1219 Skrukeby-Skråpuk 1220 försedda med tänder (rörskrufstäd), i senare fallet är den ena käften vridbar till olika vinklar mot den andra. I st. f. skruf, som ger en långsam Fig. 1. BågskrufstUd, äldre typ. , Fig. 2. Parallellskrufstäd. förflyttning, användas olika anordningar för hastig förflyttning af den rörliga käften, s. k. snabb-skrufstäd, bland hvilka särskildt må nämnas Halls, Stephens, Schwartz' och Prentiss' konstruktioner. Universalskrujstäden (t. ex. Millers Falls Co:s) äro anordnade så, att käftarna kunna inställas i alla lägen, vågräta, lodräta eller sneda. Maskinskrufstäd användas vid vissa smärre verktygsmaskiner (kipphyfvcl, borr-, fräsmaskin) för inspänning af små arbetsstycken. G. S-n. Skrukeby, socknar. Se Västra Skrukeby och östra Skrukeby. Skrumpnjure, med. Se Njursjukdomar, sp. 1094. Skrupel. 1. (Lat. scrupulum, 1/24 uncia), i Sverige dels en äldre apoteksvikt = 1/3 drakma = 1/24 uns - 20 gran = 12,4 decigram, dels ett äldre längdmått = VID gran = 1/100 decimallinje = 0,03 mm. - 2. (Lat. scrupulus, eg. liten sten, som råkat inkomma i en fotbeklädnad samt orsakar smärta i foten), plur. skrupler, betänklighet, samvetsbetänklighet. - Skrupulös, betänksam, full af betänkligheter, ytterst samvetsgrann, öfverdrifvet noggrann. Skrutinium. Se Scrutinium. Skruven, en 1,611 in. hög fjällkoloss ö. om Norangsfjorden, Romsdals amt, Norge. -K. V. U. Skrydlov [-lå'ff ], N i k o l a j 11 fa r i o n o v i t j, rysk sjömilitär, f. 14 april 1844 i Pleskov, utmärkte sig som chef å kanonbåten "S]utha" under kriget mot Turkiet 1877-78, blef 1882 chef för östersjöflottans torpedskola, var sedermera flera år fartygschef och blef 1893 konteramiral. 1900-02 var S. Viceamiral å ryska Stillahafsflottan och blef sedan högste befälhafvare för Svarta hafsflottan samt april 1904 Makarovs efterträdare som högste befälhafvare för de ryska stridskrafterna i Stilla oceanen. Jan. 1906 blef han medlem af amiralitetsrådet och därefter åter högste befälhafvare för Svarta hafsflottan. Yid krigsutbrottet 1914 vistades S. i Tyskland och blef då krigsfånge. II. W-l. Skrymer (isl. Skrymir), nord. myt., kallade sig Utgårda-Loke (se d. o.), när han på Tors färd till Jättehem visade sig som en ofantligt stor jätte, Th. W.* Skrymmande paket, posto., paket, hvilkas ut- sträckning of verstiger l Va m. i någon som helst riktning. De draga en med 50 proc. förhöjd be-fordringsafgift. Till skrymmande räknas äfven paket, sorn i följd af form, kubikinnehåll eller bräcklighet icke lätt låta sig förpackas med andra paket eller som kräfva särskilda försiktighetsmått. R. L-n. Skrzynecki [skjyne'tski], Jan Zygmunt, polsk fältherre, f. 1787 i Galizien, d. 1860 i Krakau, tjänade under Napoleon, hvars lif han räddade 1814 vid Arcis-sur-Aube. 1812 blef han major och deltog som öfverste i slaget vid Leipzig 1813. Efter polska resningens utbrott deltog han i slaget vid Grochowo 1831 och blef öfverbefälhafvare efter RadziwilJ. Han slog visserligen ryssarna vid Debe Wielkie och Iganie, men förstod ej att utnyttja framgången, utan drog sig tillbaka för Diebitsch och led nederlaget vid Ostrolenka 26 maj 1831. Han återvände till Warschau och inledde underhandlingar med Ryssland, Preussen och Österrike, men hären och folkmeningen voro niot honom, och han aflöstes från sin post af Dembinski, under hvilken han dock fortfor att tjäna. Efter Warschaus fall slöt han sig till general Rözyckis friskaror och räddade sig på fristaten Kråkans område. En tid var han anställd i belgisk militärtjänst, men försattes i passivitet på de tre delningsmakternas yrkanden. A-d J. Skrå. 1. Skpsb., ställning för båtar ombord å större fartyg, formad efter båtens köl och nedre del, benämnes "båtskrå". Jfr K o b r y g g a. - 2. Sjöv., ett slags kanonprojektiler, bestående af smärre kulor af järn, inlagda i en s. k. s k r å-k a p p e eller i en s k r å s ä c k af segelduk. Kappen består af tunn järnplåt i form af en cylinder. - 3. Se Skråväsen. l o. 2. L. IL* Skråbössa, krigsv. Se K u l s p r u t a. Skrådomstol. Se Skråväsen, sp. 1224. Skråförening. Se S k r å v ä s e n, sp. 1221-22. Sfcråkappa, krigsv. Se K art esc h. Skräkappe, sjöv. Se Skrå 2. Skrålist är ett enkelt listverk (se d. o.), hvars profil bildas af två, i en trubbig vinkel sammanlöpande, linjer och vanligen har det utseende, som visas af vidstående figur. Skrålisten används ofta å enklare byggnader, som enda sockelprofilering, eller ock kan den förekomma som en led i en af flera lister sammansatt rikare sockelbildning (se Sockel). Skrålisten brukas äfven för att förmedla öfvergången till ett från murlifvet indraget parti; omvänd eller såsom krön förekommer denna enkla profil mera sällan. Jfr G esi m s. C. G-m. Skrälåda 1. Ämbetslåda. sen, sp. 1226. Skråmforsen. Se Örebro aktiebolag. Skråmästare. Se Skråväsen, sp. 1223. Skråordning. Se Skråväsen, sp. 1221, 1229-30. Skräp, bot-., namn på släktet Petasiles. Skråprost. Se K n u t s g i 11 e n, sp. 427. Skråpuk (enligt Ihre sammansatt af skrock, lögn,, dikt, falskhet, och puk, puke, djäfvul), åkerspöke, S k r å v ä-elektriska