 pers.,
endast 199,888 arbetade i jordbruk, medan de olika
industrigrenarna sysselsatte 1,226,242 pers. S. är
också till sin naturbeskaffenhet ett fattigt land, i
det omkr. 2/3 af arealen äro improduktiva, bestående
af berg, mossar och annan mark, som på sin höjd kan
användas till beten. Likväl, eller kanske snarare som
en följd däraf, finnes knappt något land i världen,
där landtbruket drifves med större intensitet och
skicklighet än i S. Afkastningen per besådd ytenhet
är ock genomgående större än i det bördigare
England. Den odlade jorden uppges vara 18 proc. af
hela arealen, den ständigt gräsbärande marken
("permanent pasture") 8 proc. (däri naturligtvis ej
inräknade de vidsträckta betesmarkerna, som bilda
en stor del af arealen, 36,400 kvkm., och lämna
ett sparsamt foder åt såväl får som nötkreatur) och
skogsmarken 4,5 proc. Antalet brukningsdelar 1912
var 77,662 (hvaraf 5,236 brukade af egaren) med en
sammanlagd areal af 4,821,300 acres (1,951,000 har),
den odlade jorden, och af dessa hade 17,778 en egovidd
af mindre än 2 har, 34,088 2--20 har, 23,151 20--120 har
och 2,645 mer än 120 har. S. är de stora godsens land,
men detta har ej mycket att betyda från
