Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Skottlista ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
of Scotland:’ (s. å.), och D. Macmillan, "A short
history of the scottish people" (1911). V. S-g.
Skottlista. Se Inskjuta, sp. 725.
Skottmånad. Se Kronologi, sp. 40.
Skottnät, fisk. Se Nät.
Skottorp, gods i Skummeslöfs m. fi. socknar, Hallands
län, med hufvudgården ej långt från Hallandsås, vid
den insjölika Stensån, omkr. 2 km. från S. station
på Västkustbanan. Det omfattar omkr. 22,2 mtl i
Skummeslöfs, Hasslöfs, Ö. Karups och Laholms socknar,
tax. till 1,758,100 kr. (inberäknadt Dömestorp i
Hasslöfs socken), samt kvarn m. m. i Skummeslöf,
tax. till 18,500 kr. (1914). Hemmanet Veka, som
varit den ursprungliga hufvudgården, omnämnes redan
i början af 1300-talet. 1488 hör man talas om en
Axel Bång till Skotterup. 1536-62 skref sig Axel
Andersson Jernskägg som herre till Skottorp. 1663
såldes godset af H. Rosencrantz på Dömestorp till
assessor P. J. Coijet, hvilken s. å. afyttrade det
till hofkansleren F. J. Örnestedt. Hans dotterdotter
Marianne von Krassow lämnade vid sin död 1790 godset
till sonen G. A. von Krassow, hvars söner delade det
1801 på så sätt, att kapten K. G. von Krassow fick
hufvudgården jämte frälsehemmanen i Skummeslöfs och
ö. Karups socknar, ryttmästaren G. M. von Krassow
det s. k. Nya S. som af honom bebyggdes. 1813 sålde
kapten von Krassow Gamla S. med underlydande 10 1/2
mtl till kommerserådet P. Möller, som därå vidtog
stora förbättringar. Hans änka öfverlät det 1846 för
vänpris till sin brorson ryttmästaren P. Möller. Genom
storartade odlingar, skogsplanteringar och ett
rationellt jordbruk höjde denne godset till ett
af Hallands yppersta. F. n. eges det af hans andre
son, A. P. von Möller. Det gamla slottet byggdes af
F. J. Örnestedt, efter ritning af Nik. Tessin d. ä. I
dess praktsal firades 6 maj 1680 bilägret mellan
Karl XI och Ulrika Eleonora. Betydligt förfallet,
nedrefs det 1816 af kommerserådet
Möller, som de följ. åren lät uppföra det nuv. slottet
efter ritningar af intendenten K. F. Sundwall. Lummiga
parker med en mängd mer eller mindre sällsynta
sydländska träd och buskar samt trädgårdar omge
detsamma. Ekonomibyggnaderna äro mönstergilla både
genom ändamålsenlighet och prydlighet. Nya S. är
namnet på en mindre egendom, l mtl, tax. till 265,000
kr., i Skummeslöfs socken, hvilken utbröts 1801
och nu tillhör godseg. P. G. Hallbergs stärbhus.
(Wbg.)
Skottpengar, Skottpremier, jaktv., belöningar, som af
statsmedel eller af landsting, hushållningssällskap
eller jaktvårdsförening utbetalas för skadedjurs
dödande. Af statsmedel utbetalas numera skottpengar
endast för dödande af varg, järf och säl.
G. G.
Skottplats, jaktv., den plats, där villebrådet
befinner sig, då det träffas af skottet. Då djuret
ej blir på platsen, ej "stupar i elden" och ej heller
stupar inom synhåll, bör skottplatsen noga undersökas
(jfr Skott-tecken). G. G.
Skottsberg, Karl Johan Fredrik, botanist,
forskningsresande, f. 1 dec. 1880 i Karlshamn, blef
student i Uppsala 1898, filos, doktor och docent i
botanik där 1907, var konservator vid universitetets
botaniska museum 1909-14 och erhöll 1915 uppdraget
att leda anläggningen af den nya botaniska
trädgården vid Änggården i Göteborg, bekostad af
medel ur K. F. Lindbergs donation. S. företog en
forskningsfärd till ösel 1899 (jämte P. A. Roman och
T. Vestergren) och deltog som botanist i svenska
sydpolarexpeditionen med "Antarctic" 1901-03
(se Polarexpeditioner, sp. 1172). Han ledde
därefter svenska Magalhãesexpeditionen 1907-09,
hvari f. ö. deltogo T. Halle och P. Quensel; de
trakter, som därunder företrädesvis undersöktes,
voro Falklandsöarna, Eldslandet, Patagonien och Juan
Fernandez ("Robinson-ön"). Sina resultat och rika
samlingar från dessa resor har S. bearbetat i många
förtjänstfulla afhandlingar, mest af algologiskt,
fanerogamsystematiskt och i synnerhet växtgeografiskt
innehåll, bland dem Zur kenntnis der subantarktischen
und antarktischen meeresalgen (1907, gradualafh.),
Die wichtigsten pflanzenformationen Südamerikas
(1910), The vegetation in South Georgia (1912),
Vegetationsverhältnisse des Grahamlandes (s. å.),
A botanical survey of the Falkland islands (1913)
och Studien uber die vegetation der Juan Fernandez
inseln (1914). I andra arbeten har han behandlat
blombiologi och morfologi, så t. ex. i Morphologische
und embryologische studien uber die myzodendraceen
(1913). S. har inom sin vetenskap äfven företagit
längre utländska studieresor, hvaribland till
Canada och Kalifornien 1913, och som föreläsare tagit
verksam del i folkbildningsarbetet. Jämte R. Sernander
har han utgett en handledning i botanikens studium
(1914). De sydamerikanska resorna har S. skildrat
äfven i populära resebeskrifningar, nämligen
Antarctic (1904, tills, med 0. Nordenskjöld och
J. G. Andersson), Båtfärder och vildmarksridter
(1909) och The wilds of Patagonia (1911).
C. Lmn.
Skottsberg skans, i Aremark socken, Smaalenenes amt,
Norge, v. om Stora Le, anlades senast i början af
1700-talet och var iståndsatt 1718, då svenskarna i
början af nov. besatte densamma. Efter krigets slut
fick skansen förfalla. L. W:son M.
Skottskog. Se Skottskogsskötsel.
Skottskogsskötsel, skogsv., den skogsskötselform,
som tillgodogör sig trädens skottbildande förmåga, är
dels lågskogsskötsel (se d. o.), då de från stubben
eller rötterna utslående skotten tillgodogöras,
dels toppnings- 1. hamlingsskötsel, hvarvid de
från högre upp belägna stamdelar utslående skördas.
G. Sch.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
