of Scotland:' (s. å.), och D. Macmillan, "A short history of the scottish people" (1911). V. S-g. Skottlista. Se Inskjuta, sp. 725. Skottmånad. Se Kronologi, sp. 40. Skottnät, fisk. Se Nät. Skottorp, gods i Skummeslöfs m. fi. socknar, Hallands län, med hufvudgården ej långt från Hallandsås, vid den insjölika Stensån, omkr. 2 km. från S. station på Västkustbanan. Det omfattar omkr. 22,2 mtl i Skummeslöfs, Hasslöfs, Ö. Karups och Laholms socknar, tax. till 1,758,100 kr. (inberäknadt Dömestorp i Hasslöfs socken), samt kvarn m. m. i Skummeslöf, tax. till 18,500 kr. (1914). Hemmanet Veka, som varit den ursprungliga hufvudgården, omnämnes redan i början af 1300-talet. 1488 hör man talas om en Axel Bång till Skotterup. 1536-62 skref sig Axel Andersson Jernskägg som herre till Skottorp. 1663 såldes godset af H. Rosencrantz på Dömestorp till assessor P. J. Coijet, hvilken s. å. afyttrade det till hofkansleren F. J. Örnestedt. Hans dotterdotter Marianne von Krassow lämnade vid sin död 1790 godset till sonen G. A. von Krassow, hvars söner delade det 1801 på så sätt, att kapten K. G. von Krassow fick hufvudgården jämte frälsehemmanen i Skummeslöfs och ö. Karups socknar, ryttmästaren G. M. von Krassow det s. k. Nya S. som af honom bebyggdes. 1813 sålde kapten von Krassow Gamla S. med underlydande 10 1/2 mtl till kommerserådet P. Möller, som därå vidtog stora förbättringar. Hans änka öfverlät det 1846 för vänpris till sin brorson ryttmästaren P. Möller. Genom storartade odlingar, skogsplanteringar och ett rationellt jordbruk höjde denne godset till ett af Hallands yppersta. F. n. eges det af hans andre son, A. P. von Möller. Det gamla slottet byggdes af F. J. Örnestedt, efter ritning af Nik. Tessin d. ä. I dess praktsal firades 6 maj 1680 bilägret mellan Karl XI och Ulrika Eleonora. Betydligt förfallet, nedrefs det 1816 af kommerserådet Möller, som de följ. åren lät uppföra det nuv. slottet efter ritningar af intendenten K. F. Sundwall. Lummiga parker med en mängd mer eller mindre sällsynta sydländska träd och buskar samt trädgårdar omge detsamma. Ekonomibyggnaderna äro mönstergilla både genom ändamålsenlighet och prydlighet. Nya S. är namnet på en mindre egendom, l mtl, tax. till 265,000 kr., i Skummeslöfs socken, hvilken utbröts 1801 och nu tillhör godseg. P. G. Hallbergs stärbhus. (Wbg.) Skottpengar, Skottpremier, jaktv., belöningar, som af statsmedel eller af landsting, hushållningssällskap eller jaktvårdsförening utbetalas för skadedjurs dödande. Af statsmedel utbetalas numera skottpengar endast för dödande af varg, järf och säl. G. G. Skottplats, jaktv., den plats, där villebrådet befinner sig, då det träffas af skottet. Då djuret ej blir på platsen, ej "stupar i elden" och ej heller stupar inom synhåll, bör skottplatsen noga undersökas (jfr Skott-tecken). G. G. Skottsberg, Karl Johan Fredrik, botanist, forskningsresande, f. 1 dec. 1880 i Karlshamn, blef student i Uppsala 1898, filos, doktor och docent i botanik där 1907, var konservator vid universitetets botaniska museum 1909-14 och erhöll 1915 uppdraget att leda anläggningen af den nya botaniska trädgården vid Änggården i Göteborg, bekostad af medel ur K. F. Lindbergs donation. S. företog en forskningsfärd till ösel 1899 (jämte P. A. Roman och T. Vestergren) och deltog som botanist i svenska sydpolarexpeditionen med "Antarctic" 1901-03 (se Polarexpeditioner, sp. 1172). Han ledde därefter svenska Magalhãesexpeditionen 1907-09, hvari f. ö. deltogo T. Halle och P. Quensel; de trakter, som därunder företrädesvis undersöktes, voro Falklandsöarna, Eldslandet, Patagonien och Juan Fernandez ("Robinson-ön"). Sina resultat och rika samlingar från dessa resor har S. bearbetat i många förtjänstfulla afhandlingar, mest af algologiskt, fanerogamsystematiskt och i synnerhet växtgeografiskt innehåll, bland dem Zur kenntnis der subantarktischen und antarktischen meeresalgen (1907, gradualafh.), Die wichtigsten pflanzenformationen Südamerikas (1910), The vegetation in South Georgia (1912), Vegetationsverhältnisse des Grahamlandes (s. å.), A botanical survey of the Falkland islands (1913) och Studien uber die vegetation der Juan Fernandez inseln (1914). I andra arbeten har han behandlat blombiologi och morfologi, så t. ex. i Morphologische und embryologische studien uber die myzodendraceen (1913). S. har inom sin vetenskap äfven företagit längre utländska studieresor, hvaribland till Canada och Kalifornien 1913, och som föreläsare tagit verksam del i folkbildningsarbetet. Jämte R. Sernander har han utgett en handledning i botanikens studium (1914). De sydamerikanska resorna har S. skildrat äfven i populära resebeskrifningar, nämligen Antarctic (1904, tills, med 0. Nordenskjöld och J. G. Andersson), Båtfärder och vildmarksridter (1909) och The wilds of Patagonia (1911). C. Lmn. Skottsberg skans, i Aremark socken, Smaalenenes amt, Norge, v. om Stora Le, anlades senast i början af 1700-talet och var iståndsatt 1718, då svenskarna i början af nov. besatte densamma. Efter krigets slut fick skansen förfalla. L. W:son M. Skottskog. Se Skottskogsskötsel. Skottskogsskötsel, skogsv., den skogsskötselform, som tillgodogör sig trädens skottbildande förmåga, är dels lågskogsskötsel (se d. o.), då de från stubben eller rötterna utslående skotten tillgodogöras, dels toppnings- 1. hamlingsskötsel, hvarvid de från högre upp belägna stamdelar utslående skördas. G. Sch.