Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Skulderblad ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
tillhöra det blifvande furstendömet Albanien, blef
kusten blockerad. Serberna började då draga sig
tillbaka, men montenegrinerna fortsatte belägringen
till 23 april, då turkarna af politiska skäl
uppgåfvo S. Montenegro måste emellertid öfverlämna
staden till Albanien. – Under Världskriget 1915
gingo serberna 7 juni mot S. och inryckte 29 juni
under general Vucotic i S. Sedan serbiska
regeringen 28 nov. flyttats till S.,
bombarderades staden 8, 12 och 20 dec. 1915 samt 9
jan. 1916 af centralmakternas flygare och besattes
af österrikarna 23 jan. – 2. (Turk. Üsküdar,
"kurir", så kalladt, emedan det förr var
station för de asiatiske kurirerna; grek.
Chrysopolis, "den gyllene staden", antagligen
emedan den persiska tributen där samlades eller
emedan senare atenarna där upptogo tionde af fartyg,
som passerade) Stad i asiatiska Turkiet, vid
Bosporens östra strand, midt emot Konstantinopel,
hvarmed det är administrativt förenadt (se kartan
till art. Konstantinopel). Omkr. 100,000 inv.
Amfiteatraliskt beläget på sluttningen af flera
kullar, erbjuder S. en mycket pittoresk anblick.
Bland byggnader märkas änkesultaninnans moské
(Jeni Valide Dschami, Nya moskén), Eski Valide
Dschami (Gamla moskén), Stora moskén m. fl.,
ett på en klippa i Bosporen beläget torn (nu
signalstation), kalladt Leandertornet, m. m.
Anmärkningsvärdast är dock den vackra, af
cypresser skuggade begrafningsplatsen, som sträcker
sig s. om S. till Haidar Pascha. Som den
ligger på asiatisk mark, föredrages den af fromma
muselmän framför andra i Konstantinopels närhet och
är Orientens största begrafningsplats. Söder om
denna ligger vid en vik af Marmarasjön
Haidar Pascha, som efter anläggningen af den
därifrån utgående Anatoliska banan (öppnad till
Ismid 1873, till Angora 1892, till Konia 1896
och till Eregli, Bagdadbanan, 1904) fått
en af järnvägsbolaget 1899–1903 utbyggd hamn
och blifvit en europeisk förstad. Ofvanför
kajanläggningarna bredvid det stora militärsjukhuset,
ligger en engelsk begrafningsplats
med en väldig obelisk till minne af de där
jordade engelske deltagarna i Krimkriget. Närmare
S. ligga den 1903 öppnade militärmedicinska
skolan, den ofantliga Selimiekasernen och den af
Selim III byggda moskén, den dyrbaraste i S.
1. Wbg. L. W:son M. 2. Wbg.
Skutarisjön (slav. Skadarsko jezero, lat. Lacus l. palus
Labeatis), karstsjö på ömse sidor om gränsen mellan
Montenegro och Albanien, 12 m. ö. h., 50 km. lång,
14 km. bred, 350 kvkm. Den grunda östra stranden
öfvergår i en stor försumpad, feberalstrande slätt,
i hvilken en vik af sjön skär in nästan till foten
af de nordalbanska bergen; utanför den klippiga
västra stranden ligga flera skogklädda holmar, och
på den sidan ha träffats flera doliner af intill 44
m. djup, medan sjön i öfrigt är högst 7 m. djup. Sjön,
som utmärkes för stor fiskrikedom, mottager Rijeka,
Morača, Proni m. fl. och afrinner genom Bojana. Det
klara vattnet, de många holmarna och de omgifvande,
under en stor del af året snötäckta bergen göra
S. till en af de vackraste sjöarna i Europa.
Wbg.
Skute’ll (af lat. scutella, skål),
zool. Se S k a 1-baggar, sp. 863. Skuthamn. Se
Munksund. SkutJlsveinar (af fno. skutill, tallrik,
bord). So Hird, sp. 742.
Skutsch [sko’tj], Franz, klassisk filolog, f. 1865,
d. 1912 som professor i Breslau (sedan 1896),
utgaf bl. a. Plautinisches und romani-sches (1892),
Firmici matheseos libri (jämte Kroll, 1901), Aus
Vergils jrulizeit (1901) och Gallus und V er gil
(1906). Jämte Kretschmer utgaf han sedan 1906 för
grekiska och romerska språken tidskr. "Glotta".
. J-C.
Skutskär. 1. Kapellförsamling i Uppsala län, Örbyhus
härad, ingår i Älfkarleby kommun. 1,353 har. 5,523
inv. (1915). Kapell till Älfkarleby, Uppsala stift,
Örbyhus kontrakt. – 2. Sågverk m. m. i Älfkarleby
socken, Uppsala län, strax v. om Dalälfvens utlopp
i Bottniska viken, och
 |
| Skutskärs sågverk. |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
