tillhöra det blifvande furstendömet Albanien, blef kusten blockerad. Serberna började då draga sig tillbaka, men montenegrinerna fortsatte belägringen till 23 april, då turkarna af politiska skäl uppgåfvo S. Montenegro måste emellertid öfverlämna staden till Albanien. -- Under Världskriget 1915 gingo serberna 7 juni mot S. och inryckte 29 juni under general Vucotic i S. Sedan serbiska regeringen 28 nov. flyttats till S., bombarderades staden 8, 12 och 20 dec. 1915 samt 9 jan. 1916 af centralmakternas flygare och besattes af österrikarna 23 jan. -- 2. (Turk. Üsküdar, "kurir", så kalladt, emedan det förr var station för de asiatiske kurirerna; grek. Chrysopolis, "den gyllene staden", antagligen emedan den persiska tributen där samlades eller emedan senare atenarna där upptogo tionde af fartyg, som passerade) Stad i asiatiska Turkiet, vid Bosporens östra strand, midt emot Konstantinopel, hvarmed det är administrativt förenadt (se kartan till art. Konstantinopel). Omkr. 100,000 inv. Amfiteatraliskt beläget på sluttningen af flera kullar, erbjuder S. en mycket pittoresk anblick. Bland byggnader märkas änkesultaninnans moské (Jeni Valide Dschami, Nya moskén), Eski Valide Dschami (Gamla moskén), Stora moskén m. fl., ett på en klippa i Bosporen beläget torn (nu signalstation), kalladt Leandertornet, m. m. Anmärkningsvärdast är dock den vackra, af cypresser skuggade begrafningsplatsen, som sträcker sig s. om S. till Haidar Pascha. Som den ligger på asiatisk mark, föredrages den af fromma muselmän framför andra i Konstantinopels närhet och är Orientens största begrafningsplats. Söder om denna ligger vid en vik af Marmarasjön Haidar Pascha, som efter anläggningen af den därifrån utgående Anatoliska banan (öppnad till Ismid 1873, till Angora 1892, till Konia 1896 och till Eregli, Bagdadbanan, 1904) fått en af järnvägsbolaget 1899--1903 utbyggd hamn och blifvit en europeisk förstad. Ofvanför kajanläggningarna bredvid det stora militärsjukhuset, ligger en engelsk begrafningsplats med en väldig obelisk till minne af de där jordade engelske deltagarna i Krimkriget. Närmare S. ligga den 1903 öppnade militärmedicinska skolan, den ofantliga Selimiekasernen och den af Selim III byggda moskén, den dyrbaraste i S. 1. Wbg. L. W:son M. 2. Wbg. Skutarisjön (slav. Skadarsko jezero, lat. Lacus l. palus Labeatis), karstsjö på ömse sidor om gränsen mellan Montenegro och Albanien, 12 m. ö. h., 50 km. lång, 14 km. bred, 350 kvkm. Den grunda östra stranden öfvergår i en stor försumpad, feberalstrande slätt, i hvilken en vik af sjön skär in nästan till foten af de nordalbanska bergen; utanför den klippiga västra stranden ligga flera skogklädda holmar, och på den sidan ha träffats flera doliner af intill 44 m. djup, medan sjön i öfrigt är högst 7 m. djup. Sjön, som utmärkes för stor fiskrikedom, mottager Rijeka, Morača, Proni m. fl. och afrinner genom Bojana. Det klara vattnet, de många holmarna och de omgifvande, under en stor del af året snötäckta bergen göra S. till en af de vackraste sjöarna i Europa. Wbg. Skute'll (af lat. scutella, skål), zool. Se S k a 1-baggar, sp. 863. Skuthamn. Se Munksund. SkutJlsveinar (af fno. skutill, tallrik, bord). So Hird, sp. 742. Skutsch [sko'tj], Franz, klassisk filolog, f. 1865, d. 1912 som professor i Breslau (sedan 1896), utgaf bl. a. Plautinisches und romani-sches (1892), Firmici matheseos libri (jämte Kroll, 1901), Aus Vergils jrulizeit (1901) och Gallus und V er gil (1906). Jämte Kretschmer utgaf han sedan 1906 för grekiska och romerska språken tidskr. "Glotta". . J-C. Skutskär. 1. Kapellförsamling i Uppsala län, Örbyhus härad, ingår i Älfkarleby kommun. 1,353 har. 5,523 inv. (1915). Kapell till Älfkarleby, Uppsala stift, Örbyhus kontrakt. -- 2. Sågverk m. m. i Älfkarleby socken, Uppsala län, strax v. om Dalälfvens utlopp i Bottniska viken, och

Skutskärs sågverk.